Camphire

Ass Wikipedia.
Camphire

Lawsonia inermis


Rang oaylleeagh
Reeriaght: Plantae
(neu-rheynnit): Angiospermae
(neu-rheynnit): Eudicotyn
(neu-rheynnit): Rosidyn
Oardagh: Myrtales
Kynney: Lythraceae
Genus: Lawsonia
Dooie: L. inermis
Ennym daa-ennymagh
Lawsonia inermis
L.

She lus ynrican 'sy ghenus Lawsonia ee camphire (Lawsonia inermis), as bun y daah henna. Ta shennaghys liauyr ec y daah er son daahghey crackan, folt as eaddagh.

Jalloo-oaylleeaght[reagh | edit source]

She crouw vooar t'ayn, mysh 2-8m er yrjid. T'ee gyn clooie as yl-vanglaeagh. Ta jialgyn er king ny myn-vanglaneyn. Ta duillagyn piyral eck, er cass feer yiare, as adsyn eelipsagh ny sleeanagh rouyr.[1] Ta birr birragh ny meayl oc, as oirr rea.[1] T'ad mysh 2-3cm er lhiurid as 1-2cm er lheead.[1] Ta blaaghyn beggey baney ny bane-jiarg eck, as ad soaral.[1] Ta kiare seepalyn oc as calyx piobanagh. Ta petylyn jeiragh oc, as staimynyn baney ny jiargey piyral rish oirr ny calyx. Ta oohrey kiare-hamyragh oc. Ta'n mess ny kishtag dhone beg, mysh 4-8mm er crantessen; ta mysh 30-50 'sy vess.[2]

Troarey[reagh | edit source]

Ta'n lus dooghyssagh da ynnydyn çhirrym as grianchryssagh 'syn Affrick hwoaie, yn Aishey yiass as heear, as yn Australasia hwoaie.[3][4] T'ee cur magh smoo daah my t'ee gaase eddyr 35-45°C. [5] Rish fliaghey, t'ee gaase dy tappee; ta ny duillagyn buighaghey as tuittym rish emshiyr çhirrym as feayr.

Ymmyd[reagh | edit source]

Ymmyd lhee[reagh | edit source]

Ta feanish jeh camphire myr lus lhee ayns screeuyr Hiar neayr's y 14oo eash, goaill stiagh obbraghyn Ibn Qayyim al-Jawziyya (14oo eash) as Pabyr Ebers (16oo eash).[6]

Ta niart noi-fungyssagh eck.[7] T'ee coadey liare as eaddagh myrgeddin, as lhiettal shey-chassee as millchay.

Ymmyd jesheenagh[reagh | edit source]

Va ymmyd jeant jeh myr daah neayr's yn Eash Ooha, er son daaghey crackan, folt, ingynyn as eaddagh.[6] Va fys urree ec ny Shenn Romaanee, 'syn Injey rish y 4oo eash, as 'syn Spaainey rish Convivencia ny 8oo-15oo eashyn.[6]

Ta sleih ayns yn Impiraght Romaanagh, yn Ibeir, yn Çhenn Egypt, yn Affrick Hwoaie, yn Lieh-innys Arabagh, y Niar Faggys as yn Aishey Yiass er nyannoo ymmyd jee myr cosmaid, chammah's mraane aegey 'syn Oarpey rish y 19oo eash.

Cha nel shickyrys ayn er c'raad ghow ad toshiaght jannoo ymmyd jee; eddyr 'syn Injey ny 'syn Affrick.[8]

Ta'n tradishoon shen aaviogheydagh kyndagh rish troarey share, obbraghey share, as arraghey sleih magh ass ardjyn ren ymmyd tradishoonagh jee.[9]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. a b c d "The use of Lawsonia inermis linn. (henna) in the management of burn wound infections" (Baarle) (Jerrey Fouyir 2005). African Journal of Biotechnology 4 (9): 934. 
  2. Kumar S., Singh Y. V., & Singh, M. (2005). "Agro-History, Uses, Ecology and Distribution of Henna (Lawsonia inermis L. syn. Alba Lam)", Henna: Cultivation, Improvement, and Trade. Jodhpur: Central Arid Zone Research Institute, 11–12. OCLC 124036118.
  3. Henna. HowStuffWorks. Feddynit er 2013-05-05.
  4. "henna (plant)", Encyclopedia Britannica. Feddynit er 2013-05-05.
  5. Bechtold, Thomas (2009-04-06). Handbook of Natural Colorants. John Wiley & Sons, 155. ISBN 9780470744963.
  6. a b c R Hema; S Kumaravel & S Gomathi (2010). "Gas Chromatography – Mass Spectroscopic analysis of Lawsonia inermis Leaves". http://www.sciencepub.net/newyork/ny0312/17_3868ny0312_99_101.pdf 3 (12). ISSN 1554-0200. 
  7. Bosoglu A, Birdane F, Solmaz H (1998). "The effect of Henna (Folium lawsoniae) paste in ringworm in calves". Indian Veterinary Journal. Ym-lioar 75 (1): 83–84. ISSN 0019-6479. 
  8. Henna - history (Baarle). Plant Cultures: Exploring plants & people. Kew Royal Botanic Gardens.
  9. Roy, P. K., Singh, M., & Tewari, P. (2005). "Composition of Henna Powder, Quality Parameters and Changing Trends in its Usage", Henna: Cultivation, Improvement, and Trade. Jodhpur: Central Arid Zone Research Institute, 39–40. OCLC 124036118.

Kianglaghyn çheumooie[reagh | edit source]

Jean ronsaght er henna ayns
Wiktionary, y fockleyr seyr.