Jump to content

Co-hollyssyn rollageagh enmyssit lesh yn URE

Veih Wikipedia.
Ny co-hollyssyn rollageagh enmyssit lesh yn URE ayns tilgey co-cherrinagh (amm B1875.0)

'Sy rollageydys co-emshiragh, ta 88 co-hollys rollageagh enmyssit lesh yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh (URE).[1] She ard jeh'n speyr ta çhemmit lesh arcyn kiart-irree as jee-chleayney eh dagh co-hollys rollageagh, as t'ad ry-cheilley coodaghey y slane sfeyr niauoilagh. Va ny joaraghyn oc doltit dy h-oikoil lesh yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh 'sy vlein 1928[2] as soilshit magh 'sy vlein 1930.[3]

Vunnee ny shenn Vesopotamee as, ny s'anmey, ny Shenn Ghreagee y chooid smoo jeh ny co-hollyssyn rollageagh 'sy speyr hwoaie ta ymmydit dy h-eddyrashoonagh jiu as she yn rollageydyr Raueagh-Egyptagh Ptolemy ren listal ad. Ny co-hollyssyn rollageagh ta soit er yn ecliptagh, t'ad enmyssit cassyn ny greiney. Tra hayrn ronseyderyn er kaart ny rollageyn 'sy speyr yiass, hreeal rollageyderyn Oarpagh co-hollyssyn rollageagh noa da'n ard shen, chammah's fir noa dy lhieeney stiagh ny baarnaghyn eddyr ny co-hollyssyn rollageagh tradishoonagh. Kyndagh rish y vun Raueagh as Oarpagh oc, ta ennym Ladjyn ec dagh co-hollys rollageagh, dyn bwooise da vel ny Gaeil hene gymmydey enmyn Gaelgagh. 'Sy vlein 1922, ren yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh doltey aagherridyn tree lettyr da ny 89 co-hollys rollageagh, t'eh shen da ny 88 co-hollys rollageagh noa-emshiragh as da Argo.[4] Lurg shen, hayrn Eugène Joseph Delporte joaraghyn da dagh fer jeh ny co-hollyssyn rollageagh as coodaghey dagh ayrn 'sy speyr.[1][3] Tra ta rollageyderyn gra dy vel red ny lhie ayns co-hollys rollageagh ennagh, t'ad meenaghey dy vel eh soit çheusthie jeh ny joaraghyn enmyssit shen.

Shennaghys

[reagh | reagh y bun]

Cha nel yn URE cur enney da co-hollyssyn rollageagh ennagh, agh t'ad ry-akin ayns kaartyn rollageagh as farraneyn-fys ny shinney. S'liklee dy nee Argo Navis y fer smoo ard-ghooagh, nane jeh ny co-hollyssyn rollageagh bunneydagh lesh Ptolemy. Ayns ny 1750yn, rheynn y rollageyder Frangagh Nicolas Louis de Lacaille eh ayns tree co-hollys rollageagh er-lheh: Jerrey ny Lhuingey, y Kiouyl, as ny Shiauill.[5]

