Mitochondrion: Difference between revisions

Ass Wikipedia.
Content deleted Content added
mNo edit summary
No edit summary
Linney 1: Linney 1:
[[Coadan:Mitochondria, mammalian lung - TEM.jpg|thumb|350px|right|Caslys-soilshey lectrane jeh mitochondrion.]]
[[Coadan:Mitochondria, mammalian lung - TEM.jpg|thumb|350px|right|Caslys-soilshey lectrane jeh mitochondrion.]]


Ayns [[bea-oaylleeaght killagyn]], she [[mynolt]] far-chrackanagh eh '''mitochondrion''', as eshyn ry-akin ayns faggys dy chooilley killag [[eukaryota|eukaryotagh]]<ref name="mitosomes">{{enmysearishlioar
Ayns [[bea-oaylleeaght killagyn]], she [[mynolt]] far-chrackanagh eh '''mitochondrion''', as eshyn ry-akin ayns faggys dy chooilley killag [[eukaryota|eukaryotagh]].<ref name="mitosomes">{{enmysearishlioar
| screeudeyr=Henze K, Martin W
| screeudeyr=Henze K, Martin W
| ennym=Evolutionary biology: essence of mitochondria
| ennym=Evolutionary biology: essence of mitochondria
Linney 12: Linney 12:
| doi=10.1038/426127a
| doi=10.1038/426127a
| çhengey = Baarle
| çhengey = Baarle
}}</ref>. Ta bun [[Greagish]] er y fockle: ''μίτος '' ny ''mitos'', snaue + ''χονδρίον'' ny ''khondrion'', grineen.
}}</ref> Ta bun [[Greagish]] er y fockle: ''μίτος '' ny ''mitos'', snaue + ''χονδρίον'' ny ''khondrion'', grineen.


Ta mooadys eddyr 1 as 10&nbsp; ([[Micromeader|μm]]) oc. Ta mitochondria giennaghtyn y chooid smoo jeh [[adenosine triphosphate]] (ATP) y chillag, as ta killagyn jannoo ymmyd jeh myr bun [[bree kemmigagh]]
Ta mooadys eddyr 1 as 10&nbsp; ([[Micromeader|μm]]) oc. Ta mitochondria giennaghtyn y chooid smoo jeh [[adenosine triphosphate]] (ATP) y chillag, as ta killagyn jannoo ymmyd jeh myr bun [[bree kemmigagh]].<ref>{{enmyslioar
<ref>{{enmyslioar
| sjerree = Campbell
| sjerree = Campbell
| kied = Neil A.
| kied = Neil A.
Linney 27: Linney 26:
| isbn = 0-13-250882-6
| isbn = 0-13-250882-6
| çhengey = Baarle
| çhengey = Baarle
}}</ref>. Chammah's giennaghtyn bree, ta laue mitochondria ayns obbraghyn elley, goaill stiagh [[cowraghey killag|cowraghey]], [[rheynn killag]], [[apoptosis]], as stiurey [[aase killag|aase y chillag]] <ref>{{enmysearishlioar
}}</ref> Chammah's giennaghtyn bree, ta laue mitochondria ayns obbraghyn elley, goaill stiagh [[cowraghey killag|cowraghey]], [[rheynn killag]], [[apoptosis]], as stiurey [[aase killag|aase y chillag]].<ref>{{enmysearishlioar
| screeudeyr=McBride HM, Neuspiel M, Wasiak S
| screeudeyr=McBride HM, Neuspiel M, Wasiak S
| ennym=Mitochondria: more than just a powerhouse
| ennym=Mitochondria: more than just a powerhouse
Linney 37: Linney 36:
| pmid=16860735
| pmid=16860735
| doi = 10.1016/j.cub.2006.06.054
| doi = 10.1016/j.cub.2006.06.054
}}</ref>. Ta shiartanse dy çhingyssyn deiney bentyn rish mitochondria<ref>{{enmysearishlioar | screeudeyr=Gardner A, Boles RG
}}</ref> Ta shiartanse dy çhingyssyn deiney bentyn rish mitochondria<ref>{{enmysearishlioar | screeudeyr=Gardner A, Boles RG
| ennym=Is a "Mitochondrial Psychiatry" in the Future? A Review
| ennym=Is a "Mitochondrial Psychiatry" in the Future? A Review
| earishlioar=Curr. Psychiatry Review
| earishlioar=Curr. Psychiatry Review
| ym-lioar=1
| ym-lioar=1
| earroo=3
| earroo=3
| duillag=255&ndash;271 |blein=2005| doi=10.2174/157340005774575064}}</ref> goaill stiagh meeobbraghey y chree,<ref>{{enmysearishlioar
| duillag=255&ndash;271 |blein=2005| doi=10.2174/157340005774575064}}</ref> goaill stiagh meeobbraghey y chree.<ref>{{enmysearishlioar
| screeudeyr =Lesnefsky EJ, et al.
| screeudeyr =Lesnefsky EJ, et al.
| ennym=Mitochondrial dysfuntion in cardiac disease ischemia-reperfusion, aging and heart failure | journal=J. Mol. Cell. Cardiol.
| ennym=Mitochondrial dysfuntion in cardiac disease ischemia-reperfusion, aging and heart failure | journal=J. Mol. Cell. Cardiol.
Linney 50: Linney 49:
| blein=2001
| blein=2001
| doi=10.1006/jmcc.2001.1378
| doi=10.1006/jmcc.2001.1378
}}</ref>.
}}</ref>


