Cicero

Ass Wikipedia.
Cicero

Kione-jalloo Cicero voish y chied eash BNJ ec y Musei Capitolini, y Raue
Ruggit 3 Jerrey Geuree 106 RC
Arpinum, yn Iddaal, Pobblaght y Raue
Hooar baase 7 Nollick 43 RC (63 bleeaney d'eash)
Formia, yn Iddaal, Pobblaght y Raue
Bun baaish dunverys (jee-chionaghey)
Seyraanaght Ancient Rome (en) Translate
Çhengey Ladjyn · Shenn-Ghreagish
Keird fallsoonagh · feelee · sheiltynagh politickagh · leigh-oayllee · screeudeyr · Ancient Roman priest (en) Translate · Ancient Roman politician (en) Translate · Ancient Roman military personnel (en) Translate · leighder · oraatagh · politickeyr
Sheshey Terentia (en) Translate  (79 "BCE" -  46 "BCE")
Publilia (en) Translate  (unknown value -  45 "BCE")
Paitçhyn
slane rolley
Ayr Marcus Tullius Cicero
Moir Helvia
Braaraghyn as shuyraghyn
slane rolley
Mie er enney son
Enmys quaestor (en) Translate
plebeian aedile (en) Translate
praetor (en) Translate
Ancient Roman senator (en) Translate
Roman consul (en) Translate
augur (en) Translate
Roman governor (en) Translate
Credjue ancient Roman religion (en) Translate
Aundyryn
slane rolley
Kianglaghyn fysseree as sheshoil
Discogs ID 2648999

Marcus Tullius Cicero[a] (ˈmaːrkʊs ˈtʊlli.ʊs ˈkɪkɛroː; 3 Jerrey Geuree 106 RC – 7 Nollick 43 RC), she steateyr, leighder, schoillar, fallsoonagh, screeudeyr, as ouryssagh Raueagh v'eh,[2] ren e chooid share ny prinsabylyn optimatagh y chummal seose car ny geyre-ghaueyn chur rish bunneeaght Impiraght y Raue. Ghow e screeunyn lheeadagh stiagh traghtyssyn bentyn rish y retrick, y fallsoonys, as y pholitickaght. T'eh coontit mastey ny h-oraatee share 'sy Raue as y noader er ny haink dy ve enmyssit "retrick Cicero."[3][4][5] Va Cicero ynsit 'sy Raue as 'sy Ghreag. Haink eh ass mooinjer baljagh berçhagh jeh oardagh aghlagh y Raue, as ren eh shirveish myr consyl ayns 63 RC.

S'mooar yn chummaght v'echey er y Ladjyn. Screeu eh ny smoo na tree kerrooyn jeh lettyraght y Ladjyn foast er mayrn ta fys ain er voish lhing e vea, as t'eh raait dy nee freggyrt ny goll er ash dys e vod 'sy phrose haink ny yei, cha nee 'sy Ladjyn ny lomarcan, agh ayns çhengaghyn yn Oarpey derrey'n 19oo eash.[6][7][8] Chur Cicero stiagh 'sy Ladjyn arganeyssyn ny scoillyn mooarey jeh'n allsoonys Greagagh as chroo eh ram focklyn 'sy Ladjyn bentyn rish yn allsoonys trooid noaid focklagh (m.s. noa-ocklyn lheid as evidentia,[9] generator, humanitas, infinitio, qualitas, quantitas),[10] as begnagh 150 jeu currit stiagh voish çhyndaa çhiarrymyn fallsoonagh y Ghreagish.[11] Haishbyn ny h-obbraghyn shen eh myr scoillar jesh yn allsoonys as myr çhyndaader schleioil.