Rolley

[reagh | reagh y bun]
Co-hollys rollageagh Aagherridyn Ladjyn Bun Keeal Y rollage s'gilley
IAU[6]NASA[7] Ennym Gienneydagh Ennym Mds. bl.
Yn AltarAraAraeAraAraeshenndeeaght (Ptolemy)altarβ Arae 2.84
Yn AnnagCrvCorvCorvusCorvishenndeeaght (Ptolemy)fannagGienah 2.59
Yn AwinEriEridEridanusEridanishenndeeaght (Ptolemy)yn awin Eridanus (feayn-skeealleydaght)Achernar 0.46
Y BoayrdMenMensMensaMensae1756, Lacaille, myr Mons MensæSlieau yn Vuird (yn Affrick Yiass)α Mensae 5.09
Y BochilleyBooBootBoötesBoötisshenndeeaght (Ptolemy)bochilleyArcturus -0.05
Y Cabbyl BegEquEqulEquuleusEquuleishenndeeaght (Ptolemy)giarran ny cabbyl begα Equulei 3.92
Y Cabbyl EtleePegPegsPegasusPegasishenndeeaght (Ptolemy)Pegasus (cabbyl skianagh feayn-skeealleydagh)Enif 2.40
Y CalmaneColColmColumbaColumbae1592, Plancius,[a] rheynnit magh ass y Voddey MooarcalmanePhact 2.65
Y CappanCrtCratCraterCraterisshenndeeaght (Ptolemy)cappanδ Crateris 3.56
CepheusCepCephCepheusCepheishenndeeaght (Ptolemy)Cepheus (karacteyr feayn-skeealleydagh)Alderamin 2.46
Y CheeaghtUMaUMajUrsa MajorUrsae Majorisshenndeeaght (Ptolemy)Gaelg: keeaght
Ladjyn: maghouin mooar
Alioth 1.77
Y Cheeaght VegUMiUMinUrsa MinorUrsae Minorisshenndeeaght (Ptolemy)Gaelg: keeaght veg
Ladjyn: maghouin beg
Rollage ny Twoaie 1.98
Y Çhionneyder-aerAntAntlAntliaAntliae1756, Lacailleçhionneyder-aerα Antliae 4.25
Y ChroshCruCrucCruxCrucis1589, Plancius, rheynnit magh ass y Chentaurcrosh y jiassAcrux 0.76
Y ClagHorHoroHorologiumHorologii1756, Lacailleclag-crogheydaneα Horologii 3.85
Coma BerenicesComComaComa BerenicesComae Berenicesshenndeeaght (Ptolemy); 1536, Caspar Vopel,[8] rheynnit magh ass y Leonfolt Bereniceβ Comae Berenices 4.26
Y CombaaseCirCircCircinusCircini1756, Lacaillecombaaseynα Circini 3.19
Combaase y VarrinaghPyxPyxiPyxisPyxidis1756, Lacaillecombaase marrinaghα Pyxidis 3.67
Crooin y JiassCrACorACorona AustralisCoronae Australisshenndeeaght (Ptolemy)crooin y jiassα Coronae Australis 4.10
Crooin y TwoaieCrBCorBCorona BorealisCoronae Borealisshenndeeaght (Ptolemy)crooin y twoaieAlphecca 2.24
Y CubbylGemGemiGeminiGeminorumshenndeeaght (Ptolemy)y lannoonPollux 1.14
Y DoraidDorDoraDoradoDoradus1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]doraidα Doradus 3.28
Y DraganeDraDracDracoDraconisshenndeeaght (Ptolemy)draganeEltanin 2.23
Yn Eeast EtleeVolVolnVolansVolantis1598, Plancius, Keyser, de Houtman,[b] myr Piscis Volanseeast etleeγ2 Volantis 3.75
Eeast y JiassPsAPscAPiscis AustrinusPiscis Austrinishenndeeaght (Ptolemy)eeast y jiassFomalhaut 1.16
Y FainaghAurAuriAurigaAurigaeshenndeeaght (Ptolemy)Gaelg: fainagh
Ladjyn: faineyder
Capella 0.08
Fer ny PeishtynOphOphiOphiuchusOphiuchishenndeeaght (Ptolemy)fer-ymmyrkee ny peishtynRasalhague 2.07
Y FodreayrtanTelTeleTelescopiumTelescopii1756, Lacaillefodreayrtanα Telescopii 3.51
Y FurnishForFornFornaxFornacis1756, Lacaillefurnish kemmigaghα Fornacis 3.85
