Yn Partee Natseeagh

Ass Wikipedia.
(Aa-enmyssit ass Partee Natseeagh)
Partee Soshiallagh Ashoonagh ny Labreeyn Germaanagh
Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei
Eear-leeideilagh Karl Harrer (1919-1920)
Anton Drexler (1920-1921)
Adolf Hitler (1921-1945)
Martin Bormann (1945)
Bunnit 1920
Skeaylt 1945
Roie-immeeaghtagh Partee ny Labreeyn Germaanagh (DAP)
Eiyrtyssagh Gyn eiyrtyssagh - va lhiettrimys currit er y phartee.
Kione-cherroo Thie Dhone, München, y Ghermaan
Pabyr naight Völkischer Beobachter
Çheu yn aegid Aegid Hitler ("Hitler-Jugend")
Çheu fo-hidooragh Sturmabteilung (SA)
Olteynys Ny sloo na 60 'sy vlein 1920; 8.5 millioon 'sy vlein 1945
Eie-oaylleeaght Natseeys
Spectrum politickagh Çheu feer yesh
Daaghyn Doo, bane, jiarg (daaghyn y Ghermaan Impiroil); dhone
Brattagh y phartee
Brattagh y phartee
Logo y phartee

She partee Germaanagh v'er mayrn 'sy Ghermaan eddyr ny bleeantyn 1920 as 1945 va Partee Soshiallagh Ashoonagh ny Labreeyn Germaanagh (Germaanish: Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, ny NSDAP myr aagherrid) ny yn Partee Natseeagh. She Partee ny Labreeyn Germaanagh va'n roie-immeeaghtagh ec y phartee as eh er mayrn eddyr 1919 as 1920. Ta'n fockle Natsee as y marennym Natseeagh çheet magh ass Nationalsozialist y Ghermaanish er yn oyr dy vel -tion- yn 'ockle Germaanish goll er fockley magh myr -tsion-.

Haink y partee er y theihll magh ass y ghleashaght chynneeagh feer yesh völkisch, as y bun echey 'syn ashoonaghys Germaanagh, as magh ass y chultoor noi-chummynagh, fo-hidooragh Freikorps, ren caggey noi ny h-irreeyn magh cummynagh 'sy Ghermaan lurg y Chied Chaggey Dowanagh. Haink er sorçh ennagh y toshiallys ec possanyn feer yesh dy ve feer chadjin 'sy Ghermaan car y Chied Chaggey Dowanagh as ny lurg. Ren y sorçh shen cleayney dy mooar er y Natseeys. Ren Arthur Moeller van den Bruck ass y ghleashaght Vun-chaghlaaee Chumaadagh croo yn enmys ardghooagh, "yn Treeoo Reich", as ren eh moylley eie-oaylleeaght va cur ashoonys y çheu feer yesh as soshiallys y çheu chlee ry-cheilley. Ren soshiallys Prooshagh yn oltey jeh'n ghleashaght Vun-chaghlaaee Chumaadagh, Oswald Spengler, cur dy mooar rish y Natseeys chammah. Va'n partee currit er bun son labreeyn y ghoaill magh veih'n chummynys as stiagh 'syn ashoonaghys völkisch. Ec y toshiaght va'n strateysh Natseeagh noi yn dellal vooar as ren ee jeeraghey er y noi-veanvrastyl as y noi-chapitlaghys. Agh, ayns ny 1930yn, ren y partee cassey er ny h-eieyn shen as jeeraghey er y noi-Ewnaghys as y noi-Varksaght.

Ren ny Natseeyn streeu er glennid as lajerid y "chynney Ayreeanagh". Son y shen y yannoo, ren ny Natseeyn geiyr er dunver ny scarrey possanyn "mee-ghooghyssagh" ny "aaheshoil". Mastey ny possanyn shen, va Ewnyn, homocheintee, Romanee, fir ghorrym, deiney lhiettrimit as condaigee pholitickagh ry-gheddyn. Ren y dowilghreim roshtyn dys y phoynt by ghorree tra ren y steat reaghey as ard-ghunver mysh shey millioonyn dy Ewnyn as queig millioonyn dy gheiney elley as ad nyn olteynyn jeh possanyn jeerit elley. Hie ny taghyrtyn shen er enney myr yn Deherree.

Va fer toshee yn phartee, Adolf Hitler, pointit myr Shansyleyr ny Germaan ec yn Eaghtyrane Paul von Hindenburg 'sy vlein 1933. Ren Hitler cur ream ooilley smaghtagh er bun, as ee er enney myr y Treeoo Reich. Lurg tuittym y Treeoo Reich ec jerrey yn Nah Chaggey Dowanagh va'n partee skeaylt as va lhiettrimys currit er dy leighoil.