Adrastea (eayst)
| Adrastea | |
|---|---|
![]() | |
| Sorçh | eayst Jupiter, eayst bochilley as eayst chadjin |
| Feddynit magh lesh |
|
| Date feddyn magh | 8 Jerrey Souree 1979, Voyager 2 |
| Epennym | Ἀδράστεια Adrasteia |
| Moir-red | Jupiter |
| Fysserree ishigagh | |
| Essylys lieh-vooar a | 129,000 km |
| Craue raadeeoil meanagh | 129 000 km |
| Corrid e | 0.0015 |
| Amm cruinlagh P | 0.29826 l (7 h, 9.5 min) |
| Bieauid chruinlagh veanagh | 31.378 km/s |
| Troyn fishigagh as rollageagh meadragh | |
| Glout | 7.5 Eg[1] |
| Seiy essylagh | Seiy erbee |
| Albedo | 0.10±0.045 |
Ta Adrastea, ta enmyssit Jupiter XV chammah, ny nah eayst rere foddeeaght as ny eayst sloo mastey ny kiare eaystyn sthie jeh Jupiter. V'eh feddynit magh ayns fotografyn va jeant ec Voyager 2 ayns 1979, y chied eayst ve feddynit magh voish jallooyn jeant ec saagh spoar eddyr-phlanaidagh. V'eh enmyssit dy h-oikoil ass Adrasteia feayn-skeealleydagh, moir gholtee yn jee Greagagh Zeus, ta corrym rish y jee Raueagh Jupiter.
Ta Adrastea coontit mastey possan beg d'eaystyn ayns Corys ny Greiney ta cruinlaghey e phlanaid ny s'leaie na sheerid laa yn phlanaid shen. T'eh cruinlaghey ec oirr ard-ainey Jupiter as t'eh er credjal dy nee Adrastea yn cohoyrtagh stoo smoo rish fainaghyn Jupiter. Dyn bwooise da baghtyn va jeant ayns ny 1990yn liorish y taagh spoar Galileo, s'goan ny fysseree t'ayn bentyn rish troyn fishigagh yn eayst, faagail magh mooadys yn eayst as dy vel eh kianglt dy tidee rish Jupiter.
Imraaghyn
[reagh | edit source]- ↑ Reference URL: https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par.
