Saladin

Ass Wikipedia.
Saladin

Dirham ayns ennynm Saladin (screeunyn: "Ree yn Varriaght, Cairys y Theihll as y Chredjue, Yusuf ibn Ayyub"). S'liklee dy nee mwyllin argid Mayyafariqin ren eh, veih'n date 1215.[1] Va cooinaghyn cosoylagh bwoailt car bea Saladin.[2] She cowrey aahoiagh da Saladin va'n coodagh king sharbush.[3]
Ennym ruggyree Yusuf ibn Ayyub
Ruggit c. 1137
Tikrit, Mesopotamia Heose, Kaylifaght Abbasagh
Hooar baase 4 Mayrnt 1193 (55–56 bleeaney d'eash)
Y Damask, y Teer, Sultanaght Ayyubagh
Bun baaish  (gorley gowaltagh)
Boayl oanluckee Umayyad Mosque (en) Translate
Çhengey Arabish · Kurdish
Keird sidoor · military commander (en) Translate
Sheshey Ismat ad-Din Khatun (en) Translate
Paitçhyn
Ayr Najm ad-Din Ayyub
Moir Sitt al-Mulk Khatun
Braaraghyn as shuyraghyn
Enmys Vizier of the Fatimid Caliphate (en) Translate
Sultan of Egypt (en) Translate
Sultan of Damascus (en) Translate
emir of Aleppo (en) Translate
emir of Kerak (en) Translate
emir (en) Translate
Credjue Yn Islam
Coorse caggee
Faghtyssyn caggee Crusader invasions of Egypt (en) Translate
Battle of Montgisard (en) Translate
Siege of Kerak (en) Translate
Battle of Marj Ayyun (en) Translate
Battle of Jacob's Ford (en) Translate
Battle of Belvoir Castle (en) Translate
Battle of Al-Fule (en) Translate
Battle of Cresson (en) Translate
Battle of Hattin (en) Translate
Siege of Jerusalem (en) Translate
Siege of Tyre (en) Translate
Siege of Acre (en) Translate
Battle of Arsuf (en) Translate
Battle of Jaffa (en) Translate
Battle of the Horns of Hama (en) Translate

Salah ad-Din Yusuf ibn Ayyub[a] (c. 1137 – 4 Mayrnt 1193), ta enmyssit Saladin ny s'menkey,[b] she bunneyder y reeraghtys Ayyubidagh v'eh. Haink eh veih mooinjer Kurdagh, as v'eh ny chied hultan er yn Egypt as y Teer. She peiagh scanshoil v'eh car y Trass Croshaid, hass eh ec kione yn eiyrtys caggee Moslymagh noi steatyn ny Croshaidee 'sy Levaant. Ec mullagh e phooar, heeyn y reamys Ayyubidagh magh harrish yn Egypt, y Teer, Mesopotamia Heose, Hejaz, y Yeaman, as Nubia.

Cur liorish e naim Shirkuh, gineraal 'sy reeraghtys Zengidagh, va Saladin currit da'n Egypt Atimidagh ayns 1164, rere saragheyn y reireyder Zengidagh Nur ad-Din. V'ad currit ayn dy chur cooney rish aachouyr Shawar myr viseer da'n chaylif jeigeyr Fatimidagh al-Adid. Haghyr streeu pooar eddyr Shirkuh as Shawar tra va Shawar aacurrit stiagh. Ren Saladin, ec y traa cheddin, irree seose rhenkyn y reiltys Fatimidagh kyndagh rish e varriaghtyn as eh caggey noi soiaghyn Croshaidagh chammah as rish e chaarjys persoonagh lesh al-Adid. Lurg dunverys Shawar as baase Shirkuh ayns 1169, ren al-Adid pointeil Saladin myr viseer. Car e reill, hoshee Saladin, Moslymagh Sunni, cleiy fo'n reiltys Fatimidagh; lurg baase al-Adid ayns 1171, scryss eh yn Chaylifaght Atimidagh Voslymagh Shia Ismailagh va bunnit ayns Cairo, as ren eh aayeeraghey yn Egypt rish y Chaylifaght Abbasidagh va bunnit ayns Baghdad.

