Jump to content

Ny Magheryn Phlegraeagh

Ny Magheryn Phlegraeagh
Campi Flegrei (Iddaalish)
Ny Magheryn Phlegraeagh, veih Bwaagaght Camaldoli ayns Napoli
Ny Magheryn Phlegraeagh is located in Yn Iddaal
Ny Magheryn Phlegraeagh
Ny Magheryn Phlegraeagh
Soiaghey ny Magheryn Phlegraeagh 'syn Iddaal
Ny Magheryn Phlegraeagh is located in Yn Oarpey
Ny Magheryn Phlegraeagh
Ny Magheryn Phlegraeagh
Ny Magheryn Phlegraeagh (Yn Oarpey)
Boayl s'yrjey
Yrjid458 m (1,503 tr)[1]
RolleyPoyntyn s'yrjey 'syn Oarpey, Ultra as Ribu
Co-ordnaidyn40°49′37″N 14°08′20″E / 40.827°N 14.139°E / 40.827; 14.139[1]
Çheer-oaylleeaght
SoiagheyArd-valley Moirvaljagh Napoli, Campania, yn Iddaal
ÇheerYn Iddaal
Creg-oaylleeaght
Sorçh slieauCaldera[1]
Bruightey jerrinagh29 Mean Fouyir derrey 6 Jerrey Fouyir 1538[1]
Drappal
Map

Ny Magheryn Phlegraeagh (Iddaalish: Campi Flegrei; Naaplish: Campe Flegree), she caldera volcaanagh mooarçheu heear veih Napoli 'stn Iddaal t'ayn.[2] T'eh coontit mastey kuse veg dy volcaanyn ta mooar dy liooar dy chroo calderaghyn. She ayrn jeh arc volcaanagh Campania t'eh, cummey ta goaill stiagh Slieau Vesuvius, mysh 9 km (5.6 mi) çheu hiar veih Napoli. Ta Reayrtlann Vesuvius goaill baght er ny Magheryn Phlegraeagh.[3] Ta ayrn jeh ard-valley Napoli troggit er. Ny bruightaghyn s'troshey ayn, t'eh er ooley dy row ad 7 er yn ayndagh bleastaghys volcaanagh (VEI).[a] Dy mennick, ta ny meanyn theayagh genmyssey eh myr sur-volcaan, ga dy vel sur-volcaanyn bruightey er 8 rere y scaaley VEI, y cheim s'yrjey.{{efn|Ta meanyn neu-oaylleeagh er ny hoilshaghey yn ard myr sur-volcaan.[4] agh cha nel eh roshtyn ny slatyn towshe ta soit lesh volcaan-oaylleeyn: bruightey lesh ayndagh bruightaghys volcaanagh (VEI) er 8,[5] y leagh smoo recortyssit er yn ayndagh. T'eh shen meanal dy vel y mooad fooillagh da lheid bruightey ny smoo na 1,000 km3 (240 cu mi).

Ta ard y chaldera jeant seose jeh 24 sloghyn cruinn as troggalyssyn volcaanagh. Ta'n chooid smoo jeu ny lhie fo Lhoob Napoli. Ta cummaghyn deayrtee ry-gheddyn ayns slogh cruinn Solfatara; v'eh er credjal 'sy Çhenn Raue dy nee eshyn va thie Vulcaan, jee yn aile.[6] Ta'n ard cummal phenomenonyn bradyseismagh, ta ry-haishbyney da'n chooid smoo ec Macellum di Pozzuoli, va mee-enmyssit myr toghailteyryn 'sy 18oo eash myr çhiamble Serapis: ta boandaghyn dy huill veainey va faagit lesh eeastyn shliggagh er colloonyn marmyr taishbyney dy vel ardjid y laare ayns coreir rish ardjid ny marrey er ny cheaghley harrish ny h-eashyn. Ta kiarkley ushtey-hermagh foast ry-akin ec Lucrino, Agnano, as ayns balley Pozzuoli.

Jiu, ta ny Magheryn Phlegraeagh cummal ny slystyn Naaplagh Agnano as Fuorigrotta, ard Pozzuoli, Bacoli, Monte di Procida, Quarto, ny h-Ellanyn Phlegraeagh, Ischia, Procida, as Vivara.

Va'n slogh cruinn Solfatara so-roshtynagh er cassyn derrey 2017, as t'eh cummal ram fumaroleyn gaalagh as ny smoo na 150 lhingaghyn dy laagh broiagh. Ta shiartanse dy fo-chughlinyn as sloghyn cruinn, fer jeu ta lhieent lesh Logh Avernus, nyn lhie çheusthie jeh'n chaldera.

Galleree

[reagh | reagh y bun]

Jeeagh er neesht

[reagh | reagh y bun]

Noteyn

[reagh | reagh y bun]
  1. Ta VEI çheet ass Volcanic Explosivity Index 'sy Vaarle

Imraaghyn

[reagh | reagh y bun]
  1. 1 2 3 4 "Campi Flegrei". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Feddynit magh er 2016-12-23.
  2. "Questions About Supervolcanoes". Volcanic Hazards Program. USGS Yellowstone Volcano Observatory. 2015-08-21. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 3 Jerrey Souree 2017. Feddynit magh er 2017-08-22.
  3. "Campi Flegrei - stato attuale". Vesuvius Observatory. Feddynit magh er 11 Mee Houney 2023.
  4. Howard, Brian Clark (22 Mee ny Nollick 2016). "One of Earth's Most Dangerous Supervolcanoes Is Rumbling". Nationalgeographc.com. National Geographic. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 5 Averil 2021.
  5. de Silva, Shanaka (2008). "Arc magmatism, calderas, and supervolcanos". Geology. 36 (8): 671. Bibcode:2008Geo....36..671D. doi:10.1130/focus082008.1.
  6. Kozák, Jan; Čermák, Vladimír, rdyn. (2010). "Phleghraean Fields". The Illustrated History of Natural Disasters. Dordrecht and Heidelberg: Springer Verlag. dgn. 67–71. LCCN 2010920318.

Lhaih neesht

[reagh | reagh y bun]

Kianglaghyn magh

[reagh | reagh y bun]