Christopher Columbus

Ass Wikipedia.
Christopher Columbus

Co-chaslys lurg baase jeh Columbus liorish Sebastiano del Piombo, 1519. Cha nel co-chaslyssyn firrinagh jeh Columbus ayn.[1]
Ennym ruggyree Cristoforo Corombo
Ruggit 1451, 1450, 31 Jerrey Fouyir 1451, 1 Mean Fouyir 1451, 1451
Genova, Pobblaght Genova
Hooar baase 20 Boaldyn 1506, 19 Boaldyn 1506
Valladolid, y Chashteel
Bun baaish  (failleilys cree)
Boayl oanluckee Catedral de Sevilla (en) Translate
Seyraanaght Republic of Genoa (en) Translate
Çhengey Spaainish · Iddaalish
Keird ronseyder · shiaulteyr · marrinagh · troailtagh · ynlaghteyr
Sheshey Filipa Moniz Perestrelo (en) Translate  (1479 -
Leggad Beatriz Enríquez de Arana (en) Translate
Paitçhyn
slane rolley
Ayr Domenico Colombo
Moir pep
Braaraghyn as shuyraghyn
slane rolley
Enmys profanador (en) Translate
Viceroy of the Indies (en) Translate
Olteynys boayrd Columbus Conquistador of America (en) Translate
Credjue Agglish Chatoleagh Raueagh
Coorse caggee
Ammys Crown of Castile (en) Translate
Rhenk ard-marragh
almirante de la mar Océana (en) Translate
Unnid Columbus' fleet (en) Translate
Kianglaghyn fysseree as sheshoil

Christopher Columbus (ruggit eddyr 25 Luanistyn as 31 Jerrey Fouyir 1451, hooar baase 20 Boaldyn 1506), she ronseyder as shiaulteyr Iddaalagh ren kiare marrinyssyn harrish y Cheayn Sheear fo gialdynys Monarkyn Catoleagh y Spaainey, foshley yn bollagh da ronsaghey as coloinaghey Oarpagh America. Ta ny marrinyssyn echey coontit myr y chied cheayrt ren ny h-Oarpee cur fys er y Charib, America Veanagh, as America Yiass.

Ta'n ennym Christopher Columbus çheet ass Christophorus Columbus y Ladjyn. Ta scoillaryn coardail dy row Columbus ruggit ayns Pobblaght Genova as dy loayr eh abbyt y Ligoorish myr çhengey ny mayrey echey. Hie eh magh er y vooir tra v'eh foast aeg as ren eh jurnaaghey dy lheeadagh, cha foddey twoaie as ny h-Ellanyn Goaldagh as cha foddey jiass as thalloo t'er enney jiu myr y Ghaney. Phoose eh rish y ven ooasle Phortiugagh Filipa Moniz Perestrelo, rug y mac echey Diego, as v'eh bunnit ayns Lisbon feie shiartanse dy vleeantyn. Ny s'anmey, ghow eh lhiannan Cashteelagh, Beatriz Enríquez de Arana, rug y mac echey, Fernando (er n'enmyssey Hernando chammah).[2][3]

Son y chooid smoo, va Columbus hene-ynsit, as s'lheeadagh ren Columbus lhaih y çheer-oaylleeaght, y rollageydys, as y shennaghys. Lhiassee eh cummey bollagh marrey sheear y gheddyn da ny h-Injyn Shiar, geearree vondeish y gheddyn voish traght vondeishagh ny spisyn. Lurg Caggey Granada, as erreish da ren Columbus cur shilley er ram reeriaghtyn, ren ny Monarkyn Catoleagh Benrein Ysbal I as Ree Fernando II coardail cummal seose marrinys sheear. Daag Columbus y Chashteel ayns Luanistyn 1492 as tree lhong echey as ren eh roshtyn mooar-rheynn America er 12 Jerrey Fouyir, cur jerrey rish eash chummaltys deiney v'ayn t'er enney jiu myr yn eash roie-Cholombagh. She ellan ayns ny Bahamaghyn va'n boayl tarlheimagh echey, v'er enney ec ny dooghyssee myr Guanahani. Lurg shen, ren eh keayrt er ny h-ellanyn t'er enney jiu myr y Choobey as Hispaniola, raad chur eh coloin er bun ayns boayl ta coontit jiu myr ayrn jeh Haiti. Haink Columbus er ash dys y Chashteel ayns 1493, gymmyrkey kuse dy gheiney dooghyssagh goit lesh. Er y gherrid, hie naight y varrinys echey er ny skeayley feie'n Oarpey.

Ren Columbus tree marrinys elley dys America, ronsaghey ny h-Antillaghyn Beggey ayns 1493, y Trinaid as coose hwoaie America Yiass ayns 1498, as coose hiar America Veanagh ayns 1502. Hug eh enmyn da ram cummaghyn thalloin, ellanyn er lheh, as t'ad foast ayn jiu. Hug eh yn ennym indios ("Injinee") dys sleih dooghyssagh chur eh fys er. Cha nel eh baghtal my row eh credjal dy nee mooar-rheynn er lheh va America. Myr kiannoort coloinagh, ren co-emshiree echey cassid er Columbus er y veishtallys trome-cheeallagh as v'eh goit ass yn oik. Myr eiyrtys er y vooinjerys sheeynt rish Crooin y Chashteel as ny kiannoortyn pointit ayns America, va Columbus goit as arrit ass Hispaniola ayns 1500.

Ren marrinyssyn Columbus cur eash ronsee, varriaght, as choloinee er bun hie er mayrn feie keeadyn dy vleeantyn, tayrn America stiagh ayns cruinney cummaght yn Oarpey. Ta livrey-ys earraghtyn, eieyn, as deiney eddyr y y Çhenn Theihll as y Seihll Noa lurg e chied varrinys goll er enney myr y coonrey Colombagh. Va Columbus kelloorit dy lheeadagh lurg e vaaish, agh ta'n barel theayagh er ny vrishey car y 21d eash er-yn-oyr dy vel scoillaryn cur fys er h-asseeyn va jeant fo'n chiannoortys echey, goaill stiagh jee-chummaltys ny deiney dooghyssagh Taíno as y cleabaght oc ayns Hispaniola. Ta ram buill foast gymmyrkey yn ennym echey, goaill stiagh y Cholombey, Slyst y Cholombey, as y Cholombey Ghoaldagh.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. "Looks are deceiving: The portraits of Christopher Columbus" (Jerrey Geuree 1993). Visual Anthropology. Ym-lioar 5 (3–4): 211–227. doi:10.1080/08949468.1993.9966590. 
  2. Fernández-Armesto, Felipe (2010). Columbus on Himself. Hackett Publishing. dg. 270. ISBN 978-1-60384-317-1.
  3. Taviani, Paolo Emilio (2016). "Beatriz de Arana". Ayns Bedini, Silvio A. (rd.). The Christopher Columbus Encyclopedia. Springer. dgn. 24–25. ISBN 978-1-349-12573-9.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]

Ta çhaglym aaraaghyn ec Wikiquote bentyn rish: