Glout breneenagh conastagh

Ass Wikipedia.
(Aa-enmyssit ass Trimmid breneenagh)

Ta glout breneenagh conastagh (cowrey: Ar; girrit keayrtyn myr RAM ny r.a.m. voish "Relative Atomic Mass" y Vaarle), ta enmyssit chammah lesh y cho-cheayllagh ass cliaghtey trimmid breneenagh, çheet er mooad fishigagh ta meenit myr corrillagh glout meanagh ny breneenyn ayns bunstoo ayns sampleyr er lheh rish sheerid y ghlout breneenagh. Ta sheerid y ghlout breneenagh (cowrey: mu) meenit er 1/12 jeh glout breneen charboan-12.[1] Er-yn-oyr dy vel y daa vooad nyn ghloutyn, ta'n leagh troaragh gyn towshan. Ta ny meenaghyn shen tannaghtyn breeoil[2] feeu lurg aa-veenaghey bun-unnidyn SI ayns 2019.

Son sampleyr singyl er lheh, ta glout breneenagh conastagh bunstoo enmyssit çheet er mean earrooaghtagh meihit gloutyn ny breneenyn singyl (goaill stiagh dagh eesotoyp) ta ry-gheddyn 'sy tampleyr. Foddee yn mooad shen anchasley eddyr sampleyryn er-yn-oyr dy vel eh jantagh dy ren bun y tampleyr (as, myr shen, e hennaghys goul-rooragh ny shennaghys skeayllee) gientyn cochianglaghyn jeh palçhyssyn eesotoypagh ayns corrillee eigsoylagh caghlaaee. Myr sampleyr, kyndagh rish mestey anchasley jeh eesotoypyn shickyr y carboan-12 as y charboan-13, veagh glout breneenagh conastagh jeh'n charboan bunstooagh voish y veetane volcaanagh anchasley rish sampleyr v'er çhaglym voish lossreeyn ny beiyn.

She cur ayns ymmyd leaghyn ny gloutyn breneenagh conastagh voish sampleyryn eigsoylagh y mooad er lheh as ny s'cadjiney ta enmyssit trimmid breneenagh stundayrtit (Ar,standard). Keayrtyn, t'eh soilshit myr y reayn jerkit jeh leaghyn y ghlout breneenagh conastagh ayns bunstoo enmyssit voish dagh bun dowanagh, as ny bunyn eigsoylagh shen goit voish y Chruinney.[3] Ta "trimmid breneenagh" ymmydit dy mennick myr co-cheayllagh da trimmid breneenagh stundayrtit, ga nagh vel eh kiart eh shen y ymmyd er-yn-oyr nagh vel trimmidyn breneenagh stundayrdit goit ass un hampleyr). Ansherbee, ta'n trimmid breneenagh stundayrtit ny leagh smoo soilshit magh jeh'n ghlout breneenagh conastagh.

Chammah's shen, ta ymmyd y çhiarrym "trimmid breneenagh" (da bunstoo erbee) er ny gheddyn arganyssyn mooarey voish ny 1960yn, kyndagh rish yn anchaslys çhaghnoil eddyr trimmid as glout 'syn ishig. Er y laue elley, ta'n IUPAC cur kied da ymmyd yn daa hiarrym. Ta'n çhiarrym "glout breneenagh conastagh" goll stiagh ayns ynnyd "trimmid breneenagh]] myr y reih çhiarrym, agh ta "trimmid breneenagh stundayrtit" (shassoo noi'n çhiarrym ny s'kirtey "glout breneenagh stundayrtit") foast ymmydit.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. International Union of Pure and Applied Chemistry (1980). "Atomic Weights of the Elements 1979". Pure Appl. Chem.. Ym-lioar 52 (10): 2349–84. doi:10.1351/pac198052102349. 
  2. International Bureau of Weights and Measures (20 Boaldyn 2019). "The International System of Units (SI)" (PDF) (9oo ln.). ISBN 978-92-822-2272-0. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 18 Jerrey Fouyir 2021.
  3. Definition of element sample

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]