Carlo Farina

Ass Wikipedia.
Carlo Farina
Ruggit c. 1600
Mantova, Diucaght Mantuva
Hooar baase Jerrey Souree 1639
Veen, Ard-Diucaght yn Austeyr
Bun baaish baase najooragh (plaih)
Çhengey Iddaalish
Keird cummeyder · stiureyder consertyn · biol-chloieder
Greieyn biol
Kianglaghyn fysseree as sheshoil
Discogs ID 661389

She cummeyder, stiureyder, as biol-chloieder Iddaalagh jeh'n eash Varockagh Leah va Carlo Farina (c. 1600 – Jerrey Souree 1639).

Bea[reagh | edit source]

Va Farina ruggit ayns Mantua. S'liklee dy dooar eh e chied lessoonyn veih'n ayr echey. She sonatore di viola ec cooyrt Gonzaga 'sy valley shen va'n ayr echey. Ny s'anmey, hooar eh ynsagh s'odjey, s'liklee liorish Salomone Rossi as Giovanni Battista Buonamente. Veih 1626 derrey 1629, ren eh obbraghey myr mainshtyr consertyn ayns Dresden. Ayns Dresden, ren eh obbraghey marish Heinrich Schütz, chur anaase ayn 'sy chummey. Veih 1629 derrey 1631, she ard-oltey yn chiaullane cooyrtey reihyssagh ayns Bonn v'eh, roish my daink eh er-ash dys yn Iddaal, raad ren eh obbraghey ayns Parma as ayns Lucca derrey 1635. 'Sy vlein shen, dreill eh staartey ec cooyrt Carlo I Cybo-Malaspina, Prinse Massa, as eddyr 1636 as 1637 ayns Gdańsk. Veih 1638 ren eh beaghey ayns Veen, raad hooar eh baase veih'n phlaih mysh blein ny s'anmey.

T'eh coontit mastey ny h-ard-chloiederyn s'leah er y viol as chug eh ram cohoyrtyssyn da çhaghnyssyn y viol. Myr sampleyr, 'syn obbyr Capriccio Stravagante (1627) ren eh ymmyd jeh'n viol dy yannoo arrish er sheeanyn beiyn, lheid as gounsternee moddee ny kiyt troddan. Rere Orchestration liorish Cecil Forsyth, t'eh "treishtit er y chooid smoo" lesh "ynlaght y stap dooblit"[1] (da dy ren Regola rubertina (1542–3) liorish Ganassi cur sheese er y çhaghnys, keeayllaghey dy row eh cadjin mastey biol-chloiederyn co-emshyragh.[2]).

Faagail magh y chiaull, va enmys Coontey Reggio di Calabria bronnit er liorish Çhalse Emmanuel II, Diuc Savoia. She kione kiaull da Cooyrt Reeoil Phrinse Massa v'eh eddyr 1626 as 1630.

Cummaghyn[reagh | edit source]

Dagh fer soilshit magh ayns Dresden:

  • Libro delle pavane, gagliarde, brand: mascharata, aria franzesa, volte, balletti, sonate, canzone (1626)
  • Ander Theil newer Paduanen, Gagliarden, Couranten, französischen Arien (1627, goaill stiagh possan dy Capriccio stravagante)
  • Il terzo libro delle pavane, gagliarde, brand: mascherata, arie franzese, volte, corrente, sinfonie (1627)
  • Il quarto libro delle pavane, gagliarde, balletti, volte, passamezi, sonate, canzon (1628)
  • Fünffter Theil newer Pavanen, Brand: Mascharaden, Balletten, Sonaten (1628)

Chammah's shen, ta shiaght giare-pheeshyn ballay foast er mayrn ayns coipyn laue-screeuyn.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Cecil Forsyth, William Bolcom (1982). Orchestration, dg. 315. ISBN 0-486-24383-4.
  2. David Froom (2001), New Grove Dictionary of Music, ln. Stanley Sadie, ym-l. 17, 384.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]