Jump to content

Cicero

Veih Wikipedia.
Cicero
Kione-jalloo Cicero voish y chied eash BNJ ec y Musei Capitolini, y Raue
Beashnys
Ruggyr3 Jerrey Geuree 106 RC
Arpinum, yn Iddaal, Pobblaght y Raue
Baase7 Nollick 43 RC (63 bleeaney d'eash)
Formia, yn Iddaal, Pobblaght y Raue
Bun baaishDunverys (Jee-chionaghey)
Ancient Roman senator (en) Translate
unknown value – 43 "RC"
Quaestor (en) Translate
75 "RC" – 75 "RC"
Plebeian aedile (en) Translate
69 "RC" – 69 "RC"
Praetor (en) Translate
66 "RC" – 66 "RC"
Together with (en) Translate: Gaius Aquilius Gallus (en) Translate
Roman consul (en) Translate
63 "RC" – 63 "RC"
Together with (en) Translate: Gaius Antonius Hybrida (en) Translate
Augur
53 "RC" – 43 "RC"
Roman governor (en) Translate
Subject has role (en) Translate: proconsul (en) Translate
51 "RC" – 50 "RC" Edit the value on Wikidata
Fysseree phersoonagh
CraueeaghtAncient Roman religion (en) Translate
Jannooyn
Ream obbreeFallsoonys, rhetoric (en) Translate, lettyraght , as politickaght
Soiaghey obbree Yn Raue Edit the value on Wikidata
Keirdfallsoonagh · politickeyr · sidoor · leighder · oraatagh · ancient Roman priest (en) Translate · leigh-oayllee · screeudeyr · feelee · sheiltynagh politickagh · politickeyr Edit the value on Wikidata
Earish henndeeaghLate Roman Republic (en) Translate
GleashaghtAcademic skepticism (en) Translate
Studeyr leshAntiochus of Ascalon (en) Translate, Philo of Larissa (en) Translate, Apollonius Molon (en) Translate, Lucius Aelius Stilo Praeconinus (en) Translate , as Tyrannion of Amisus (en) Translate
StudeyrServius Sulpicius Rufus (en) Translate , as Trebatius Testa (en) Translate
Çhengaghyn loayrit ny screeuitLadjyn · Shenn-Ghreagish
Obbyr
Ard-obbyr
Lught thie
Lught-thieTullii Cicerones (en) Translate Edit the value on Wikidata
ShesheyTerentia (79 "RC"46 "RC")
Publilia (en) Translate (unknown value45 "RC"), scarrey poosee Edit the value on Wikidata
Paitçhey
PaarantMarcus Tullius Cicero (en) Translate as Helvia
Braar ny shuyr
Chron-oaylleeaght
58 "RC"exile (en) Translate
57 "RC"repatriation (en) Translate
43 "RC"proscription (en) Translate Edit the value on Wikidata
Aundyryn

Musicbrainz: 5c8bd706-95c3-4e91-9388-27a944203a16 Discogs: 2648999

Marcus Tullius Cicero[a] (ˈmaːrkʊs ˈtʊlli.ʊs ˈkɪkɛroː; 3 Jerrey Geuree 106 RC – 7 Nollick 43 RC), she steateyr, leighder, schoillar, fallsoonagh, screeudeyr, as ouryssagh Raueagh v'eh,[2] ren e chooid share ny prinsabylyn optimatagh y chummal seose car ny geyre-ghaueyn chur rish bunneeaght Impiraght y Raue. Ghow e screeunyn lheeadagh stiagh traghtyssyn bentyn rish y retrick, y fallsoonys, as y pholitickaght. T'eh coontit mastey ny h-oraatee share 'sy Raue as y noader er ny haink dy ve enmyssit "retrick Cicero."[3][4][5] Va Cicero ynsit 'sy Raue as 'sy Ghreag. Haink eh ass mooinjer baljagh berçhagh jeh oardagh aghlagh y Raue, as ren eh shirveish myr consyl ayns 63 RC.

S'mooar yn chummaght v'echey er y Ladjyn. Screeu eh ny smoo na tree kerrooyn jeh lettyraght y Ladjyn foast er mayrn ta fys ain er voish lhing e vea, as t'eh raait dy nee freggyrt ny goll er ash dys e vod 'sy phrose haink ny yei, cha nee 'sy Ladjyn ny lomarcan, agh ayns çhengaghyn yn Oarpey derrey'n 19oo eash.[6][7][8] Chur Cicero stiagh 'sy Ladjyn arganeyssyn ny scoillyn mooarey jeh'n allsoonys Greagagh as chroo eh ram focklyn 'sy Ladjyn bentyn rish yn allsoonys trooid noaid focklagh (m.s. noa-ocklyn lheid as evidentia,[9] generator, humanitas, infinitio, qualitas, quantitas),[10] as begnagh 150 jeu currit stiagh voish çhyndaa çhiarrymyn fallsoonagh y Ghreagish.[11] Haishbyn ny h-obbraghyn shen eh myr scoillar jesh yn allsoonys as myr çhyndaader schleioil.

