Meetane
| Stoo kemmigagh | gas |
|---|---|
| Glout co-vreneenagh | 16.031 Da |
| Fowder ny ynlaghteyr | Alessandro Volta (en) |
| Date feddynys ny ynlee | 1777 |
| Feddynit 'sy takson | Callyspongia, Callyspongia truncata, Petrosia ficiformis, Petrosia, Petrosia durissima, Dittrichia viscosa, Aspergillus, Mandragora turcomanica, Mandragora officinarum, Stangeria eriopus, Cycas revoluta, Macrozamia riedlei, Dioon spinulosum, Macrozamia communis, Cycas media, Ceratozamia mexicana, Zamia furfuracea, Eumaeus atala, Zamia integrifolia, Datura inoxia, Datura innoxia, Datura discolor, Elephantopus elatus, Fragaria , as Streptomyces catenulae |
| Currym | gas ribbey çhiass , as jantagh jee-ocsaidaghey |
| Strughtoor kemmigagh | |
| Formley kemmigagh | CH4 |
| SMILES canoanagh | |
| InChI | Tuarastyl 3D |
| Troghyn | |
| Glooid | 0.717 kg/m³ (ec 0 °C, gas) 422.36 kg/m³ (ec −161.6 °C, ushlaght) |
| Bieauid sheean | 1,337 m/s (−161.5 °C, ushlaght) 450 m/s (27 °C, gas) |
| Moment lectragh daa-phoullagh | 0 D |
| Poynt-lheie | −182.49 °C −182.46 °C |
| Poynt-broie | 111.4 K (ec 1 atm) −161 °C (ec 101 Pa) −161.48 °C (ec 101.325 kPa) |
| Entropaght voleagh stundayrtit | 186.3 J/(mol K) |
| Enthalpaght stundayrtit y chrooaght | −74,520 J/mol |
| Enthalpaght lostey | −890.3 kJ/mol |
| Gaue | |
| Tempreilys hene-lossee | 537.8 °C |
| Cummys çhiow ny Cruinney | 28 , as 84 |
| NFPA 704 | |
| Jallooagyn GHS | |
| Elley | |
| neughaahoilid , as neusoaralid | |
Ta meetane, ny mettane keayrtyn, çheet er y cho-vunstoo lesh y formley kemmigagh CH4 (un vreneen jeh'n charboan ta kianglt rish kiare breneenyn jeh'n hiddragien). She hiddreed jeh possan 14 t'eh, yn alkane s'oney, as y co-olt smoo jeh'n ghas najooragh. Kyndagh rish palçhys y veetane er y Dowan, t'eh coontit myr conney feer hayrnyssagh. Ansherbee, ta taartyn as stoyral y veetane çheet lesh doolaneyn çhaghnoil kyndagh rish e stayd gassagh fo tempreilys as broo cadjin.
Ta'n meetane najooragh ry-gheddyn fo'n thalloo as fo thoyn ny marrey as t'eh jeant liorish obbraghyn creg-oaylleeagh as bea-oaylleeagh. Ta'n stoyr meetane smoo ry-gheddyn fo thoyn ny marrey 'sy chummey clatraid veetane. Tra ta meetane roshtyn yn eaghtyr as yn aeraght, t'eh enmyssit meetane aeraghtagh.[1]
Ta co-ghlooaghey meetane aeraghtagh y Dowan er ny vishaghey er mysh 160& veih'n vlein 1750, as she lesh jannooyn deiney yn freggyrtys jeh'n chooid smoo jeh'n vishaghey shen.[2] T'eh jannoo seose 20% jeh eginaghey emshyraght voish dagh fer jeh ny gassyn ribbey çhiass foddey beayn as down-vestit, rere tuarastyl Phanel Eddyr-reiltyssagh bentyn da Caghlaa Emshyraght.[3] Foddee injillaghyn lajer, tappee as beayn ayns cur magh y veetane cur caghliagh er y çhiow giare-hiarrymagh as cur rish shareaghey foays yn aer rere leodaghey yn osoan eaghtyragh dowanagh.[4]
Ta meetane er ny ve feddynit magh er planaidyn elley, goaill stiagh Mart.[5]

Imraaghyn
[reagh | reagh y bun]- ↑ "Non-Co2 Greenhouse Gases in the Atmosphere" (1999). Annual Review of Energy and the Environment. Ym-lioar 24: 645–661. doi:.
- ↑ "Global Methane Assessment" (PDF). United Nations Environment Programme and Climate and Clean Air Coalition. Nairobi. 2022. dg. 12. Feddynit magh er 15 Mayrnt 2023.
- ↑ "Climate Change 2021. The Physical Science Basis. Summary for Policymakers. Working Group I contribution to the WGI Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change". IPCC. Panel Eddyr-reiltyssagh bentyn da Caghlaa Emshyraght. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 22 Luanistyn 2021. Feddynit magh er 22 Luanistyn 2021.
- ↑ IPCC, 2023: Summary for Policymakers. Ayns: Climate Change 2023: Synthesis Report. A Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Contribution of Working Groups I, II and III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Fwirran Screeuee, H. Lee as J. Romero (lgn.)]. IPCC, Geneva, yn Elveeish, duillag 26, rheynn C.2.3
- ↑ "Abiotic Methane on Earth" (2013). Reviews of Geophysics. Ym-lioar 51 (2): 276–299. doi:. Bibcode: 2013RvGeo..51..276E.
|
|
She bun ta'n art shoh. Cur rish, son foays y yannoo da Wikipedia. |