Alexander Graham Bell

Ass Wikipedia.
Alexander Graham Bell

Bell c. 1917
Ruggit 3 Mart 1847(1847-03-03)
Doon Edin, Nalbin
Hooar baase Luanistyn 2 1922 (75 bleeaney d'eash)
Beinn Bhreagh, Nalbin Noa, yn Chanadey
Bun baaish baase najooragh (diabeetys)
Boayl oanluckee Beinn Bhreagh (en) Translate
Ynnyd beaghee Brodhead-Bell-Morton Mansion (en) Translate
Seyraanaght Steatyn Unnaneysit America
Reeriaght Unnaneysit y Vretyn Vooar as Nerin
Çhengey Çhengey Chowree Americaanagh · Baarle
Keird fishigagh · jeshaghteyr lectragh · jeshaghteyr · delleyder · ynlaghteyr · olloo
Failleyderyn Smithsonian Institution (en) Translate
Ynsagh Ollooscoill Ghoon Edin
Royal High School, Bath (en) Translate
University College London (en) Translate
Royal High School (en) Translate
Yrjid 183 cm
Trimmid 111 kg
Sheshey Mabel Gardiner Hubbard (en) Translate  (Jerrey Souree 11, 1877 -  Luanistyn 2, 1922)
Paitçhyn
slane rolley
Ayr Alexander Melville Bell
Moir Eliza Bell
Mie er enney son
Enmys olloo
board member (en) Translate
Olteynys boayrd National Academy of Sciences (en) Translate
American Academy of Arts and Sciences (en) Translate
German Academy of Sciences Leopoldina (en) Translate
Phi Beta Kappa Society (en) Translate
American Philosophical Society (en) Translate
Literary Society of Washington (en) Translate
Aundyryn
Kianglaghyn fysseree as sheshoil
IMDb nm1745080

Alexander Graham Bell (ruggit myr Alexander Bell; 3 Mayrnt 1847 – 2 Luanistyn 1922),[1] she ynlaghteyr, sheanseyr, as jeshaghteyr Americaanagh-Canadagh va ruggit ayns Nalbin.[N 1] T'eh treishtit lesh paiteeny yn chied çhellvane obbree. Chammah's shen, ren eh co-vunnaghey yn American Telephone and Telegraph Company (AT&T) ayns 1885.[2]

Va ayr, shennayr, as braar Bell kianglt rish obbyr er y jesh-loayrtys as y ghlare, as va'n voir as y ven heshee echey bouyr. Chur eh shen dy mooar stiagh er obbyr vea Bell.[2] Chur e ronsaghey er y chlashtyn as y ghlare rish prowaltyssyn lesh saaseyn clashtyn. Haink e prowaltyssyn gys y vullagh tra v'eh bronnit lesh y chied phaiteen Americaanagh da'n çhellvane er 7 Mayrnt 1876. Smooinnee Bell dy nee cur stiagh va'n ynlaght echey er e obbyr myr sheanseyr as yiooldee eh veih çhellvaneyn 'sy çhamyr studeyrys echey.[3]

Cha nee yn çhellvane va'n ynrican ynlaght echey, ansherbee. 'Sy vea yeianagh echey, ren eh obbraghey ayns çhellinsh hilleydagh, skianyn ushtey, as aer-lhuingysseyraght. Va ard-chummaght echey chammah 'sy National Geographic Society[4] as e earishliaor. V'eh ny nah eaghtyrane er y çheshaght eddyr 7 Jerrey Geuree 1898 derrey 1903.

Faagail e obbyr 'sy jeshaghteyrys, va anaase mooar ec Bell 'syn eiraght vea-oaylleeagh.[5]

Imraaghyn[reagh | edit source]

Noteyn[reagh | edit source]

  1. She seyraanagh Goaldagh va Bell da'n chooid smoo jeh'n vea leah echey. Tra darree eh dys y Chanadey ayns 1870, she unnane va seyraanaght Ghoaldagh as seyraanaght Chanadagh. Cha daink seyraanaght Chanadagh dy ve ny rang-oardraghey formoil agh ayns 1910 lesh doltey leigh ashoonaght y Chanadey. Hirr eh seyraanaght Americaanagh lurg 1877, as hooar eh yn teyraanaght shen ayns 1882. Chur eh sheese ersyn hene myr seyraanaght Americaanagh lurg shen.

Symnaghyn[reagh | edit source]

  1. "The Bell Family". Bell Homestead National Historic Site. Feddynit magh er 27 Mean Fouyir 2013.
  2. a b Bruce, Robert V. (1990). Bell: Alexander Bell and the Conquest of Solitude. Ithaca, York Noa: Cornell University Press. ISBN 978-0-8014-9691-2.
  3. MacLeod, Elizabeth (1999). Alexander Graham Bell: An Inventive Life. Toronto, Ontario: Kids Can Press. dg. 19. ISBN 978-1-55074-456-9.
  4. Howley, Andrew (26 Boaldyn 2011). "NGS Celebrates 23rd Founders Day". NGS. National Geographic Society. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2 Toshiaght Arree 2016. Feddynit magh er 18 Jerrey Geuree 2016.
  5. Stansfield, W. D. (2005-01-01). "The Bell Family Legacies". Journal of Heredity. Ym-lioar 96 (1): 1–3. doi:10.1093/jhered/esi007. ISSN 0022-1503. PMID 15618310. 

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]

Ta çhaglym aaraaghyn ec Wikiquote bentyn rish: