Jump to content

Co-hollyssyn rollageagh enmyssit lesh yn URE

Veih Wikipedia.
Ny co-hollyssyn rollageagh enmyssit lesh yn URE ayns tilgey co-cherrinagh (amm B1875.0)

'Sy rollageydys co-emshiragh, ta 88 co-hollys rollageagh enmyssit lesh yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh (URE).[1] She ard jeh'n speyr ta çhemmit lesh arcyn kiart-irree as jee-chleayney eh dagh co-hollys rollageagh, as t'ad ry-cheilley coodaghey y slane sfeyr niauoilagh. Va ny joaraghyn oc doltit dy h-oikoil lesh yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh 'sy vlein 1928[2] as soilshit magh 'sy vlein 1930.[3]

Vunnee ny shenn Vesopotamee as, ny s'anmey, ny Shenn Ghreagee y chooid smoo jeh ny co-hollyssyn rollageagh 'sy speyr hwoaie ta ymmydit dy h-eddyrashoonagh jiu as she yn rollageydyr Raueagh-Egyptagh Ptolemy ren listal ad. Ny co-hollyssyn rollageagh ta soit er yn ecliptagh, t'ad enmyssit cassyn ny greiney. Tra hayrn ronseyderyn er kaart ny rollageyn 'sy speyr yiass, hreeal rollageyderyn Oarpagh co-hollyssyn rollageagh noa da'n ard shen, chammah's fir noa dy lhieeney stiagh ny baarnaghyn eddyr ny co-hollyssyn rollageagh tradishoonagh. Kyndagh rish y vun Raueagh as Oarpagh oc, ta ennym Ladjyn ec dagh co-hollys rollageagh, dyn bwooise da vel ny Gaeil hene gymmydey enmyn Gaelgagh. 'Sy vlein 1922, ren yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh doltey aagherridyn tree lettyr da ny 89 co-hollys rollageagh, t'eh shen da ny 88 co-hollys rollageagh noa-emshiragh as da Argo.[4] Lurg shen, hayrn Eugène Joseph Delporte joaraghyn da dagh fer jeh ny co-hollyssyn rollageagh as coodaghey dagh ayrn 'sy speyr.[1][3] Tra ta rollageyderyn gra dy vel red ny lhie ayns co-hollys rollageagh ennagh, t'ad meenaghey dy vel eh soit çheusthie jeh ny joaraghyn enmyssit shen.

Shennaghys

[reagh | reagh y bun]

Cha nel yn URE cur enney da co-hollyssyn rollageagh ennagh, agh t'ad ry-akin ayns kaartyn rollageagh as farraneyn-fys ny shinney. S'liklee dy nee Argo Navis y fer smoo ard-ghooagh, nane jeh ny co-hollyssyn rollageagh bunneydagh lesh Ptolemy. Ayns ny 1750yn, rheynn y rollageyder Frangagh Nicolas Louis de Lacaille eh ayns tree co-hollys rollageagh er-lheh: Jerrey ny Lhuingey, y Kiouyl, as ny Shiauill.[5]