Y GhilbCaeCaelCaelusCaeli1756, Lacaillegilb ny greie grainneyα Caeli 4.46
Y GoayrCapCaprcapricornusCapricornishenndeeaght (Ptolemy)goayr marreyDeneb Algedi 2.83
Y GrooseGruGrusGrusGruis1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]grooseAlnair 1.74
HerculesHerHercHerculesHerculisshenndeeaght (Ptolemy)Hercules (karacteyr feayn-skeealleydagh)Korne­phoros 2.81
Y HoghtooaneOctOctnOctansOctantis1756, Lacaillehoghtooaneν Octantis 3.73
Yn InjinaghIndIndiIndusIndi1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]Injinagh (gyn sorçh enmyssit)α Indi 3.11
Y JallooderSclSculSculptorSculptoris1756, Lacaillejallooderα Sculptoris 4.30
Jerrey ny LhuingeyPupPuppPuppisPuppisshenndeeaght (Ptolemy); 1756, Lacaille, rheynnit magh ass Argo Navisboayrd jerreeNaos 2.25
Y JialgheerLacLacrLacertaLacertae1690, Firmamentum Sobiescianum, Heveliusjialgheerα Lacertae 3.76
Y KameelyanChaChamChamaeleonChamaeleontis1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]kameelyanα Chamae­leontis 4.06
Keeagh yn AssylCasCassCassiopeiaCassiopeiaeshenndeeaght (Ptolemy)Gaelg: keeagh yn assyl
Ladjyn: Cassiopeia (karacteyr feayn-skeealleydagh)
Schedar 2.24
Y KentaurCenCentCentaurusCentaurishenndeeaght (Ptolemy)kentaurAlpha Centauri -0.27
Y KiouylCarCariCarinaCarinaeshenndeeaght (Ptolemy); 1756, Lacaille, rheynnit magh ass Argo NaviskiouylCanopus -0.74
Y LeonLeoLeonLeoLeonisshenndeeaght (Ptolemy)leonRegulus 1.35
Y Leon BegLMiLMinLeo MinorLeonis Minoris1690, Firmamentum Sobiescianum, Heveliusleon beg46 Leonis Minoris 3.83
Y LhieenRetRetiReticulumReticuli1756, LacailleGaelg: lhieen sooillag
Ladjyn: myn-ingagh sooillag
α Reticuli 3.32
Y LynksLynLyncLynxLyncis1690, Firmamentum Sobiescianum, Heveliuslynksα Lyncis 3.14
Y LyreLyrLyraLyraLyraeshenndeeaght (Ptolemy)lyre / claasaghVega 0.02
Y Meeyl MooarCetCetiCetusCetishenndeeaght (Ptolemy)beisht varrey (er ny hyndaa ny s'anmey myr meeyl mooar)Diphda 2.02
MeihaghynLibLibrLibraLibraeshenndeeaght (Ptolemy)meihaghanZuben­eschemali 2.61
Ny Moddee HelgCVnCVenCanes VenaticiCanum Venaticorum1690, Firmamentum Sobiescianum, Heveliusmoddee helgCor Caroli 2.81
Y Moddey BegCMiCMinCanis MinorCanis Minorisshenndeeaght (Ptolemy)moddey begProcyon 0.34
Y Moddey MooarCMaCMajCanis MajorCanis Majorisshenndeeaght (Ptolemy)moddey mooarSirius -1.46
Y Moddey OaldeyLupLupiLupusLupishenndeeaght (Ptolemy)moddey oaldeyα Lupi 2.30
Y MwaaghLepLepsLepusLeporisshenndeeaght (Ptolemy)mwaaghArneb 2.59
Y MwannalaghCamCamlCamelopardalisCamelopardalis1613, Plancius[a]mwannalaghβ Camelo­pardalis 4.02
Y MynreayrtanMicMicrMicroscopiumMicroscopii1756, Lacaillemynreayrtanγ Microscopii 4.68
Yn OllayCygCygnCygnusCygnishenndeeaght (Ptolemy)ollay ny Crosh y TwoaieDeneb 1.25
Y PartanCncCancCancerCancrishenndeeaght (Ptolemy)partanβ Cancri 3.52
Y PheacagPavPavoPavoPavonis1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]peacagY Pheacag 1.94
