Colloo Trajan

Ass Wikipedia.
Gow gys: stiureydys, ronsee
Ta beggan daah er veddyn ayns scaanaghyn y cholloo, as rere shen t’ad er tayrn ass yn aa-hroggal daahit shoh, ry-akin ayns Cashtal Lunt.

She clagh cooinaghtyn ayns Yn Raue Colloo Trajan, as ish er e troggal son yn Ard-ree Romanagh Trajan rere oardaghyn Shannad Raue. Ren eh yn ard-vasoonagh Apollodorus jeh Damascus. T’eh ry-akin ayns Forum Trajan, faggys da’n Cronk Quirinal da twoie da’n Forum Raue. Hug ad jerrey urree ayns 113 BNJ. T’ee mie er enney er coontey y lieh-chummey caslagh eck, ta cooinaghtyn barriaght Trajan ayns ny caggey Daciagh Trajan.

Ta’n clagh mysh 30 meaderyn (98 trieyn) er yrjid, 38 meaderyn (125 trieyn) my t’ou goaill stiagh y laan. T’eh jeant magh jeh 20 rheynnyn marmyr, dagh fer mysh 40 thunney as 4m (13 tr) harrish. Ta’n freesh cassey mygeayrt y cholloo 23 keayrtyn, as t’eh 190m (625 tr) er lhiurid. Stiagh y cholloo, ta lhag greeish caslagh lhiggey da sleih çheet dys tuarym ec y chione.

Rere meeryn argid as caslyssyn j’ee orroo, hoshiaght va jalloo jeh ushag ec y chione, urley foddee,[1] as lurg shen, va jalloo rooisht jeh Trajan hene ayn. Ren eh skellal roish ‘sy Vean Eash. Ayns 1588, hug ad jalloo jeh Peddyr Noo ayns y voayl, rere oardaghyn Paab Sixtus V.

[reagh] Y lieh-chummey

Myn-caslyssyn Colloo Trajan
Colloo Trajan

[reagh] Y screeuyn

Cass Cholloo Trajan mysh 1860

Ta’n screeuyn ec cass y cholloo lhaih:

SENATVS·POPVLVSQVE·ROMANVS
IMP·CAESARI·DIVI·NERVAE·F·NERVAE
TRAIANO·AVG·GERM·DACICO·PONTIF
MAXIMO·TRIB·POT·XVII·IMP·Overline·COS·VI·P·P
AD·DECLARANDVM·QVANTAE·ALTITVDINIS
MONS·ET·LOCVS·TANT<IS·OPER>IBVS·SIT·EGESTVS

Shen:

Ta Shannad as sleih Yn Raue cur y cholloo shoh da’n ard-ree Caesar, mab Nerva jeeoil, Nerva Traianus Augustus Germanicus Dacicus, pontifex maximus, ayns y 17oo blein oc myr tribune, er eh enmys 6 keayrtyn myr imperator, 6 keayrtyn myr consul, pater patriae, son dy haishbyney cre cho ard as va’n cronk as boayl er nyn scughey son ny obbyr mooar shoh.

Ta fir caggee Daciagh soiaghey er carnaneyn caggee ny Romanee.

[reagh] Enmys

  1. Samuel Ball Platner (1929). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. LacusCurtius.
Greienyn persoonagh
Reamyssyn

Cummaghyn elley
Obbraghyn
Stiureydys
Kishtey greie
Ayns çhengaghyn elley