Ga dy nee oraatagh cooilleeinit as leighder rahdoil v'eh, chred Cicero dy row yn rah echey smoo ry-gheddyn 'sy choorse bea echey. Ren y co-chialg Catilinagh eab y reiltys y cheau magh trooid ruegys er y valley liorish forsaghyn mooie car e chonsyllys. Chur Cicero yn irree magh fo chosh trooid giare-hual as cur-gy-baase queig co-chialgeyryn gyn cooish leigh. Car eash veanagh y lhing veanagh jeh'n chied eash RC, tra haghyr caggaghyn theayagh as jaghteyrys Yool Kaesar, chur Cicero er oaie filley er ash dys tradishoon pobblaghtagh y reiltys. Lurg baase Chaesar, haink Cicero dy ve ny noid lesh Markys Anthoin 'sy troddan cummaght haink ny yei, raad ren eh soiaghey er ayns straih oraidyn. V'eh tarmestit myr noid y steat liorish y Nah Trooraght as currit gy baase liorish sidooryn va gobbraghey er nyn son ayns 43 RC, erreish dy row eh goit car eiyrtys çhea voish lieh-innys yn Iddaal. Va e laueyn as e chione giarrit taishbynit er y Rostra.[12]

Ta aa-gheddyn Petrarch jeh lettyryn Cicero coontit myr toshiaght yn Aaruggyr ayns cooishyn theayagh, sheelnauederys, as cultoor classicagh Raueagh.[13] Haink mullagh eaghtyrys as ooashley Cicero 'sy 18oo eash car y Toilsheraght,[14] as s'mooar va'n chummaght echey er smooineyderyn as sheiltynee pholitickagh y Toilsheraght lheid as John Locke, David Hume, Montesquieu, as Edmund Burke.[15] Ta e obbraghyn coontit mastey ny h-obbraghyn smoo cummaghtagh ayns cultoor y theihll. T'ad foast ymmydit myr y corpane smoo scanshoil jeh stoo bunneydagh da screeu as aastudeyrys y çhennaghys Raueagh, goaill stiagh laaghyn jerrinagh Phobblaght y Raue.[16]

Noteyn

[reagh | reagh y bun]
  1. Ta'n ennym dy mennick ry-gheddyn myr Tully, 'sy Vaarle er lheh[1]

Imraaghyn

[reagh | reagh y bun]
  1. M.s., ayns Howard Jones, Master Tully: Cicero in Tudor England (Nieuwkoop: De Graaf, 1998).
  2. Cicero, Academica Book II, Section 65
  3. Rawson, E.: Cicero, a portrait (1975) dg. 303
  4. Haskell, Henry Joseph (1964). This was Cicero (ayns Baarle). Fawcett Publications Incorporated. dgn. 300–301.{{cite book}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  5. "Cicero | Biography, Philosophy, Writings, Books, Death, & Facts | Encyclopædia Britannica". britannica.com (ayns Baarle). 10 Boaldyn 2023. Feddynit magh er 18 Boaldyn 2023.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  6. Harrison, Stephen (2008). A Companion to Latin Literature. John Wiley & Sons. dg. 31. ISBN 978-1-4051-3737-9.
  7. Merriam-Webster, Inc (1995). "Ciceronian period". Merriam-Webster's Encyclopedia of Literature. Merriam-Webster. dg. 244. ISBN 978-0-87779-042-6. Feddynit magh er 27 Luanistyn 2013.
  8. Cicero, Selected Works, 1971, dg. 24
  9. Cicero, Acad. 2.17–18
  10. Conte, G.B.: "Latin Literature: a history" (1987) dg. 199
  11. Cf. C.J. Dowson (2023), Philosophia Translata: The Development of Latin Philosophical Vocabulary through Translation from Greek. Brill: Leiden-Boston, pp. 314ff
  12. "Severed Heads and Hands". Photo Archive (ayns Baarle). Feddynit magh er 9 Nollick 2022. {{cite web}}: Check date values in: |accessdate= (cooney)CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  13. Wootton, David (1996). Modern Political Thought: Readings from Machiavelli to Nietzsche. Hackett Publishing. dg. 1. ISBN 978-0-87220-341-9. Feddynit magh er 27 Luanistyn 2013.
  14. Wood, Neal (1991). Cicero's Social and Political Thought. University of California Press. ISBN 978-0-520-07427-9.
  15. Nicgorski, Walter. "Cicero and the Natural Law". Natural Law, Natural Rights, and American Constitutionalism.
  16. Griffin, Miriam; Boardman, John; Griffin, Jasper; Murray, Oswyn (2001). The Oxford Illustrated History of the Roman World. Oxford University Press. dgn. 76ff. ISBN 978-0-19-285436-0. Feddynit magh er 10 Luanistyn 2011.

Kianglaghyn magh

[reagh | reagh y bun]
Ta çhaglym aaraaghyn ec Wikiquote bentyn rish:

Beashnyssyn as coontyssyn er traa Cicero

Beashnys Cicero liorish Plutarch t'ayns Parallel Lives