Cha nel agh un vitochondrion ec kuse dy chillagyn; ta thousaneyn ec fir elley<ref name= "Alberts">{{enmyslioar
Cha nel agh un vitochondrion ec kuse dy chillagyn; ta thousaneyn ec fir elley.<ref name= "Alberts">{{enmyslioar
| sjerree = Alberts
| sjerree = Alberts
| kied = Bruce
| kied = Bruce
Linney 70: Linney 69:
| duillag = 547
| duillag = 547
| isbn=0471214957
| isbn=0471214957
}}</ref>. Ga dy vel y chooid smoo jeh GDN y chillag ayns y [[çheshvean killag|çheshvean]], ta [[GDN mitochondriagh|GDN nyn hene]] ec mitochondria. Chammah's shen, ta'n GDN shoh feer chasley rish adsyn t'ec [[bacteyr|bacteyryn]] <ref>{{enmysearishlioar
}}</ref> Ga dy vel y chooid smoo jeh GDN y chillag ayns y [[çheshvean killag|çheshvean]], ta [[GDN mitochondriagh|GDN nyn hene]] ec mitochondria. Chammah's shen, ta'n GDN shoh feer chasley rish adsyn t'ec [[bacteyr|bacteyryn]].<ref>{{enmysearishlioar
| screeudeyr=Andersson SG, Karlberg O, Canbäck B, Kurland CG
| screeudeyr=Andersson SG, Karlberg O, Canbäck B, Kurland CG
| ennym=On the origin of mitochondria: a genomics perspective
| ennym=On the origin of mitochondria: a genomics perspective
Linney 82: Linney 81:
| pmc=1693097
| pmc=1693097
| doi=10.1098/rstb.2002.1193
| doi=10.1098/rstb.2002.1193
}}</ref>.
}}</ref>


=Imraaghyn=
=Imraaghyn=

Aavriwnys veih 17:57, 5 Mayrnt 2009

Caslys-soilshey lectrane jeh mitochondrion.

Ayns bea-oaylleeaght killagyn, she mynolt far-chrackanagh eh mitochondrion, as eshyn ry-akin ayns faggys dy chooilley killag eukaryotagh.[1] Ta bun Greagish er y fockle: μίτος ny mitos, snaue + χονδρίον ny khondrion, grineen.

Ta mooadys eddyr 1 as 10  (μm) oc. Ta mitochondria giennaghtyn y chooid smoo jeh adenosine triphosphate (ATP) y chillag, as ta killagyn jannoo ymmyd jeh myr bun bree kemmigagh.[2] Chammah's giennaghtyn bree, ta laue mitochondria ayns obbraghyn elley, goaill stiagh cowraghey, rheynn killag, apoptosis, as stiurey aase y chillag.[3] Ta shiartanse dy çhingyssyn deiney bentyn rish mitochondria[4] goaill stiagh meeobbraghey y chree.[5]

Cha nel agh un vitochondrion ec kuse dy chillagyn; ta thousaneyn ec fir elley.[6][7] Ga dy vel y chooid smoo jeh GDN y chillag ayns y çheshvean, ta GDN nyn hene ec mitochondria. Chammah's shen, ta'n GDN shoh feer chasley rish adsyn t'ec bacteyryn.[8]

Imraaghyn

  1. Henze K, Martin W (2003). "Evolutionary biology: essence of mitochondria" (Baarle). Nature 426 (6963): 127-8. doi:10.1038/426127a. PMID 14614484. 
  2. Campbell, Neil A.; Brad Williamson; Robin J. Heyden (2006). Biology: Exploring Life (Baarle). Boston, Massachusetts: Pearson Prentice Hall. ISBN 0-13-250882-6.
  3. McBride HM, Neuspiel M, Wasiak S (2006). "Mitochondria: more than just a powerhouse". Curr. Biol. 16 (14): R551. doi:10.1016/j.cub.2006.06.054. PMID 16860735. 
  4. Gardner A, Boles RG (2005). "Is a "Mitochondrial Psychiatry" in the Future? A Review". Curr. Psychiatry Review 1 (3): 255–271. doi:10.2174/157340005774575064. 
  5. Lesnefsky EJ, et al. (2001). "Mitochondrial dysfuntion in cardiac disease ischemia-reperfusion, aging and heart failure" 33 (6): 1065–1089. doi:10.1006/jmcc.2001.1378. 
  6. Alberts, Bruce; Alexander Johnson, Julian Lewis, Martin Raff, Keith Roberts, Peter Walter (1994). Molecular Biology of the Cell. New York: Garland Publishing Inc.. ISBN 0815332181.
  7. Voet, Donald; Judith G. Voet, Charlotte W. Pratt (2006). Fundamentals of Biochemistry, 2nd Edition. John Wiley and Sons, Inc., 547. ISBN 0471214957.
  8. Andersson SG, Karlberg O, Canbäck B, Kurland CG (Jerrey Geuree 2003). "On the origin of mitochondria: a genomics perspective". Philos. Trans. R. Soc. Lond., B, Biol. Sci. 358 (1429): 165–77; discussion 177–9. doi:10.1098/rstb.2002.1193. PMID 12594925. 

Clowan:Link FA