Y PeinteyrPicPictPictorPictoris1756, Lacaille, myr Equuleus Pictoristackish y pheintyerα Pictoris 3.27
Y Pheisht[c]SerSerpSerpensSerpentisshenndeeaght (Ptolemy)ardnieuUnukalhai 2.62
Y Pheisht UshteyHyaHydaHydraHydraeshenndeeaght (Ptolemy)Hydra (cretoor feayn-skeealleydagh)Alphard 2.00
Y Pheisht VegHyiHydiHydrusHydri1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]ardnieu ushtey begβ Hydri 2.80
Y PherkinDelDlphDelphinusDelphinishenndeeaght (Ptolemy)perkinβ Delphini 3.62
Y ReaAriArieAriesArietisshenndeeaght (Ptolemy)reaHamal 2.00
Y ReillNorNormNormaNormae1756, Lacaillelevyl y teyirγ2 Normae 4.02
Y ScapeSctScutScutumScuti1690, Firmamentum Sobiescianum, Heveliusscape (Sobieski)α Scuti 3.83
Y ScorpScoScorScorpiusScorpiishenndeeaght (Ptolemy)scorp(ion)Antares 0.91
Y Shelgeyr MooarOriOrioOrionOrionisshenndeeaght (Ptolemy)y shelgeyr feayn-skeealleydagh Orion (karacteyr feayn-skeealleydagh)Rigel 0.13
Ny ShiauillVelVelrVelaVelorumshenndeeaght (Ptolemy); 1756, Lacaille, rheynnit magh ass Argo Navisshiauillγ Velorum 1.83
Y ShynnaghVulVulpVulpeculaVulpeculae1690, Firmamentum Sobiescianum, Hevelius, myr Vulpecula cum Ansereshynnaghα Vulpeculae 4.40
Y SideyrSgrSgtrSagittariusSagittariishenndeeaght (Ptolemy)sideyrKaus Australis 1.85
Y TarrooTauTaurTaurusTaurishenndeeaght (Ptolemy)tarrooAldebaran 0.86
Y TideSgeSgteSagittaSagittaeshenndeeaght (Ptolemy)sideγ Sagittae 3.47
Y TrooraneTriTriaTriangulumTriangulishenndeeaght (Ptolemy)trooraneβ Trianguli 3.00
Troorane y JiassTrATrAuTriangulum AustraleTrianguli Australis1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]troorane y jiassAtria 1.91
TucanaTucTucnTucanaTucanae1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]parrad stronnaghα Tucanae 2.86
Yn Uillin-towsheyderSexSextSextansSextantis1690, Firmamentum Sobiescianum, Heveliusuillin-towsheyderα Sextantis 4.49
Yn Un-eairkaghMonMonoMonocerosMonocerotis1613, Plancius[a]un-eairkaghβ Monocerotis 3.74
Yn UrleyAqlAqilAquilaAquilaeshenndeeaght (Ptolemy)urleyAltair 0.76
Ushag PhargysApsApusApusApodis1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]ushag phargys/
ushag andooghyssagh/
ushag neuchadjin
α Apodis 3.83
Y VeaynushagPhePhoePhoenixPhoenicis1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]beaynushagAnkaa 2.38
Y Ven GheulitAndAndrAndromedaAndromedaeshenndeeaght (Ptolemy)Andromeda (y voidyn ny yn ben-phrinse geulit)Alpheratz 2.06
Y VoidynVirVirgVirgoVirginisshenndeeaght (Ptolemy)moidynSpica 0.97
Y WhaillagMusMuscMuscaMuscae1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b]quaillagα Muscae 2.69
Y WhingPerPersPerseusPerseishenndeeaght (Ptolemy)Gaelg: quing eirinagh
Ladjyn: Perseus (karacteyr feayn-skeealleydagh)
Mirfak 1.82
Ny YeeastynPscPiscPiscesPisciumshenndeeaght (Ptolemy)yeeastynAlpherg 3.61
Yn Ymmyrkagh UshteyAqrAqarAquariusAquariishenndeeaght (Ptolemy)ymmyrkagh ushteySadalsuud 2.87

