Claus Paarss

Ass Wikipedia.
Claus Paarss
Ruggit 1683
Hooar baase 26 Boaldyn 1762
Korsør (en) Translate
Seyraanaght Greenlynn
Keird politickeyr
Coorse caggee
Rhenk curnal

She oikagh caggee as fer oik Danvargagh va'n Ard-chaptan Claus Enevold Paarss (18 Toshiaght Arree 1683 – 26 Boaldyn 1762). Tra dirree eh magh ass oik,[1] v'eh pointit myr kiannoort Ghreenlynn liorish y Ree Ferdorraghey IV eddyr ny bleeantyn 1728 as 1730.[2]

Va Paarss ruggit ayns Thy 'sy Danvarg–Norlynn ayns 1683. Ren eh anney lhong chaggee Ghanvargagh as tree[3] ny kiare lhongyn dys "Haabets Koloni" Hans Egede er Kangeq, ren eh scughey dys boayl er y çheer vooar ny noi va shickyrit echey fo'n ennym "Godt-Haab",[2] haink dy ve enmyssit myr Godthåb as, eisht, Nuuk. Va e phossan coloinee jeant ass feed dy hidooryn, tree sarjantyn, as daa 'er oik ass corps gunneyderyn y Danvarg, goll rish daa chimmagh caggee jeig, jeih moiraghyn gyn poosey, as daa ven-chimmee lhisagh ve poosit rish y cheilley rere cronyn. Chammah's shen, hug eh dussan dy chabbil lesh.[1]

Erreish da talleydys y chur sheese,[3] dob Paarss daa cheayrt yn ellan y hroailtaghey voish Keyllys Sailley Ameralik as eh shirrey cooid as kiangley dys soiaghey sheiltynit y y Choloin Hiar Loghlynagh. Hreeal eh scheim dy chlannaghey Greelynn liorish lught ooasle Danvargagh lhieggit as nyn lughtyn thie er bun ny coloinyn Frangagh 'sy Chanadey.[1] Ec y traa cheddin, hooar daeed jeh ny coloinee echey baase voish y vrooan marrey ny cooishyn elley, chur rish treigeilys y choloin feeu ec ny Greenlynnee ghooghyssagh hene.[2]

Hooar Paarss baase ayns Korsør ayns 1762.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. a b c Marquardt, Ole. "Change and Continuity in Denmark's Greenland Policy" ayns The Oldenburg Monarchy: An Underestimated Empire?. Verlag Ludwig (Kiel), 2006.
  2. a b c Mirsky, Jeannette. To the Arctic!: The Story of Northern Exploration from Earliest Times. Univ. of Chicago Press, 1998.
  3. a b Cranz, David & al. The History of Greenland: including an account of the mission carried on by the United Brethren in that country. Longman, 1820.