Quinsh (lettyr)

Ass Wikipedia.
She lettyr bun-chooish y duillag shoh. My ta sym ayd ayns keeall elley yn 'ockle shoh, lhaih quinsh.
Quinsh - Romanagh
Shennaghys as aase
Jalloo-screeuyn Egyptagh
V24
Proto-Semetagh Proto-Semetagh
Feaneeckagh Feaneeckagh
Shenn Ghreagagh Greagagh
Etruscagh Etruscagh
Romanagh
Cosoylaghey
Gaelgagh
Gaelgagh
Troyn
Rhank 'syn abbyrlhit: 17
Keealyn

Maddaght: possan jeh dagh earroo resoonagh (Q ny ))
Fishig: çhiassid (Q)
Fishig: lught lectragh (Q)
Çhengoaylleeaght: 'syn ASE, bleaystagh /q/ ny [q]
Lheeys: aagherrid son dagh, myr "q 3 ooryn" son "dagh 3 ooryn".[1]                              

She shiaghtoo lettyr jeig abbyrlhit ny Gaelgey eh quinsh (Q, q), rere'n abbyrlhit Romanagh jeianagh.

Shennaghys[reagh | edit source]

T'ad gra dy daink quinsh jeh screeu caslys 'syn abbyrlhit Proto-Sinaitagh, as bun eh ayns jalloo-screeuyn Egyptagh, foddee. Haink y cowrey shoh trooid coryssyn screeu Feaneeckagh, Greagagh, Etruscagh as Romanagh dys y chummey t'ayn nish.

'Sy Ghaelg hene, ta'n lettyr çheet jeh'n abbyrlhit Baarleagh liorish obbyr John Phillips, Aspick Sodor as Mannin, as e lheid cairscreeu y yannoo son y Ghaelg ayns ny 1700yn.

Ymmyd[reagh | edit source]

Ta quinsh çheet er /kw/ ayns çhengaghyn Romanagh, çhengaghyn Germaanagh, as çhengaghyn elley yn oarpey Heear.

Ta feeu elley, q (bleaystagh scoarnagh neuchronnaneagh, ec y lettyr ayns Quechuaish, Aleutish, Greenlynnish, Yup'ikish, çhengaghyn Inuitagh, Uzbekish, Tatarish as Aymarish.

Cosoylaghey[reagh | edit source]

Daag ny Greagee jannoo ymmyd jeh qoppa, y lettyr haink quinsh jeh, mysh y 5oo eash RJC, er y fa dy row eh neuymmyrçhagh; v'eh jannoo yn obbyr cheddin as kappa, agh v'ad cur qoppa roish breeocklyn cooyl.[2] Myr shen, cha daink yn lettyr shoh stiagh ayns ny h-abbyrlhittyn Kyrillagh ny Coptagh va jeant rere'n Ghreagagh.

Coadyn co-earrooder[reagh | edit source]

Ayns Unicode, ta Q mooar ec U+0051 as q beg ec U+0071.[3]

Ayns ASCII, ta Q mooar ec 81 as q beg ec 113. Ayns earrooyn jeesoil, shen 01010001 as 01110001.

Ayns EBCDIC, ta Q mooar ec 216 as q beg ec 152.

Ayns HTML as XML, ta Q mooar ec "Q" as q beg ec "q".

Jeeagh er reesht[reagh | edit source]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. MedicineNet.com. Definition of "quaque" (on prescription). Feddynit er 2009-08-19.
  2. Woodard, Roger D. (1997). Greek Writing from Knossos to Homer (Baarle). ISBN 0195105206.
  3. Javascript Unicode Chart (en). Feddynit er 2009-03-08.