Jump to content

Saladin

Veih Wikipedia.
Saladin
Dirham ayns ennynm Saladin (screeunyn: "Ree yn Varriaght, Cairys y Theihll as y Chredjue, Yusuf ibn Ayyub"). S'liklee dy nee mwyllin argid Mayyafariqin ren eh, veih'n date 1215.[1] Va cooinaghyn cosoylagh bwoailt car bea Saladin.[2] She cowrey aahoiagh da Saladin va'n coodagh king sharbush.[3]
Beashnys
RuggyrYusuf ibn Ayyub
c. 1137
Tikrit, Mesopotamia Heose, Kaylifaght Abbasagh
Baase4 Mayrnt 1193 (55–56 bleeaney d'eash)
Y Damask, y Teer, Sultanaght Ayyubagh
Bun baaishBaase najooragh (Gorley gowaltagh)
Boayl oanluckeeAziziyeh Madrasa (en) Translate Edit the value on Wikidata
Emir of Kerak (en) Translate
1188 – 1188 – Al-Adil I (en) Translate →
Amir (en) Translate
1185 – 1193
Emir of Aleppo (en) Translate
1183 – 1193 – Az-Zahir Ghazi (en) Translate →
Sultan of Damascus (en) Translate
1174 – 1193 – Al-Afdal ibn Salah ad-Din (en) Translate →
Sultan of Egypt (en) Translate
1169 – 1193 – Al-Aziz Uthman (en) Translate →
Vizier of the Fatimid Caliphate (en) Translate
1169 – 1174
← Shirkuh (en) Translate Edit the value on Wikidata
Fysseree phersoonagh
Possan kynneeaghKurds (en) Translate
CraueeaghtYn Islam , as yn Islam Sunni
Jannooyn
Keirdsidoor · kiannoort Edit the value on Wikidata
Çhengaghyn loayrit ny screeuitKurdish · Arabish
Coorse caggee
Co-chaggeyCrusader invasions of Egypt (en) Translate, Battle of Montgisard (en) Translate, Siege of Kerak (en) Translate, Battle of Marj Ayyun (en) Translate, Battle of Jacob's Ford (en) Translate, Battle of Belvoir Castle (en) Translate, Battle of Al-Fule (en) Translate, Battle of Cresson (en) Translate, Battle of Hattin (en) Translate, Siege of Jerusalem (en) Translate, Siege of Tyre (en) Translate, Siege of Acre (en) Translate, Battle of Arsuf (en) Translate, Battle of Jaffa (en) Translate , as Battle of the Horns of Hama (en) Translate
Elley
Enmys ooasleEmir of Aleppo (en) Translate (1183–1193)
Emir of Damascus (en) Translate (1174 (Gregorian)–1186 (Gregorian))
Sultan of Egypt (en) Translate (1174 (Gregorian)–1193 (Gregorian)) Edit the value on Wikidata
Lught-thieAyyubid dynasty (en) Translate Edit the value on Wikidata
ShesheyIsmat ad-Din Khatun (en) Translate Edit the value on Wikidata
Paitçhey
PaarantNajm ad-Din Ayyub (en) Translate as Sitt al-Mulk Fatma Khatun (en) Translate
Braar ny shuyr
Lught mooinjeragh
Rolley
Aundyryn
  •  

Find a Grave: 8092624

Salah ad-Din Yusuf ibn Ayyub[a] (c. 1137 – 4 Mayrnt 1193), ta enmyssit Saladin ny s'menkey,[b] she bunneyder y reeraghtys Ayyubidagh v'eh. Haink eh veih mooinjer Kurdagh, as v'eh ny chied hultan er yn Egypt as y Teer. She peiagh scanshoil v'eh car y Trass Croshaid, hass eh ec kione yn eiyrtys caggee Moslymagh noi steatyn ny Croshaidee 'sy Levaant. Ec mullagh e phooar, heeyn y reamys Ayyubidagh magh harrish yn Egypt, y Teer, Mesopotamia Heose, Hejaz, y Yeaman, as Nubia.

Cur liorish e naim Shirkuh, gineraal 'sy reeraghtys Zengidagh, va Saladin currit da'n Egypt Atimidagh ayns 1164, rere saragheyn y reireyder Zengidagh Nur ad-Din. V'ad currit ayn dy chur cooney rish aachouyr Shawar myr viseer da'n chaylif jeigeyr Fatimidagh al-Adid. Haghyr streeu pooar eddyr Shirkuh as Shawar tra va Shawar aacurrit stiagh. Ren Saladin, ec y traa cheddin, irree seose rhenkyn y reiltys Fatimidagh kyndagh rish e varriaghtyn as eh caggey noi soiaghyn Croshaidagh chammah as rish e chaarjys persoonagh lesh al-Adid. Lurg dunverys Shawar as baase Shirkuh ayns 1169, ren al-Adid pointeil Saladin myr viseer. Car e reill, hoshee Saladin, Moslymagh Sunni, cleiy fo'n reiltys Fatimidagh; lurg baase al-Adid ayns 1171, scryss eh yn Chaylifaght Atimidagh Voslymagh Shia Ismailagh va bunnit ayns Cairo, as ren eh aayeeraghey yn Egypt rish y Chaylifaght Abbasidagh va bunnit ayns Baghdad.

