Oie Houney: Difference between revisions
++ |
→Bun-ocklaght: ++ |
||
Linney 7: | Linney 7: | ||
She ''Sauin'' y fockle noa-emshiragh ta currit er yn 'eailley. Ta ny [[Gaelg Albinagh|h-Albinee]] cur ''Samhuinn'' [ˈsavɯɲ] er as ta ny [[Yernish|Yernee]] cur ''Samhain'' er. Ta'n tree focklyn shen çheet magh ass ''Samain'' [ˈsaṽɨnʲ] ny [[Shenn Yernish]], fockle ta çhyndaait myr "jerrey souree". Ta ny Gaeil ooilley cur ''Sauin'', ''an t-Samhuinn'' as ''Samhain'' er [[Mee Houney|y vee t'ayn]] eddyr [[Jerrey Fouyir|Mee Yerrey Fouyir]] as [[Mee ny Nollick]]. Rere bun-ocklaght theayagh, ta ''Samain'' çheet magh ass daa 'ockle: ''sam'' ("sourey") as ''fuin'' ("lhie ny greiney", "jerrey"). Ta ''sam'' ny Shenn Yernish çheet magh ass ''*semo-'' ny [[çhengey Phroto-Ind-Oarpagh]]. Ta co-cheintee goaill stiagh ''haf'' ny [[Bretnish]], ''hañv'' ny [[Britaanish]], ''summer'' ny [[Baarle]] as ''sumar'' ny [[Shenn Loghlynish]], lesh dagh fockle jeusyn shen çheet er "sourey", as ''sáma'' ny [[Sanskrit]] ("imbagh").<ref>Pokorny, Julius. ''[[IEW]]'' (1959), s.v. "sem-3", d. 905.</ref> |
She ''Sauin'' y fockle noa-emshiragh ta currit er yn 'eailley. Ta ny [[Gaelg Albinagh|h-Albinee]] cur ''Samhuinn'' [ˈsavɯɲ] er as ta ny [[Yernish|Yernee]] cur ''Samhain'' er. Ta'n tree focklyn shen çheet magh ass ''Samain'' [ˈsaṽɨnʲ] ny [[Shenn Yernish]], fockle ta çhyndaait myr "jerrey souree". Ta ny Gaeil ooilley cur ''Sauin'', ''an t-Samhuinn'' as ''Samhain'' er [[Mee Houney|y vee t'ayn]] eddyr [[Jerrey Fouyir|Mee Yerrey Fouyir]] as [[Mee ny Nollick]]. Rere bun-ocklaght theayagh, ta ''Samain'' çheet magh ass daa 'ockle: ''sam'' ("sourey") as ''fuin'' ("lhie ny greiney", "jerrey"). Ta ''sam'' ny Shenn Yernish çheet magh ass ''*semo-'' ny [[çhengey Phroto-Ind-Oarpagh]]. Ta co-cheintee goaill stiagh ''haf'' ny [[Bretnish]], ''hañv'' ny [[Britaanish]], ''summer'' ny [[Baarle]] as ''sumar'' ny [[Shenn Loghlynish]], lesh dagh fockle jeusyn shen çheet er "sourey", as ''sáma'' ny [[Sanskrit]] ("imbagh").<ref>Pokorny, Julius. ''[[IEW]]'' (1959), s.v. "sem-3", d. 905.</ref> |
||
'Sy vlein 1907, ren [[Whitley Stokes (schoillar)|Whitley Stokes]] cur sannish da bun-ocklaght veih ''*samani'' ny Proto-Cheltish ("cruinnaght"), co-cheintagh lesh ''sámana'' ny [[Sanskrit]], as ''samana'' ny [[Gothish]].<ref>Stokes, "Irish etyma." ''[[Historische Sprachforschung|Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung]]'' 40 (1907): d. 245.</ref> Ta J. Vendryes kiangley nagh vel ny focklyn ta goaill stiagh ''*semo-'' ("sourey") kianglt rish ''samain'', graa dy row "jerrey yn touree" ec ny Celtiee taghyrt ayns Mee Yerrey Souree, as nagh row eh taghyrt ayns Mee Houney, myr ta currit ayns feanish ec ''gorffennaf'' ("Jerrey Souree") ny Bretnish.<ref>Vendryes, ''Lexique Étymologique de l'Irlandais Ancien'' (1959).</ref> |
'Sy vlein 1907, ren [[Whitley Stokes (schoillar)|Whitley Stokes]] cur sannish da bun-ocklaght veih ''*samani'' ny Proto-Cheltish ("cruinnaght"), co-cheintagh lesh ''sámana'' ny [[Sanskrit]], as ''samana'' ny [[Gothish]].<ref>Stokes, "Irish etyma." ''[[Historische Sprachforschung|Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung]]'' 40 (1907): d. 245.</ref> Ta J. Vendryes kiangley nagh vel ny focklyn ta goaill stiagh ''*semo-'' ("sourey") kianglt rish ''samain'', graa dy row "jerrey yn touree" ec ny Celtiee taghyrt ayns Mee Yerrey Souree, as nagh row eh taghyrt ayns Mee Houney, myr ta currit ayns feanish ec ''gorffennaf'' ("Jerrey Souree") ny Bretnish.