Brattagh Nerin

Ass Wikipedia.
Corrillagh brattagh: 1:2
Bratteeyn Nerin
Roie
Stundayrtyn Eaghtyraneagh
as Reeoil

Brattagh neo-oikoil Nerin y 18oo-eash, bunnit er cowrey cleinney Nerin, nish ny stundayrt son Eaghtyrane Nerin.
Ta'n Stundayrt Reeoil Goaldagh taishbyney shenn-vrattagh Yernagh 'sy cherroo-chiarkyl heese er chlee. Ry-ymmydit liorish y Venrein ayns Nerin Hwoaie
Co-pharteeys Eddyr-ashoonagh

Brattagh yn Unnaneys Oarpagh.
Shendeeagh

Bratteeyn cochianglt jeh ny kiare queiggaghyn Nerin, ta ry-ymmydit liorish Conastey Curlal y Dowan as Unnaneys Rugby Nerin ta shassoo yn ellan slane.

Stundayrt Çhiarn-Leftenant Nerin (1801-1922), va ry-ymmydit myr brattagh oikoil Nerin fo stiurey ny Bretyn.

Veih 1783-1922, va Brattagh Noo Perick ry-ymmydit as eh cowraghey Nerin neu-oikoil.

Va brattagh Lion ymmydit myr brattagh neu-oikoil Nerin veih'n 17oo eash derrey 1922.

She brattagh ashoonagh Nerin eh brattagh Nerin (Yernish: An Bhratach Náisiúnta, "Y Brattagh Ashoonagh" dy lettyragh),[1][2] as she brattagh ny shenn-steatyn, Seyr Steat Nerin as kied Phobblaght Nerin eh. Ta'n ennym treeghaagh currit er as eh ny treeghaagh pontreilagh ta jeant seose jeh ny daaghyn eayney (ec y heise), bane, as oranje-vuigh. Ta'n lhiurid echey daa cheayrt ny smoo na'n lheead echey. Ta'n eayney shassoo seose son y tradishoon Gaelgagh choud's ta'n oranje-vuigh shassoo seose son cooidjeyderyn Illiam ass Orange. Ta'n bane 'sy çheshvean shassoo seose son shee eddyr ny "h-Eaynaghyn" as ny "h-Oranjeyn".[3]

Va'n brattagh currit stiagh gys Nerin son y chied cheayrt liorish Thomas Francis Meagher ayns 1848, agh cha row eh ry-akin derrey Irree magh ny Caisht ayns 1916, tra v'eh troggit harrish Ard-oik y Phost ayns Divlyn, myrane lesh brattagh eayney lesh ny Irish Republic screeuit er. Haghyr er y vrattagh dy ve coontit myr y brattagh ashoonagh ec y traa shen.[4] Mac meoir Phurt Largey, Thomas Meagher, Jr., va ruggit ayns Thalloo yn Eeast as Labrador, v'ayns Meagher, as va'n brattagh echey cur ardsmooinaght da treeghaagh Halloo yn Eeast as eh hene bunnit ayns 1843.[5][6]

Va'n brattagh doltit ayns 1919 liorish y chied Phobblaght Yernagh car caggey ny seyrsnys, as ny yei shen liorish Seyr Steat Nerin (1922–1937). Hooar y brattagh staydys bunraghtoil fo Bunraght Nerin 'sy vlein 1937. Ta'n brattagh coontit myr brattagh ashoonagh yn ellan er feie liorish ashooneyderyn. Lesh shen t'eh croghit (dy arganagh dy mennick) liorish ram ashooneyderyn ayns Nerin Hwoaie as liorish Commyn Roortaghys Gaeil[7]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Rheynn y Toshee
  2. Constitution of Ireland - Bunreacht na hÉireann (Olt 7 ("Bunraght Nerin") (Baarle) (Yernish)
  3. Y Brattagh Ashoonagh Rheynn y Toshee - ynnyd-eggey "Youth Zone". (Baarle)
  4. Y Brattagh Ashoonagh: Kiaddey, Rheynn y Toshee. ISBN 0-7-76-9101-X. (Baarle)
  5. John FitzGerald, "Pink, white and green", The Independent, 9 Jerrey Geuree, 2005.
  6. Brian Lake, "The common history of the Newfoundland and Irish Tricolours".
  7. Sugden, John & Harvie, Scott (1995). Sport and Community Relations in Northern Ireland, Centre for the Study of Conflict, School of History, Philosophy and Politics, Faculty of Humanities, Ollooscoill Ulley. Feddynit magh er 14 Mean Souree 2007.