Jump to content

Iddaalish

Veih Wikipedia.
Iddaalish
  • italiano, lingua italiana
Dooghyssagh aynsYn Iddaal, San Marino, Ard-valley yn Phaab, yn Elveeish, y Clovean (Istria Sloveanagh) as y Chroit (Istria)
ArdLieh-innys yn Iddaal
KynneeaghtIddaalee
LoayreyderynL1: 64,822,000 (2022)[1]
L2: 3.121 villioon[1][2]
Y clane: 85 millioonyn[1]
Kynney çhengey
Cummaghyn leah
Abbyrtyn
Italiano segnato "(Iddaalish Chowrit)"[3]
italiano segnato esatto "(Iddaalish Chowrit Chruinn)"[4]
Staydys oikoil
Çhengey oikoil ayns


Mynçhengey ennit ayns
Er ny churmey leshAccademia della Crusca (de facto)
Coadyn çhengey
ISO 639-1it
ISO 639-2ita
ISO 639-3ita
Glottologital1282
Linguasphere51-AAA-q
Rheynn heer-oaylleeaght yn Iddaalish 'sy theihll:

     Ardjyn raad she çhengey yn tromlagh t'ee      Ardjyn raad she çhengey vynlagh t'ee ny raad v'ee ny çhengey choloinagh

     Ardjyn raad ta boodeeyssyn d'Iddaalisheyryn cronnalagh ayn
Ta'n art shoh cummal cowraghyn sheeanagh yn ASE. Foddee oo fakin cowraghyn feysht, kishtaghyn, ny cowraghyn elley ayns ynnyd karacteyryn Unicode mannagh vel pohlldey lheieh ayd. Son stiurag-toshee er cowraghyn ASE, jeeagh er Help:ASE.

She çhengey Romanagh lesh ny çhengaghyn Ind-Oarpagh ee yn Iddaalish (italiano, itaˈljaːno, ny lingua italiana, ˈliŋɡwa itaˈljaːna). Dirree eeass Ladjyn ny Çheerey va goll er loayrt ayns Impiraght y Raue[7] as, cur liorish y Tardeenish, sloo yn eddyr-scarrey t'ayn eddyr ee as y Ladjyn.[8] Ta oolaghyn noa-emshiragh cowraghey dy vel eddyr 68 millioonyn as 85 millioonyn d'Iddaalisheyryn, goaill stiagh 64 millioonyn dy loayreyderyn dooghyssagh 'sy vlein 2024.

She çhengey oikoil yn Iddaal, San Marino, yn Elveeish (Ticino as ayrn jeh Grischun), as Ard-valley yn Phaab ta'n Iddaalish, as ta staydys mynlagh oikoil eck 'sy Chroit, 'sy Clovean (Istria), 'sy Romaan,[6][9] ayns Bosnia as Herzegovina,[6] as ayns 6 baljaghtyn 'sy Vrasseel.[10][11] T'ee goll er loayrt ayns çheeraghyn Oarpagh elley, lheid as 'sy Valta (lesh 66% jeh pobble yn ellan),[12] 'syn Albaan (ny smoo na 70% jeh pobble yn çheer),[13] as ayns Monaco,[2] chammah as lesh boodeeyssyn arreydee sthie as eebyrtagh ayns ny h-Americkyn, 'syn Austrail, as er mooar-rheynnyn elley.[1]

Noteyn

[reagh | reagh y bun]

Imraaghyn

[reagh | reagh y bun]
  1. 1 2 3 4 ec Ethnologue (25oo ln., 2022) soilshaghey fo entreilys doont – çheu chooylloo boalley-eeck
  2. 1 2 "Italian — University of Leicester". .le.ac.uk. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2 Boaldyn 2014. Feddynit magh er 22 Jerrey Fouyir 2015.
  3. "Centro documentazione per l'integrazione". Cdila.it. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 1 Jerrey Geuree 2016. Feddynit magh er 22 Jerrey Fouyir 2015.
  4. "Centro documentazione per l'integrazione". Cdila.it. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 23 Mean Fouyir 2015. Feddynit magh er 22 Jerrey Fouyir 2015.
  5. "Pope Francis to receive Knights of Malta grand master Thursday – English". ANSA.it. 21 Mean Souree 2016. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 13 Luanistyn 2023. Feddynit magh er 16 Jerrey Fouyir 2019.
  6. 1 2 3 "Languages covered by the European Charter for Regional or Minority Languages" (PDF). Er ny hashtey (PDF) veih’n lhieggan bunneydagh er 13 Mee ny Nollick 2022. Feddynit magh er 11 Mean Souree 2019. (PDF)
  7. Lepschy, A. L.; Lepschy, G. (2006). "Italian". Encyclopedia of Language & Linguistics (Second ln.). dgn. 60–64. ISBN 978-0-08-044854-1.
  8. "Romance languages". Encyclopædia Britannica. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 6 Jerrey Geuree 2020. Feddynit magh er 19 Toshiaght Arree 2017. ...if the Romance languages are compared with Latin, it is seen that by most measures Sardinian and Italian are least differentiated...
  9. "MULTILINGVISM ŞI LIMBI MINORITARE ÎN ROMÂNIA" (PDF) (ayns Romaanish). Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh (PDF) er 14 Mee ny Nollick 2019. Feddynit magh er 13 Mean Souree 2019.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  10. "Lei n. 5.048/2023 - Do Município de Encantado / RS". Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 11 Luanistyn 2024. Feddynit magh er 11 Luanistyn 2024.
  11. "Lei n. 2.812/2021 - Do Município de Santa Teresa / ES". Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 11 Luanistyn 2024. Feddynit magh er 11 Luanistyn 2024.
  12. Yn Commishoon Oarpagh (June 2012). Special Eurobarometer 386: Europeans and Their Languages (PDF) (Tuarastyl). Eurobarometer Special Surveys. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh (PDF) er 6 Jerrey Geuree 2016. Feddynit magh er 12 Toshiaght Arree 2015.
  13. Zonova, Tatiana. "The Italian language: soft power or dolce potere?." Rivista di Studi Politici Internazionali (2013): 227–231.

Kianglaghyn magh

[reagh | reagh y bun]