Colloo Trajan

Ass Wikipedia.
Ta beggan daah er veddyn ayns scaanaghyn y cholloo, as rere shen t’ad er tayrn ass yn aa-hroggal daahit shoh, ry-akin ayns Cashtal Lunt.

She clagh cooinaghtyn 'sy Raue Colloo Trajan, as eshyn er e hroggal son yn Ard-Ree Raueagh Trajan rere oardaghyn Hannad y Raue. V'eh jeant ec yn ard-vasoonagh Apollodorus jeh Damascus. T'eh ry-akin ayns Forum Trajan, faggys da Cronk Quirinal da twoie da Forum y Raue. Hug ad jerrey urree ayns 113 BNJ. T'eh mie er enney er coontey y lieh-chummey caslagh echey, ta cooinaghtyn barriaght Trajan ayns ny caggaghyn Daciagh Trajan.

Ta'n clagh mysh 30 meaderyn (98 trieyn) er yrjid, 38 meaderyn (125 trieyn) my t'ou goaill stiagh y laan. T'eh jeant magh jeh 20 rheynnyn marmyr, dagh fer mysh 40 thunney as 4m (13 tr) harrish. Ta’n freesh cassey mygeayrt y cholloo 23 keayrtyn, as t'eh 190m (625 tr) er lhiurid. Çheusthie jeh'n cholloo, ta lhag greeish caslagh lhiggey da sleih çheet dys tuarym ec y chione.

Rere meeryn argid as caslyssyn j'ee orroo, hoshiaght va jalloo jeh ushag ec y chione, urley foddee,[1] as lurg shen, va jalloo rooisht jeh Trajan hene ayn. Ren eh skellal roish 'sy Vean Eash. Ayns 1588, hug ad jalloo jeh Peddyr Noo ayns y voayl, rere oardaghyn Paab Sixtus V.

Y lieh-chummey[reagh | edit source]

Myn-caslyssyn Colloo Trajan
Colloo Trajan

Y screeuyn[reagh | edit source]

Cass Cholloo Trajan mysh 1860

Ta ny screeuyn ec cass y cholloo lhaih:

SENATVS·POPVLVSQVE·ROMANVS

IMP·CAESARI·DIVI·NERVAE·F·NERVAE
TRAIANO·AVG·GERM·DACICO·PONTIF
MAXIMO·TRIB·POT·XVII·IMP·Overline·COS·VI·P·P
AD·DECLARANDVM·QVANTAE·ALTITVDINIS

MONS·ET·LOCVS·TANT<IS·OPER>IBVS·SIT·EGESTVS

Shen:

Ta Shannad as sleih yn Raue cur y cholloo shoh da’n ard-ree Caesar, mac Nerva jeeoil, Nerva Traianus Augustus Germanicus Dacicus, pontifex maximus, ayns y 17oo blein oc myr tribune, er eh enmys 6 keayrtyn myr imperator, 6 keayrtyn myr consul, pater patriae, son dy haishbyney cre cho ard as va'n cronk as boayl er nyn scughey son ny obbyr mooar shoh.


Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Samuel Ball Platner (1929). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. LacusCurtius.