Hailium

Ass Wikipedia.
Hailium

Edit the value on Wikidata
Stoo kemmigaghbunstoo kemmigagh
Hailium ayns taabyl ny bunstooghyn
Cowrey kemmigaghHe
Earroo breneenagh2
Glout breneenagh4.002602
Cummey lectraneyn1s²
Possan as çhymcheayrtçhymcheayrt 1
gas ooasle
Troyn fishigagh
Glooid0.1786 g/L
tra t'eh ny ushlagh:
(ec y phoynt-lheie) 0.145 g/cm³
(ec y phoynt-broie) 0.125 g/cm³
Y point-lheie0.95 K ​(−272.20 °C, ​−457.96 °F) (ec 2.5 MPa)
Y point-broie4.222 K ​(−268.928 °C, ​−452.070 °F)
Co-effaght aascellagh1.000036
Lectro-yiooldaght4.5
Shennaghys
Feddynit magh ecPierre Janssen (en) Translate, Norman Lockyer (en) Translate as William Ramsay
Feddynys18 Luanistyn 1868
EpennymHelios (en) Translate

She bunstoo eh hailium (ASE[ˈheːlʲʊm]). She yn trimmid breneenagh ta echey ny 4.002602 g·mol−1. Ta earroo breneenagh 2 as cowrey He er.

William Ramsay[reagh | edit source]

Hailium

She William Ramsay (1852-1916) y kemmigagh Albinagh ren feddyn magh queig jeh ny gassyn ooasle. V'eh ruggit ayns Glaschu, as ren eh studeyrys er kemmig 'sy Ghermaan fo stiurey Robert Bunsen. Ta sleih cooinaghtyn er Ramsay er yn oyr dy dooar eh magh argon (1894), hailium (1895), neoin (1898), krypton (1898) as xenon (1898). Scarr eh neoin, krypton, as xenon veih aer va jeant ny ushlagh. Chossyn William Ramsay Aundyr Nobel ayns 1904 son geddyn ny queig gassyn ooasle imraait heose.