Asteraghtyn

[reagh | reagh y bun]

Ta patterynyn neu-oikoil eigsoylagh elley ayn liorish ny co-hollyssyn rollageagh. Ta ny patternyn shoh enmyssit "asteraghtyn." Ta fir jeu coontit myr ayrn jeh co-hollys rollageagh ny smoo as ta fir elley jeant ass rollageyn veih daa cho-hollys rollageagh çheualagh. Ta sampleyryn jeu goaill stiagh yn Arc Mooar/Arc y Twoaie 'sy Cheeaght; y Phash Hey 'sy Tideyr; Kerrin y Chabbyl Etlee 'sy Chabbyl Etlee as 'sy Ven Gheulit; as y Chrosh Oalsey 'sy Chiouyl as ayns ny Shiauill.

Jeeagh er neesht

[reagh | reagh y bun]

Noteyn

[reagh | reagh y bun]
  1. 1 2 3 Dy mennick, ta crooaght co-rollageyssyn y Wannalagh, y Chalmane, as yn Un-eairkagh, va crooit lesh Petrus Plancius ayns ny bleeantyn 1592 as 1613, treishtit dy meechiart da Jacob Bartsch as Augustin Royer.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Er lhimmey jeh Troorane y Jiass (va imraait agh nagh row tayrnit dy cruinn er kaartyn ny s'leah), va ny co-rollageyssyn jiassagh shoh er nyn daishbyney da'n chied cheayrt er cruinnag niauoilagh va grainnit lesh Jodocus Hondius as soilshit magh lesh Petrus Plancius 'sy vlein 1598. Va ny co-hollyssyn rollageagh bunnit er baghtyn lesh ny lhuingysseyryn Ollanagh Pieter Dirkszoon Keyser as Frederick de Houtman, va commishoonit lesh Plancius dy hayrn y speyr yiass er kaart tra v'ad er turrys dys y çheer ta enmyssit yn Indoneesh jiu. Cha by leayr quoi chum ny baghtyn myr co-hollyssyn rollageagh va taishbynit er y chruinnag, agh ta ughtaryn noa-emshiragh, er y chooid smoo, cur treisht Kaiser, de Houtmann, as Plancius. Dy mennick, ta treisht currit dy meechiart da Johann Bayer, er-yn-oyr dy daink ad dy ve feer ard-ghooagh 'syn atlas rollageagh Uranometria echey, v'er ny hoilshaghey magh 'sy vlein 1603.
  3. Ta'n Pheisht rheynnit magh ayns Famman y Pheisht (Serpens Cauda) as Kione y Pheisht (Serpens Caput), agh ta'n daa ard neuchianglt shoh coontit myr ayrnyn jeh un cho-hollys rollageagh lesh yn URE.

Imraaghyn

[reagh | reagh y bun]
  1. 1 2 "The Constellations". yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh. Feddynit magh er 17 Mean Souree 2025.
  2. Stroobant, Paul, "(3) Commission des notations, des unités et de l'économie des publications", ayns: Stratton, F. J. M. (rt.), Transactions of the International Astronomical Union: Vol. III. Third General Assembly held at Leiden, July 5 to July 13, 1928 (Cambridge: Cambridge University Press, 1929), dgn. 17, 223 & 299.
  3. 1 2 Eugène Delporte; yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh (1930yn). Délimitation scientifique des constellations (PDF). {{cite book}}: Check date values in: |year= (cooney)
  4. troobant, Paul, "Meetings of Standing Committees: (3) Notations", ayns: Fowler, A (rt.), Transactions of the International Astronomical Union: Vol. I. First General Assembly held at Rome, May 2nd to May 10th, 1922 (Lunnin: Imperial College Bookstall, 1922), dgn. 158 & 207.
  5. "Argo Navis". Ian Ridpath’s Star Tales. Feddynit magh er 28 Averil 2025.
  6. "The Constellations". yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh. Feddynit magh er 17 Mean Souree 2025.
  7. NASA Dictionary of terms for Aerospace Use – table V, Constellations
  8. "Comae Berenices". Feddynit magh er 23 Mee Houney 2020.

Kianglaghyn magh

[reagh | reagh y bun]