Arthur Caley: Difference between revisions

Ass Wikipedia.
Content deleted Content added
kiarteeyn beggey
beggan ny smoo
Linney 1: Linney 1:
[[Image:Goshen-Routh 10.jpg|thumb|Arthur Caley]]
[[Image:Goshen-Routh 10.jpg|thumb|Arthur Caley]]
Va '''Arthur Caley''' ruggit ayns [[Sulby]] ayns [[Mannin]] 'sy vlein 1824 as s'liklee dy re eshyn va'n dooinney s'lhiurey 'sy theihll 'sy lhing echey. Tra v'eh slane aasit va Caley dy firrinagh 'ny ghooinney gollrish slieau', as eh 7 [[trie]]yn as 11 [[oarlagh]] er lhiurid as ny smoo na 28 [[clagh (trimmid)|clagh]]yn er trimmid.
Va '''Routh Goshen''', ny '''Arthur James Caley''', ruggit ayns [[Sulby]] ayns [[Mannin]] 'sy vlein 1824 as s'liklee dy re eshyn va'n dooinney s'lhiurey 'sy theihll 'sy lhing echey. Tra v'eh slane aasit va Caley dy firrinagh "ny ghooinney gollrish slieau", as eh 7 [[trie]]yn as 11 [[oarlagh]] er lhiurid as ny smoo na 28 [[clagh (trimmid)|clagh]]yn er trimmid.


Va Caley ruggit ayns 1824 ec boayl enmyssit y Çhibbyr, meeiley ny ghaa çheu-heear jeh Sulby, as ta boallaghyn follym y thie beg foast er mayrn jiu.
Va Caley ruggit ayns 1824 ec boayl enmyssit y Çhibbyr, meeiley ny ghaa çheu-heear jeh Sulby, as ta boallaghyn folmey yn thie beg foast er mayrn jiu. Tra v'eh foast bio as cloie ayns ny Steatyn Unnaneyssit, v'eh enmyssit '''Colonel Routh Goshen''' ny '''yn Foayr Arabagh''' ny '''Foayr y Phalasteen'''.


Rish foddey v'eh goll er credjal dy ren Caley cummal ec Thie-oast Glion Sulby, ayn ta frameyn dorrys feer vooar, agh ren ronsaghey prowal nagh row shoh kiart, son ta caslys-çheerey [[Ordnance Survey|OS]] voish 1870 ayn - foddey lurg da'n Foawr v'er n'aagail yn Ellan - t'eh jeeaghyn nagh row yn thie-oast troggit ec y traa shen.
Rish foddey v'eh goll er credjal dy ren Caley cummal ec Thie-oast Glion Sulby, ayn ta frameyn dorrys feer vooar, agh ren ronsaghey prowal nagh row shoh kiart, son ta caslys-çheerey [[Ordnance Survey|OS]] voish 1870 ayn - foddey lurg da'n Foawr v'er n'aagail yn Ellan - t'eh jeeaghyn nagh row yn thie-oast troggit ec y traa shen.
Linney 9: Linney 9:


Daag eh Mannin ayns 1851 dy chosney ard-ghoo as berçhys er e hon 'sy [[Reeriaght Unnaneysit|RU]], as haink eh rish ayns taishbynyssyn ayns [[Manchuin]] as [[Lunnin]] roish my jagh eh dys [[Paarys]], raad haink eh dy ve ny hayrnys ennymoil ayns ny 'salons'.
Daag eh Mannin ayns 1851 dy chosney ard-ghoo as berçhys er e hon 'sy [[Reeriaght Unnaneysit|RU]], as haink eh rish ayns taishbynyssyn ayns [[Manchuin]] as [[Lunnin]] roish my jagh eh dys [[Paarys]], raad haink eh dy ve ny hayrnys ennymoil ayns ny 'salons'.

Ren ny beashnyssyn far-skeealagh fosyn ec y traa gra dy row eh ruggit ayns [[Jerusalem]] er 5 Boaldyn 1837. Lurg dirree eh ass yn obbyr echey, hoie eh ayns [[Middlebush, Jersee Noa]] raad hooar eh yn far-ennym '''Foayr Middlebush'''.


{{DEFAULTSORT:Caley, Arthur}}
{{DEFAULTSORT:Caley, Arthur}}

Aavriwnys veih 13:18, 4 Mean Souree 2019

Arthur Caley

Va Routh Goshen, ny Arthur James Caley, ruggit ayns Sulby ayns Mannin 'sy vlein 1824 as s'liklee dy re eshyn va'n dooinney s'lhiurey 'sy theihll 'sy lhing echey. Tra v'eh slane aasit va Caley dy firrinagh "ny ghooinney gollrish slieau", as eh 7 trieyn as 11 oarlagh er lhiurid as ny smoo na 28 claghyn er trimmid.

Va Caley ruggit ayns 1824 ec boayl enmyssit y Çhibbyr, meeiley ny ghaa çheu-heear jeh Sulby, as ta boallaghyn folmey yn thie beg foast er mayrn jiu. Tra v'eh foast bio as cloie ayns ny Steatyn Unnaneyssit, v'eh enmyssit Colonel Routh Goshen ny yn Foayr Arabagh ny Foayr y Phalasteen.

Rish foddey v'eh goll er credjal dy ren Caley cummal ec Thie-oast Glion Sulby, ayn ta frameyn dorrys feer vooar, agh ren ronsaghey prowal nagh row shoh kiart, son ta caslys-çheerey OS voish 1870 ayn - foddey lurg da'n Foawr v'er n'aagail yn Ellan - t'eh jeeaghyn nagh row yn thie-oast troggit ec y traa shen.

Va'n ayr echey, shenn Arthur Caley, ny eirinagh as dynsee Arthur aeg y cheird cheddin, agh cha nee derrey v'eh ayns ny bleeantyn jeig s'jerree echey dy ghow eh toshiaght er gaase dy mooar, as hie shen er derrey v'eh bunnys jeih as feed.

Daag eh Mannin ayns 1851 dy chosney ard-ghoo as berçhys er e hon 'sy RU, as haink eh rish ayns taishbynyssyn ayns Manchuin as Lunnin roish my jagh eh dys Paarys, raad haink eh dy ve ny hayrnys ennymoil ayns ny 'salons'.

Ren ny beashnyssyn far-skeealagh fosyn ec y traa gra dy row eh ruggit ayns Jerusalem er 5 Boaldyn 1837. Lurg dirree eh ass yn obbyr echey, hoie eh ayns Middlebush, Jersee Noa raad hooar eh yn far-ennym Foayr Middlebush.