Grammeydys

Ass Wikipedia.

Ta grammeydys çheet er reillyn coyannoo bentyn rish glare ny rish çhengey er lheh. Dy cadjin, t'eh çheet er co-yannoo focklyn as raaghyn. Rere keeall ny s'çhaghney, t'eh goaill stiagh sheeanyn myrgeddin. Chammah's shen, t'eh çheet er studeyrys er ny cooishyn shen, goaill stiagh co-ordrail, sheeanchoryssaghtys, jalloo-oaylleeaght as semantaght. Cha nel eh çheet er cairscreeu ny punkaghey son y chooid smoo.

Ta fys ec loayreyderyn dooghyssagh er strughtoor as reillyn ny çhengey, ga dy vel eh gyn enney er oc son y chooid smoo. T'ad jannoo ymmyd jeh dys loayrt 'sy çhengey.

Ta çhengoayllee rheynn eieyn grammeydys ayns soilshee as oardrailagh. Ta ram grammeydys cadjin ny tradishoonagh oardrailagh, dy ghra myr shen, t'eh cur reillyn er ny "lhisagh" oo gra as screeu. Dy cadjin, ta shen foayraghey un abbyrt (abbyrt adsyn as ard chied oc, son y chooid smoo) erskyn abbyrtyn elley. T'eh cur er bun çhengey chadjinit. Ta grammeydys soilshee cur coontey jeh'n aght ta'n çhengey goll er loayrt, as meenaghyn ny reillyn ta stiurey shen, gyn gra ny "lhisagh" oo gra.

Bun-ocklaght[reagh | edit source]

Ta'n fockle grammeydys ass Shenn Ghreagish γραμματικὴ τέχνη, grammatikē technē (aght lettyryn) ass γράμμα, gramma ("lettyr"), ass γράφειν, graphein (screeu).[1]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Harper, Douglas. Grammar. Online Etymological Dictionary. Feddynit er 8 Averil 2010.