<ref>Vendryes, ''Lexique Étymologique de l'Irlandais Ancien'' (1959).</ref> Foddee dy beagh shen dellal lesh fockle [[çhengaghyn Celtiagh Ellanagh|Celtish Ellanagh]] son "cruinnaght", ''*samani'' ny ''*samoni'', as fockle son "sourey", ''saminos'' (çheet magh ass ''*samo-'': "sourey") currit liorish ''samrad'', ''*samo-roto-''. Beagh ''samain'' ny Yernish neuchianglt dy bun-ocklagh rish "sourey", agh çheet magh ass "cruinnaght". Ansherbee ta ennym y vee çheet ass yn eash Phroto-Cheltiagh, cf. ''SAMON[IOS]'' ny [[Goalish]] veih [[feaillere Coligny]], as foddee dy vel y kiangley rish "sourey" rere bun-coklaght theayagh, dy bunneydagh, çheet ass traa roish ny Celtiee Ellanagh. |
||
==Imraaghyn== |
==Imraaghyn== |
Aavriwnys veih 13:28, 11 Mean Fouyir 2010
Ta Oie Houney ny 'eailley ta kelloorit dagh blein er yn oie jeh'n 31 Jerrey Fouyir. She feailley Celtiagh t'ayn er bun as t'ee kianglt lesh Samhain ny Gaeil elley ayns Nalbin as Nerin, as lesh yn 'eailley Creestee Laa'l Mooar ny Nooghyn. Jiu, t'ee kelloorit er feie ny Cruinney myr feailley neuvonnagh.
Ta gastidyn as gammanyn er yn oie goaill stiagh scaaghey, ceau coamraghyn as frastyl er kayleeyn coamree, çheinjeanyn, snuggal son ooylyn, as e lheid.
Bun-ocklaght
She Sauin y fockle noa-emshiragh ta currit er yn 'eailley. Ta ny h-Albinee cur Samhuinn [ˈsavɯɲ] er as ta ny Yernee cur Samhain er. Ta'n tree focklyn shen çheet magh ass Samain [ˈsaṽɨnʲ] ny Shenn Yernish, fockle ta çhyndaait myr "jerrey souree". Ta ny Gaeil ooilley cur Sauin, an t-Samhuinn as Samhain er y vee t'ayn eddyr Mee Yerrey Fouyir as Mee ny Nollick. Rere bun-ocklaght theayagh, ta Samain çheet magh ass daa 'ockle: sam ("sourey") as fuin ("lhie ny greiney", "jerrey"). Ta sam ny Shenn Yernish çheet magh ass *semo- ny çhengey Phroto-Ind-Oarpagh. Ta co-cheintee goaill stiagh haf ny Bretnish, hañv ny Britaanish, summer ny Baarle as sumar ny Shenn Loghlynish, lesh dagh fockle jeusyn shen çheet er "sourey", as sáma ny Sanskrit ("imbagh").[1]
'Sy vlein 1907, ren Whitley Stokes cur sannish da bun-ocklaght veih *samani ny Proto-Cheltish ("cruinnaght"), co-cheintagh lesh sámana ny Sanskrit, as samana ny Gothish.[2] Ta J. Vendryes kiangley nagh vel ny focklyn ta goaill stiagh *semo- ("sourey") kianglt rish samain, graa dy row "jerrey yn touree" ec ny Celtiee taghyrt ayns Mee Yerrey Souree, as nagh row eh taghyrt ayns Mee Houney, myr ta currit ayns feanish ec gorffennaf ("Jerrey Souree") ny Bretnish.[3] Foddee dy beagh shen dellal lesh fockle Celtish Ellanagh son "cruinnaght", *samani ny *samoni, as fockle son "sourey", saminos (çheet magh ass *samo-: "sourey") currit liorish samrad, *samo-roto-. Beagh samain ny Yernish neuchianglt dy bun-ocklagh rish "sourey", agh çheet magh ass "cruinnaght". Ansherbee ta ennym y vee çheet ass yn eash Phroto-Cheltiagh, cf. SAMON[IOS] ny Goalish veih feaillere Coligny, as foddee dy vel y kiangley rish "sourey" rere bun-coklaght theayagh, dy bunneydagh, çheet ass traa roish ny Celtiee Ellanagh.
Imraaghyn
- ↑ Pokorny, Julius. IEW (1959), s.v. "sem-3", d. 905.
- ↑ Stokes, "Irish etyma." Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung 40 (1907): d. 245.
- ↑ Vendryes, Lexique Étymologique de l'Irlandais Ancien (1959).
She bun ta'n art shoh. Cur rish, son foays y yannoo da Wikipedia. |