Ga dy nee oraatagh cooilleeinit as leighder rahdoil v'eh, chred Cicero dy row yn rah echey smoo ry-gheddyn 'sy choorse bea echey. Ren y co-chialg Catilinagh eab y reiltys y cheau magh trooid ruegys er y valley liorish forsaghyn mooie car e chonsyllys. Chur Cicero yn irree magh fo chosh trooid giare-hual as cur-gy-baase queig co-chialgeyryn gyn cooish leigh. Car eash veanagh y lhing veanagh jeh'n chied eash RC, tra haghyr caggaghyn theayagh as jaghteyrys Yool Kaesar, chur Cicero er oaie filley er ash dys tradishoon pobblaghtagh y reiltys. Lurg baase Chaesar, haink Cicero dy ve ny noid lesh Markys Anthoin 'sy troddan cummaght haink ny yei, raad ren eh soiaghey er ayns straih oraidyn. V'eh tarmestit myr noid y steat liorish y Nah Trooraght as currit gy baase liorish sidooryn va gobbraghey er nyn son ayns 43 RC, erreish dy row eh goit car eiyrtys çhea voish lieh-innys yn Iddaal. Va e laueyn as e chione giarrit taishbynit er y Rostra.[12]

Ta aa-gheddyn Petrarch jeh lettyryn Cicero coontit myr toshiaght yn Aaruggyr ayns cooishyn theayagh, sheelnauederys, as cultoor classicagh Raueagh.[13] Haink mullagh eaghtyrys as ooashley Cicero 'sy 18oo eash car y Toilsheraght,[14] as s'mooar va'n chummaght echey er smooineyderyn as sheiltynee pholitickagh y Toilsheraght lheid as John Locke, David Hume, Montesquieu, as Edmund Burke.[15] Ta e obbraghyn coontit mastey ny h-obbraghyn smoo cummaghtagh ayns cultoor y theihll. T'ad foast ymmydit myr y corpane smoo scanshoil jeh stoo bunneydagh da screeu as aastudeyrys y çhennaghys Raueagh, goaill stiagh laaghyn jerrinagh Phobblaght y Raue.[16]

Noteyn[reagh | edit source]

  1. Ta'n ennym dy mennick ry-gheddyn myr Tully, 'sy Vaarle er lheh[1]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. M.s., ayns Howard Jones, Master Tully: Cicero in Tudor England (Nieuwkoop: De Graaf, 1998).
  2. Cicero, Academica Book II, Section 65
  3. Rawson, E.: Cicero, a portrait (1975) dg. 303
  4. Haskell, Henry Joseph (1964). This was Cicero (ayns Baarle). Fawcett Publications Incorporated. dgn. 300–301.{{cite book}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  5. "Cicero | Biography, Philosophy, Writings, Books, Death, & Facts | Encyclopædia Britannica". britannica.com (ayns Baarle). 10 Boaldyn 2023. Feddynit magh er 18 Boaldyn 2023.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  6. Harrison, Stephen (2008). A Companion to Latin Literature. John Wiley & Sons. dg. 31. ISBN 978-1-4051-3737-9.
  7. Merriam-Webster, Inc (1995). "Ciceronian period". Merriam-Webster's Encyclopedia of Literature. Merriam-Webster. dg. 244. ISBN 978-0-87779-042-6. Feddynit magh er 27 Luanistyn 2013.
  8. Cicero, Selected Works, 1971, dg. 24
  9. Cicero, Acad. 2.17–18
  10. Conte, G.B.: "Latin Literature: a history" (1987) dg. 199
  11. Cf. C.J. Dowson (2023), Philosophia Translata: The Development of Latin Philosophical Vocabulary through Translation from Greek. Brill: Leiden-Boston, pp. 314ff
  12. "Severed Heads and Hands". Photo Archive (ayns Baarle). Feddynit magh er 9 Nollick 2022. {{cite web}}: Check date values in: |accessdate= (cooney)CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  13. Wootton, David (1996). Modern Political Thought: Readings from Machiavelli to Nietzsche. Hackett Publishing. dg. 1. ISBN 978-0-87220-341-9. Feddynit magh er 27 Luanistyn 2013.
  14. Wood, Neal (1991). Cicero's Social and Political Thought. University of California Press. ISBN 978-0-520-07427-9.
  15. Nicgorski, Walter. "Cicero and the Natural Law". Natural Law, Natural Rights, and American Constitutionalism.
  16. Griffin, Miriam; Boardman, John; Griffin, Jasper; Murray, Oswyn (2001). The Oxford Illustrated History of the Roman World. Oxford University Press. dgn. 76ff. ISBN 978-0-19-285436-0. Feddynit magh er 10 Luanistyn 2011.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]

Ta çhaglym aaraaghyn ec Wikiquote bentyn rish:

Beashnyssyn as coontyssyn er traa Cicero

Beashnys Cicero liorish Plutarch t'ayns Parallel Lives