Faarney (lettyr)

Ass Wikipedia.
She nah lettyr yn abbyrlhit bun-chooish y duillag shoh. My ta sym ayd ayns keeall elley yn 'ockle shoh, lhaih Faarney.


Faarney - Romanagh
Shennaghys as aase
Proto-Semetagh Proto-Semetagh
Feaneeckagh Feaneeckagh
Greagagh Greagagh
Etruscagh Etruscagh
Romanagh
Cosoylaghey
Gaelgagh
Gaelgagh
Troyn
Rhank 'syn abbyrlhit: 6
Keealyn

Oaylleeaght: forse (f)
Oaylleeaght: Fahrenheit, ny howse çhiassid (F)
Maddaght: 15 ayns shey-jeihoilys (F)
Maddaght: scaalheean F (F)
Maddaght: Femto-, meer roie ta cowraghey 10-15
Kiaull: y sheyoo notey (F)
Çhengoaylleeaght: 'syn ASE, corockle /f/ ny [f]                          

She sheyoo lettyr abbyrlhit ny Gaelgey ee faarney (F, f), rere'n abbyrlhit Romanagh, as myr shen, sheyoo lettyr ny abbyrlhittyn elley haink ass.

Shennaghys[reagh | edit source]

T'ad gra dy daink faarney jeh screeu caslys 'syn abbyrlhit Proto-Sinaitagh. T'ad cur vâv er y lettyr shoh, as er lhieu dy row eh cowraghey croagane ny bad. Haink y cowrey shoh trooid coryssyn screeu Feaneeckagh, Greagagh, Etruscagh as Romanagh dys y chummey t'ayn nish. Ta'n bun cheddin ec Unjin, Vervine, Wooishlagh as Yiarn.

'sy Ghaelg hene, ta'n lettyr çheet jeh'n abbyrlhit Baarleagh liorish obbyr John Phillips, Aspick Sodor as Mannin, as e lheid cairscreeu y yannoo son y Ghaelg ayns ny 1700yn.

Coadyn co-earrooder[reagh | edit source]

Ayns Unicode, ta F mooar ec U+0046 as f beg ec U+0066.[1]

Ayns ASCII, ta F mooar ec 70 as f beg ec 102. Ayns earrooyn jeesoil, shen 01000110 as 01100110.

Ayns EBCDIC, ta F mooar ec 198 as f beg ec 134.

Ayns HTML as XML, ta F mooar ec "F" as f beg ec "f".

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Javascript Unicode Chart (en). Feddynit er 2009-03-08.