Martin Behaim

Ass Wikipedia.
Martin Behaim

Martin Behaim. Grainney voish Narrative and critical history of America, Volume 2 liorish Justin Winsor
Ruggit 6 Jerrey Fouyir 1459
Nürnberg
Hooar baase 29 Jerrey Souree 1507
Lisboa
Seyraanaght Impiraght Romanagh Vannee
Çhengey Ard-Ghermaanish Veanagh
Keird ronseyder · kaartgrafee · rollageyder · tuinney-grafee · eaddeyder

She marçhan feederaght as kaartgrafee Germaanagh va Martin Behaim (6 Jerrey Fouyir 1459 – 29 Jerrey Souree 1507), ta enmyssit Martin von Behaim as cummaghyn eigsoylagh jeh Martin voish Bohemia. D'obbree eh myr coyrleyder ayns cooishyn y lhuingysseyraght da Juan II y Phortiugal as ghow eh ayrn ayns marrinys dys yn Affrick Heear. Jiu, t'eh ny share er enney kyndagh rish e Erdapfel ren eh da Balley Impiroil Nürnberg ayns 1492, y chruinnag shinney 'sy theihll.

Cruinnag Behaim[reagh | edit source]

Ard-art: Erdapfel
Martin Behaim, lieh-chruinney hiar e chruinnag va jeant ayns Nürnberg ayns 1492. Friedrich Wilhlem Ghillany, Geschichte des Seefahrers Ritter Martin Behaim, Nürnberg, Bauer und Raspe, J. Merz, 1853.
Cruinnag Nürnberg Martin Behaim
Martin Behaim, lieh-chruinney heear e chruinnag va jeant ayns Nürnberg ayns 1492. Friedrich Wilhlem Ghillany, Geschichte des Seefahrers Ritter Martin Behaim, Nürnberg, Bauer und Raspe, J. Merz, 1853.
Mynphaart jeh'n Cheayn Sheear myr va sheiltynit ec Martin Behaim

Erreish da ren Behaim filley er-ash dys Nürnberg ayns 1490, chur olteynyn toshee yn choonseil chaayragh argid rish troggalys cruinnag ghowanagh. Fo stiurey Behaim, hrog fwirran ellyneyryn as fir cheirdey cruinnag haink dy ve yn chruinnag shinney 'sy theihll ta foast er mayrn. She Georg Glockendon va'n ellyneyr chroo ny caslyssyn-çheerey fo stiurey Behaim.

Ta'n chruinnag mysh 21 oarlagh (51 cm) er crantessen as jeant as sorçh dy papier-mache as coodit lesh gypsum. Va'n bluckan cummit seose er treechoshagh maidjey as shickyrit liorish piyr d'igganyn yiarn. Va linneeaghtyn caslyssyn-çheerey Glockendon peintit er skilleigyn dy chrackan screeuee as greimmit ayns ynnyd mygeayrt y chruinnag. Ta'n chruinnag goaill stiagh ny smoo na 2,000 boayl-enmyn, 100 tayrneyraghtyn jallooagh (chamma's 48 mergaghyn as 15 armyssyn), as ny smoo na 50 skeealyn liaurey. Ta ram jeh ny noteyn cur sheese er beishtyn far-skeealagh ayns çheeraghyn joarree as nyn gummaltee, nyn losreeyn, as nyn gretooryn. Ta kuse vie jeh ny noteyn cur sheese er y traght, y ronsaghey, as er troailtee ard-ghooagh lheid as Marco Polo chammah.

Ta'n caslys-çheerey dowanagh t'er cruinnag Behaim bunnit, er y chooid smoo, er çheer-oaylleeaght y çheer-oayllee Ptolemy. Chammah's shen, t'eh covestey fysseree heer-oaylleeagh voish bunyn elley, lheid as Marco Polo, John Mandeville, as y ronseyder Portiugagh Diogo Gomes. S'ladoosagh t'eh er-yn-oyr nagh row fysseree heer-oaylleeagh Phortiugagh cho-emshiragh va ry-gheddyn ec Behaim ec y traa shen er y chruinnag as shimmey marranys t'ayn nagh vel taishbyney toiggaltys çheer-oaylleeagh yn eash.

Va'n chruinnag yeant, haink dy ve enmyssit Erdapfel ("yn dowan-ooyl") liorish mooinjer y valley, freilt hoshiaght ayns halley baljey Nürnberg. 'Sy 17oo eash, ghow mooinjer Behaim shelloo er y chruinnag. V'eh aachouyrit dy garroo ayns 1823 as reesht ayns 1847, red chur rish sollaghey ram boayl-enmyn as lipaidyn. Ny s'anmey, ghow Thie Tashee Ashoonagh y Ghermaan ayns Nürnberg shelloo er y chruinnag as jiu t'eh enmyssit dy mennick myr Cruinnag Ghowanagh Nürnberg.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]