Rolley

[reagh | reagh y bun]
Co-hollys rollageagh Aagherridyn Ladjyn Bun Keeal Y rollage s'gilley
IAU[6] NASA[7] Ennym Gienneydagh Ennym Mds. bl.
Yn Altar Ara Arae Ara Arae shenndeeaght (Ptolemy) altar β Arae 2.84
Yn Annag Crv Corv Corvus Corvi shenndeeaght (Ptolemy) fannag Gienah 2.59
Yn Awin Eri Erid Eridanus Eridani shenndeeaght (Ptolemy) yn awin Eridanus (feayn-skeealleydaght) Achernar 0.46
Y Boayrd Men Mens Mensa Mensae 1756, Lacaille, myr Mons Mensæ Slieau yn Vuird (yn Affrick Yiass) α Mensae 5.09
Y Bochilley Boo Boot Boötes Boötis shenndeeaght (Ptolemy) bochilley Arcturus -0.05
Y Cabbyl Beg Equ Equl Equuleus Equulei shenndeeaght (Ptolemy) giarran ny cabbyl beg α Equulei 3.92
Y Cabbyl Etlee Peg Pegs Pegasus Pegasi shenndeeaght (Ptolemy) Pegasus (cabbyl skianagh feayn-skeealleydagh) Enif 2.40
Y Calmane Col Colm Columba Columbae 1592, Plancius,[a] rheynnit magh ass y Voddey Mooar calmane Phact 2.65
Y Cappan Crt Crat Crater Crateris shenndeeaght (Ptolemy) cappan δ Crateris 3.56
Cepheus Cep Ceph Cepheus Cephei shenndeeaght (Ptolemy) Cepheus (karacteyr feayn-skeealleydagh) Alderamin 2.46
Y Cheeaght UMa UMaj Ursa Major Ursae Majoris shenndeeaght (Ptolemy) Gaelg: keeaght
Ladjyn: maghouin mooar
Alioth 1.77
Y Cheeaght Veg UMi UMin Ursa Minor Ursae Minoris shenndeeaght (Ptolemy) Gaelg: keeaght veg
Ladjyn: maghouin beg
Rollage ny Twoaie 1.98
Y Çhionneyder-aer Ant Antl Antlia Antliae 1756, Lacaille çhionneyder-aer α Antliae 4.25
Y Chrosh Cru Cruc Crux Crucis 1589, Plancius, rheynnit magh ass y Chentaur crosh y jiass Acrux 0.76
Y Clag Hor Horo Horologium Horologii 1756, Lacaille clag-crogheydane α Horologii 3.85
Coma Berenices Com Coma Coma Berenices Comae Berenices shenndeeaght (Ptolemy); 1536, Caspar Vopel,[8] rheynnit magh ass y Leon folt Berenice β Comae Berenices 4.26
Y Combaase Cir Circ Circinus Circini 1756, Lacaille combaaseyn α Circini 3.19
Combaase y Varrinagh Pyx Pyxi Pyxis Pyxidis 1756, Lacaille combaase marrinagh α Pyxidis 3.67
Crooin y Jiass CrA CorA Corona Australis Coronae Australis shenndeeaght (Ptolemy) crooin y jiass α Coronae Australis 4.10
Crooin y Twoaie CrB CorB Corona Borealis Coronae Borealis shenndeeaght (Ptolemy) crooin y twoaie Alphecca 2.24
Y Cubbyl Gem Gemi Gemini Geminorum shenndeeaght (Ptolemy) y lannoon Pollux 1.14
Y Doraid Dor Dora Dorado Doradus 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] doraid α Doradus 3.28
Y Dragane Dra Drac Draco Draconis shenndeeaght (Ptolemy) dragane Eltanin 2.23
Yn Eeast Etlee Vol Voln Volans Volantis 1598, Plancius, Keyser, de Houtman,[b] myr Piscis Volans eeast etlee γ2 Volantis 3.75
Eeast y Jiass PsA PscA Piscis Austrinus Piscis Austrini shenndeeaght (Ptolemy) eeast y jiass Fomalhaut 1.16
Y Fainagh Aur Auri Auriga Aurigae shenndeeaght (Ptolemy) Gaelg: fainagh
Ladjyn: faineyder
Capella 0.08
Fer ny Peishtyn Oph Ophi Ophiuchus Ophiuchi shenndeeaght (Ptolemy) fer-ymmyrkee ny peishtyn Rasalhague 2.07
Y Fodreayrtan Tel Tele Telescopium Telescopii 1756, Lacaille fodreayrtan α Telescopii 3.51
Y Furnish For Forn Fornax Fornacis 1756, Lacaille furnish kemmigagh α Fornacis 3.85
