Cornish

Ass Wikipedia.
(Aa-enmyssit ass Kernewek)
Cornish
Kernewek, Kernowek, Curnoack
Goll er loayrt ayns Reeriaght Unnaneyssit
Ard Yn Chorn
Earroo loayreyderyn 557 (2011)[1]
Kynney çhengey Ind-Oarpagh
Staydys oikoil
Çhengey oikoil ayns veg
Fo stiurey ec Kescowethyans an Taves Kernowek
Coadyn çhengey
ISO 639-1 kw
ISO 639-2 cor
ISO 639-3 cor

Ta Cornish ny Kernowish (Cornish: Kernewek/Kernowek ayns Cummey Screeudeyrys Bun-towshanit; Kernewek ayns CC as KK; Kernowek ayns CCL as KB; as Curnoack ayns CYA) ny çhengey Cheltiagh ta loayrit 'sy Chorn. Hannee yn çhengey myr çhengey yn phobble ayns rheynnyn ny Corn derrey jerrey yn 18-oo eash, agh veih toshiaght y 20-oo eash ta deiney ennagh jannoo eiyrtysyn ee y aavioghey.

Stayd roie[reagh | edit source]

Çhengey aavioghit[reagh | edit source]

Coadan:Kernow a'gas dynnergh 20050527.jpg
Cowrey "failt" daa-hengagh ayns Cornish as Baarle

Rere studeyrys liorish Kenneth McKinnon 'sy vlein 2000, va Cornish ghlane ec mygeayrt 300 dooinney. Agh rere speeideilys yn aavioghey t'eh oolit dy vel Cornish ghlane ec 2,000 dooinney 'sy vlein 2008, as va ram sleih fo jeih bleeaney as feed er nyn droggal ayns Cornish as Baarle.

Ta'n çhengey ry-akin ayns enmyn ynnydyn er feie yn choontae, as ta tustey mie ny çhengey cur cooney da deiney as ad jannoo eiyrtys toiggaltys y chur orroo. Ta enmyn Cornish ymmydit myr enmyn paitçhyn, beiyn, thieyn, as baataghyn. Ta ram lettyraght ry-gheddyn ayns Cornish jiu, as she bardaght y genre smoo scanshoil.

Rang-oardraghey[reagh | edit source]

Shennaghys[reagh | edit source]

Haink y Phrota-Chornish gys kione ny yei scarrey magh ny Brythonee ayns Somerset, Dorset, Devon as y Chorn veih ny Brythonee elley ayns Bretin liorish Cah Deorham 'sy vlein 577. Rere mooadaghey Wessex harrish ny h-eashyn ny yei, va'n thalloo fo stiurey ny Brythonee Heear Yiass ny sloo as ny sloo. 'Sy vlein 927, hug Athelstan ny Celtiee heear yiass magh ass Exeter as ren eh joarey ass y Tamer eddyr Exeter Anglo-Hostynagh as y Chorn Cheltiagh. Ny yei shen, hoshee yn çhengey gaase, as 'sy vlein 1300 va mygeayrt 38,000 loayreyderyn jeh'n çhengey. Rieau neayr's shen, huitt y mooad loayreyderyn ayns ny bleeantyn ny lurg:

Blein E L Q Blein E L Q
1050 16,000 15,000 95% 1450 62,000 33,000 54%
1110 21,000 20,000 94% 1500 69,000 33,000 48%
1150 28,000 26,000 93% 1550 76,000 30,000 40%
1200 35,000 30,000 86% 1600 84,000 22,000 26%
1250 43,000 34,000 79% 1650 93,000 14,000 15%
1300 52,000 38,000 73% 1700 106,000   5,000   5%
1350 48,000 32,000 67% 1750 140,000 beggan beg >0%
1400 55,000 34,000 61% 1800 192,000 neunhee   0%

Noteyn: E = ooley yn phobble 'sy Chorn; L = ooley loayreyderyn ny Cornish; Q = Cornisheyryn 'sy cheead

T'ad focklyn ayns laue-screeuyn Ladjyn yn obbyr De Consolatione Philosophiae liorish Boethius veih'n vlein 525 ny kied focklyn ayns Cornish, as eh jannoo ymmyd jeh ny focklyn ud rocashaas, ny "v'eh (yn aigney) dwoaie da ny h-ynnydyn dorraghey".[2][3]

Scughey yn joarey çhengagh 'sy Chorn 1300-1750

Sheeanaghtys as sheeanchoryssaghtys[reagh | edit source]

Ta fockley magh ny Cornish tradishoonagh ny red far-vriwnyssagh, agh ta coardailys son y chooid smoo rish sheeanchoryssaghtys ny Cornish Aavioghit.

Corocklyn[reagh | edit source]

Shoh taabyl ny Cornish Aavioghit myr ta moyllit son fockley magh chairscreeu ny Cornish Cho-unnanaghit Lhiasit (CCL), as jannoo ymmyd jeh cowraghyn veih'n Abbyrlhit Sheeanchoryssaghtys Eddyr-ashoonagh (ASE).