Ayns ny bleeantyn eiyrtyssagh, stiur eh soiaghyn noi ny Croshaidee 'sy Phalasteen, ren eh commishooney yn varriaght rahoil er y Yeaman, as va'n varriaght echey noi irreeyn-magh er son ny Fatimidyn 'syn Egypt. Tammylt beg lurg baase Nur ad-Din ayns 1174, ren Saladin launshey e ruegys er y Teer as hie eh stiagh 'sy Damask er aghin e chiannoort. Roish 1175 meanagh, va Hama as Homs er nyn ruegey ec Saladin, tayrn noidys veih çhiarnyn Zengidagh elley, reireyderyn oikoil ny prinsaghtyn 'sy Teer; lurg shen, chur eh ny Zengidyn fo haart ec Cah Cayrnyn Hama ayns 1175, as v'eh fogrit magh myr 'Sultan yn Egypt as y Teer' liorish y chaylif Abbasidagh al-Mustadi. Ren Saladin launshey ruegyssyn as barriaghtyn s'odjey ayns twoaie yn Teer as Mesopotamia Heose, ren eh scapail veih daa eab er e heihll liorish Assassinee, roish my ren eh çheet er ash dys yn Egypt ayns 1177. Roish 1182, va'n Teer Islamagh slane goit ec Saladin tra ghow eh greim er Aleppo, agh cha row eh jargal greim y ghoaill er y doon Zengidagh Mosul.

Fo stiurey Saladin, chur yn armee Ayyubidagh ny Croshaidee fo haart ec Cah Hattin ayns 1187, as ghow ad greim er Jerusalem as chur ad çhiarnys caggee Mosylmagh er-ash 'sy Levaant. Ga dy row Reeriaght Jerusalem foast er mayrn derrey yn 13oo eash yeianagh, she boayl cassee va'n traartys ayns 1187 ayns faghtyssyn caggee Chreestee noi ny Moslymee 'syn ard shen. Hooar Saladin baase ayns 1193, erreish da chur eh yn chooid smoo jeh'n verçhys echey da e heyraanee; t'eh oanluckit ayns tomman mooar faggys da'n Vosk Umayyadagh. Ta ard-ghoo ec Saladin 'sy chultoor Moslymagh, chammah as ayns cultooryn ny Kurdee, ny Turkee, as ny h-Arabee. T'eh currit sheese myr y Kurdagh smoo ennoil v'ayn rieau er-dy-henney.

Noteyn[reagh | edit source]

  1. Arabish: صلاح الدين يوسف بن أيوب / ALA-LC: Ṣalāḥ ad-Dīn Yūsuf ibn Ayyūb; slane ennym: al-Malik al-Nāṣir Abūʾl-Muẓaffar Yūsūf ibn Ayyūb[4]
  2. She aagherrid jeh'n laqab Arabagh Arabish: صلاح الدین romanit myr: Ṣalāḥ ad-Dīn, let. 'Onnor y Chredjue'.[5] eh Saladin.

Imraaghyn[reagh | edit source]

Symnaghyn[reagh | edit source]

  1. Balog (1980). The Coinage of the Ayyubids. London: Royal Numismatic Society. dg. Coin 182., jeeagh er Whelan Type III, 258-60; Albym 791.4 chammah
  2. Son cooiney cosoylagh ec y Thie Tashtee Goaldagh va bwoailt ayns AH 586/1190 BNJ: "Saladin coin British Museum". www.britishmuseum.org (ayns English)., as fer elley va bwoailt ayns 1190: . Neesht, jeeagh-shiu er [1], [2]
  3. Lesley Baker, Patricia (1988). A History of Islamic Court Dress in the Middle East (PDF). SOAS, Ollooscoill Lunnin. dg. 119. By the end of the 12th century, the wearing of the sharbush demonstrated support for Salah al-Din. Under the later Bahri Mamluks of Egypt and Syria it formed part of the khil'a given to an amir on his investiture.
  4. Richards 1995, dg. 910.
  5. Lane-Poole 1906, dg. 6.

Farraneyn[reagh | edit source]

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]