Y Ghilb Cae Cael Caelus Caeli 1756, Lacaille gilb ny greie grainney α Caeli 4.46
Y Goayr Cap Capr capricornus Capricorni shenndeeaght (Ptolemy) goayr marrey Deneb Algedi 2.83
Y Groose Gru Grus Grus Gruis 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] groose Alnair 1.74
Hercules Her Herc Hercules Herculis shenndeeaght (Ptolemy) Hercules (karacteyr feayn-skeealleydagh) Korne­phoros 2.81
Y Hoghtooane Oct Octn Octans Octantis 1756, Lacaille hoghtooane ν Octantis 3.73
Yn Injinagh Ind Indi Indus Indi 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] Injinagh (gyn sorçh enmyssit) α Indi 3.11
Y Jallooder Scl Scul Sculptor Sculptoris 1756, Lacaille jallooder α Sculptoris 4.30
Jerrey ny Lhuingey Pup Pupp Puppis Puppis shenndeeaght (Ptolemy); 1756, Lacaille, rheynnit magh ass Argo Navis boayrd jerree Naos 2.25
Y Jialgheer Lac Lacr Lacerta Lacertae 1690, Firmamentum Sobiescianum, Hevelius jialgheer α Lacertae 3.76
Y Kameelyan Cha Cham Chamaeleon Chamaeleontis 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] kameelyan α Chamae­leontis 4.06
Keeagh yn Assyl Cas Cass Cassiopeia Cassiopeiae shenndeeaght (Ptolemy) Gaelg: keeagh yn assyl
Ladjyn: Cassiopeia (karacteyr feayn-skeealleydagh)
Schedar 2.24
Y Kentaur Cen Cent Centaurus Centauri shenndeeaght (Ptolemy) kentaur Alpha Centauri -0.27
Y Kiouyl Car Cari Carina Carinae shenndeeaght (Ptolemy); 1756, Lacaille, rheynnit magh ass Argo Navis kiouyl Canopus -0.74
Y Leon Leo Leon Leo Leonis shenndeeaght (Ptolemy) leon Regulus 1.35
Y Leon Beg LMi LMin Leo Minor Leonis Minoris 1690, Firmamentum Sobiescianum, Hevelius leon beg 46 Leonis Minoris 3.83
Y Lhieen Ret Reti Reticulum Reticuli 1756, Lacaille Gaelg: lhieen sooillag
Ladjyn: myn-ingagh sooillag
α Reticuli 3.32
Y Lynks Lyn Lync Lynx Lyncis 1690, Firmamentum Sobiescianum, Hevelius lynks α Lyncis 3.14
Y Lyre Lyr Lyra Lyra Lyrae shenndeeaght (Ptolemy) lyre / claasagh Vega 0.02
Y Meeyl Mooar Cet Ceti Cetus Ceti shenndeeaght (Ptolemy) beisht varrey (er ny hyndaa ny s'anmey myr meeyl mooar) Diphda 2.02
Meihaghyn Lib Libr Libra Librae shenndeeaght (Ptolemy) meihaghan Zuben­eschemali 2.61
Ny Moddee Helg CVn CVen Canes Venatici Canum Venaticorum 1690, Firmamentum Sobiescianum, Hevelius moddee helg Cor Caroli 2.81
Y Moddey Beg CMi CMin Canis Minor Canis Minoris shenndeeaght (Ptolemy) moddey beg Procyon 0.34
Y Moddey Mooar CMa CMaj Canis Major Canis Majoris shenndeeaght (Ptolemy) moddey mooar Sirius -1.46
Y Moddey Oaldey Lup Lupi Lupus Lupi shenndeeaght (Ptolemy) moddey oaldey α Lupi 2.30
Y Mwaagh Lep Leps Lepus Leporis shenndeeaght (Ptolemy) mwaagh Arneb 2.59
Y Mwannalagh Cam Caml Camelopardalis Camelopardalis 1613, Plancius[a] mwannalagh β Camelo­pardalis 4.02
Y Mynreayrtan Mic Micr Microscopium Microscopii 1756, Lacaille mynreayrtan γ Microscopii 4.68
Yn Ollay Cyg Cygn Cygnus Cygni shenndeeaght (Ptolemy) ollay ny Crosh y Twoaie Deneb 1.25
Y Partan Cnc Canc Cancer Cancri shenndeeaght (Ptolemy) partan β Cancri 3.52
Y Pheacag Pav Pavo Pavo Pavonis 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] peacag Y Pheacag 1.94