  Daa-veillagh Meill-eeacklagh Feeacklagh Cooyl-eeacklagh Lurg-chooyleeacklagh Cleaoil Meill-choghooysagh Coghooysagh Sluggidagh
Bleaystagh p  b     t  d       k  g  
Stronnagh m     n       ŋ  
Screebagh   f  v θ  ð s  z ʃ  ʒ     x h
Faggyssaght       ɹ   j ʍ  w    
Faggyssaght
lhiattagh
      l          

Breeocklyn[reagh | edit source]

Shoh taabylyn ny Cornish Aavioghit myr ta moyllit son fockley magh cairscreeu ny Cornish Cho-unnanaghit Lhiasit (CCL), as jannoo ymmyd jeh cowraghyn veih'n Abbyrlhit Sheeanagh Eddyr-ashoonagh (ASE).

Breeocklyn giare
  Toshee Meanagh Cooyl
Doont y    
Lieh-ghoont ɪ   ʊ
Eddyr   ə  
Eddyr-oshlit ɛ œ   ɔ
Lieh-oshlit æ    
Foshlit a   ɒ
Breeocklyn foddey
  Toshee Cooyl
Doont
Eddyr-ghoont øː  
Eddyr-oshlit   ɔː
Lieh-oshlit æː  
Foshlit   ɒː

Sambylyn[reagh | edit source]

Taabyl cosoylaght[reagh | edit source]

Ta'n taabyl shoh cosoylaghey focklyn Cornish ennagh (screeuit ayns cairscreeuyn CYA, Kernewek Kemmyn as CSB) lesh corrymyn rish ny çhengaghyn Celtiagh elley.

Cornish (CYA) Cornish (KK) Cornish (CSB) Bretnish Britaanish Yernish Gaelg Albinagh Gaelg
Kernowek Kernewek Kernewek, Kernowek Cernyweg Kerneveureg Coirnis Còrnais Cornish
gwenenen gwenenenn gwenenen gwenynen gwenanenn beach seillean, beach shellan
chayr, cadar kador kador {cador} cadair kador cathaoir cathair caair
cues keus keus caws keuz cáis càise caashey
mesporth yn-mes yn-mes allanfa er-maez bealach amach dol a-mach dorrys magh
codha koedha kodha {codha} codwm, disgyn, syrthio, cwympo, kouezhañ tit tuiteam tuittym
gavar gaver gaver gafr gavr gabhair gobhar goayr
chy chi chi, chei ti tigh/teach taigh thie
gwues gweus gweus gwefus gweuz bruas bile meill
aber aber aber aber aber inbhear inbhir inver
nyver niver niver rhif, nifer niver uimhir àireamh earroo
peren perenn peren gellygen, peren perenn piorra peur peear
scol skol skol {scol} ysgol skol scoil sgoil scoill
megy megi megi {-y} ysmygu mogediñ caith smoc toghtaney
steren sterenn steren seren steredenn réalt reul rollage
hedhyw hedhyw hedhyw heddiw hiziv inniu an-diugh jiu
whybana hwibana hwibana {whibana} chwibanu c'hwibanat feadaíl feadan feddan
whel hwel hwel {whel} chwarel arvez cairéal coireall quarral

Raaghyn cadjin[reagh | edit source]

Ta lettyraght as fockley magh ny raaghyn shoh heese gollrish bun-towshanyn Chernewek Kemmyn:

Cornish ASE Gaelg
Myttin da [ˈmɪttɪn ˈdaː] "moghrey mie"
Dydh da [ˈdɪːð ˈdaː] "laa mie"
Fatla genes? [ˈfatla ˈgɛˑnɛs] "kys t'ou?"
Yn poynt da, meur ras [ɪn ˈpɔjnt ˈdaː mœːr ˈraːs] "Dy mie, gura mie ayd"
Py eur yw hi? [ˈpɪː ˈœːr ɪw hiː] "Cre'n traa t'eh?"
Ple'ma Rysrudh, mar pleg? [ˈplɛː maː ˈrɪˑzrɪð mar ˈplɛːg] "C'raad ta Rysrudh, my sailliu?"
Yma Rysrudh ogas dhe Gambron, heb mar! [ɪˈmaː ˈrɪˑzrɪð ˈɔˑgas ðɛ ˈgamːbrɔn hɛb ˈmaːr] "Ta Rysrudh faggys da Kammbronn, myrchaagh!"

Jeeagh er neesht[reagh | edit source]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. "Number of Welsh, Gaelic, Irish and Cornish speakers from the 2011 Census". Office of National statistics. 9 June 2017. Feddynit magh er 2 June 2018.
  2. "Oxford scholars detect earliest record of Cornish". Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2015-05-25. Feddynit magh er 2008-09-21.
  3. Sims-Williams, P. 'A New Brittonic Gloss on Boethius: ud rocashaas', Cambrian Medieval Celtic Studies 50 (Geurey 2005), 77-86.

Noteyn[reagh | edit source]

Kianglaghyn çheumooie[reagh | edit source]

Wikipedia
Ta Wikipedia ry-gheddyn ayns Cornish foast

Stoo biblagh[reagh | edit source]

Fockleyryn[reagh | edit source]