Ayns ny bleeantyn eiyrtyssagh, stiur eh soiaghyn noi ny Croshaidee 'sy Phalasteen, ren eh commishooney yn varriaght rahoil er y Yeaman, as va'n varriaght echey noi irreeyn-magh er son ny Fatimidyn 'syn Egypt. Tammylt beg lurg baase Nur ad-Din ayns 1174, ren Saladin launshey e ruegys er y Teer as hie eh stiagh 'sy Damask er aghin e chiannoort. Roish 1175 meanagh, va Hama as Homs er nyn ruegey ec Saladin, tayrn noidys veih çhiarnyn Zengidagh elley, reireyderyn oikoil ny prinsaghtyn 'sy Teer; lurg shen, chur eh ny Zengidyn fo haart ec Cah Cayrnyn Hama ayns 1175, as v'eh fogrit magh myr 'Sultan yn Egypt as y Teer' liorish y chaylif Abbasidagh al-Mustadi. Ren Saladin launshey ruegyssyn as barriaghtyn s'odjey ayns twoaie yn Teer as Mesopotamia Heose, ren eh scapail veih daa eab er e heihll liorish Assassinee, roish my ren eh çheet er ash dys yn Egypt ayns 1177. Roish 1182, va'n Teer Islamagh slane goit ec Saladin tra ghow eh greim er Aleppo, agh cha row eh jargal greim y ghoaill er y doon Zengidagh Mosul.

Fo stiurey Saladin, chur yn armee Ayyubidagh ny Croshaidee fo haart ec Cah Hattin ayns 1187, as ghow ad greim er Jerusalem as chur ad çhiarnys caggee Mosylmagh er-ash 'sy Levaant. Ga dy row Reeriaght Jerusalem foast er mayrn derrey yn 13oo eash yeianagh, she boayl cassee va'n traartys ayns 1187 ayns faghtyssyn caggee Chreestee noi ny Moslymee 'syn ard shen. Hooar Saladin baase ayns 1193, erreish da chur eh yn chooid smoo jeh'n verçhys echey da e heyraanee; t'eh oanluckit ayns tomman mooar faggys da'n Vosk Umayyadagh. Ta ard-ghoo ec Saladin 'sy chultoor Moslymagh, chammah as ayns cultooryn ny Kurdee, ny Turkee, as ny h-Arabee. T'eh currit sheese myr y Kurdagh smoo ennoil v'ayn rieau er-dy-henney.

Noteyn

[reagh | reagh y bun]
  1. Arabish: صلاح الدين يوسف بن أيوب / ALA-LC: Ṣalāḥ ad-Dīn Yūsuf ibn Ayyūb; slane ennym: al-Malik al-Nāṣir Abūʾl-Muẓaffar Yūsūf ibn Ayyūb[4]
  2. She aagherrid jeh'n laqab Arabagh Arabish: صلاح الدین romanit myr: Ṣalāḥ ad-Dīn, let. 'Onnor y Chredjue'.[5] eh Saladin.

Imraaghyn

[reagh | reagh y bun]

Symnaghyn

[reagh | reagh y bun]
  1. Balog (1980). The Coinage of the Ayyubids. London: Royal Numismatic Society. dg. Coin 182., jeeagh er Whelan Type III, 258-60; Albym 791.4 chammah
  2. Son cooiney cosoylagh ec y Thie Tashtee Goaldagh va bwoailt ayns AH 586/1190 BNJ: "Saladin coin British Museum". www.britishmuseum.org (ayns English)., as fer elley va bwoailt ayns 1190: . Neesht, jeeagh-shiu er [1], [2]
  3. Lesley Baker, Patricia (1988). A History of Islamic Court Dress in the Middle East (PDF). SOAS, Ollooscoill Lunnin. dg. 119. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh (PDF) er 2024-04-24. Feddynit magh er 2024-02-13. By the end of the 12th century, the wearing of the sharbush demonstrated support for Salah al-Din. Under the later Bahri Mamluks of Egypt and Syria it formed part of the khil'a given to an amir on his investiture.
  4. Richards 1995, dg. 910.
  5. Lane-Poole 1906, dg. 6.

Farraneyn

[reagh | reagh y bun]

Kianglaghyn magh

[reagh | reagh y bun]