Y Peinteyr Pic Pict Pictor Pictoris 1756, Lacaille, myr Equuleus Pictoris tackish y pheintyer α Pictoris 3.27
Y Pheisht[c] Ser Serp Serpens Serpentis shenndeeaght (Ptolemy) ardnieu Unukalhai 2.62
Y Pheisht Ushtey Hya Hyda Hydra Hydrae shenndeeaght (Ptolemy) Hydra (cretoor feayn-skeealleydagh) Alphard 2.00
Y Pheisht Veg Hyi Hydi Hydrus Hydri 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] ardnieu ushtey beg β Hydri 2.80
Y Pherkin Del Dlph Delphinus Delphini shenndeeaght (Ptolemy) perkin β Delphini 3.62
Y Rea Ari Arie Aries Arietis shenndeeaght (Ptolemy) rea Hamal 2.00
Y Reill Nor Norm Norma Normae 1756, Lacaille levyl y teyir γ2 Normae 4.02
Y Scape Sct Scut Scutum Scuti 1690, Firmamentum Sobiescianum, Hevelius scape (Sobieski) α Scuti 3.83
Y Scorp Sco Scor Scorpius Scorpii shenndeeaght (Ptolemy) scorp(ion) Antares 0.91
Y Shelgeyr Mooar Ori Orio Orion Orionis shenndeeaght (Ptolemy) y shelgeyr feayn-skeealleydagh Orion (karacteyr feayn-skeealleydagh) Rigel 0.13
Ny Shiauill Vel Velr Vela Velorum shenndeeaght (Ptolemy); 1756, Lacaille, rheynnit magh ass Argo Navis shiauill γ Velorum 1.83
Y Shynnagh Vul Vulp Vulpecula Vulpeculae 1690, Firmamentum Sobiescianum, Hevelius, myr Vulpecula cum Ansere shynnagh α Vulpeculae 4.40
Y Sideyr Sgr Sgtr Sagittarius Sagittarii shenndeeaght (Ptolemy) sideyr Kaus Australis 1.85
Y Tarroo Tau Taur Taurus Tauri shenndeeaght (Ptolemy) tarroo Aldebaran 0.86
Y Tide Sge Sgte Sagitta Sagittae shenndeeaght (Ptolemy) side γ Sagittae 3.47
Y Troorane Tri Tria Triangulum Trianguli shenndeeaght (Ptolemy) troorane β Trianguli 3.00
Troorane y Jiass TrA TrAu Triangulum Australe Trianguli Australis 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] troorane y jiass Atria 1.91
Tucana Tuc Tucn Tucana Tucanae 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] parrad stronnagh α Tucanae 2.86
Yn Uillin-towsheyder Sex Sext Sextans Sextantis 1690, Firmamentum Sobiescianum, Hevelius uillin-towsheyder α Sextantis 4.49
Yn Un-eairkagh Mon Mono Monoceros Monocerotis 1613, Plancius[a] un-eairkagh β Monocerotis 3.74
Yn Urley Aql Aqil Aquila Aquilae shenndeeaght (Ptolemy) urley Altair 0.76
Ushag Phargys Aps Apus Apus Apodis 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] ushag phargys/
ushag andooghyssagh/
ushag neuchadjin
α Apodis 3.83
Y Veaynushag Phe Phoe Phoenix Phoenicis 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] beaynushag Ankaa 2.38
Y Ven Gheulit And Andr Andromeda Andromedae shenndeeaght (Ptolemy) Andromeda (y voidyn ny yn ben-phrinse geulit) Alpheratz 2.06
Y Voidyn Vir Virg Virgo Virginis shenndeeaght (Ptolemy) moidyn Spica 0.97
Y Whaillag Mus Musc Musca Muscae 1598, Plancius, Keyser, de Houtman[b] quaillag α Muscae 2.69
Y Whing Per Pers Perseus Persei shenndeeaght (Ptolemy) Gaelg: quing eirinagh
Ladjyn: Perseus (karacteyr feayn-skeealleydagh)
Mirfak 1.82
Ny Yeeastyn Psc Pisc Pisces Piscium shenndeeaght (Ptolemy) yeeastyn Alpherg 3.61
Yn Ymmyrkagh Ushtey Aqr Aqar Aquarius Aquarii shenndeeaght (Ptolemy) ymmyrkagh ushtey Sadalsuud 2.87

Asteraghtyn

[reagh | reagh y bun]

Ta patterynyn neu-oikoil eigsoylagh elley ayn liorish ny co-hollyssyn rollageagh. Ta ny patternyn shoh enmyssit "asteraghtyn." Ta fir jeu coontit myr ayrn jeh co-hollys rollageagh ny smoo as ta fir elley jeant ass rollageyn veih daa cho-hollys rollageagh çheualagh. Ta sampleyryn jeu goaill stiagh yn Arc Mooar/Arc y Twoaie 'sy Cheeaght; y Phash Hey 'sy Tideyr; Kerrin y Chabbyl Etlee 'sy Chabbyl Etlee as 'sy Ven Gheulit; as y Chrosh Oalsey 'sy Chiouyl as ayns ny Shiauill.

Jeeagh er neesht

[reagh | reagh y bun]

Noteyn

[reagh | reagh y bun]
  1. a b c Dy mennick, ta crooaght co-rollageyssyn y Wannalagh, y Chalmane, as yn Un-eairkagh, va crooit lesh Petrus Plancius ayns ny bleeantyn 1592 as 1613, treishtit dy meechiart da Jacob Bartsch as Augustin Royer.
  2. a b c d e f g h i j k l Er lhimmey jeh Troorane y Jiass (va imraait agh nagh row tayrnit dy cruinn er kaartyn ny s'leah), va ny co-rollageyssyn jiassagh shoh er nyn daishbyney da'n chied cheayrt er cruinnag niauoilagh va grainnit lesh Jodocus Hondius as soilshit magh lesh Petrus Plancius 'sy vlein 1598. Va ny co-hollyssyn rollageagh bunnit er baghtyn lesh ny lhuingysseyryn Ollanagh Pieter Dirkszoon Keyser as Frederick de Houtman, va commishoonit lesh Plancius dy hayrn y speyr yiass er kaart tra v'ad er turrys dys y çheer ta enmyssit yn Indoneesh jiu. Cha by leayr quoi chum ny baghtyn myr co-hollyssyn rollageagh va taishbynit er y chruinnag, agh ta ughtaryn noa-emshiragh, er y chooid smoo, cur treisht Kaiser, de Houtmann, as Plancius. Dy mennick, ta treisht currit dy meechiart da Johann Bayer, er-yn-oyr dy daink ad dy ve feer ard-ghooagh 'syn atlas rollageagh Uranometria echey, v'er ny hoilshaghey magh 'sy vlein 1603.
  3. Ta'n Pheisht rheynnit magh ayns Famman y Pheisht (Serpens Cauda) as Kione y Pheisht (Serpens Caput), agh ta'n daa ard neuchianglt shoh coontit myr ayrnyn jeh un cho-hollys rollageagh lesh yn URE.

Imraaghyn

[reagh | reagh y bun]
  1. a b "The Constellations". yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh. Feddynit magh er 17 Mean Souree 2025.
  2. Stroobant, Paul, "(3) Commission des notations, des unités et de l'économie des publications", ayns: Stratton, F. J. M. (rt.), Transactions of the International Astronomical Union: Vol. III. Third General Assembly held at Leiden, July 5 to July 13, 1928 (Cambridge: Cambridge University Press, 1929), dgn. 17, 223 & 299.
  3. a b Eugène Delporte; yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh (1930yn). Délimitation scientifique des constellations (PDF). {{cite book}}: Check date values in: |year= (cooney)
  4. troobant, Paul, "Meetings of Standing Committees: (3) Notations", ayns: Fowler, A (rt.), Transactions of the International Astronomical Union: Vol. I. First General Assembly held at Rome, May 2nd to May 10th, 1922 (Lunnin: Imperial College Bookstall, 1922), dgn. 158 & 207.
  5. "Argo Navis". Ian Ridpath’s Star Tales. Feddynit magh er 28 Averil 2025.
  6. "The Constellations". yn Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh. Feddynit magh er 17 Mean Souree 2025.
  7. NASA Dictionary of terms for Aerospace Use – table V, Constellations
  8. "Comae Berenices". Feddynit magh er 23 Mee Houney 2020.

Kianglaghyn magh

[reagh | reagh y bun]