Isaac Newton

Ass Wikipedia.
Isaac Newton

Cochaslys Isaac Newton liorish Godfrey Kneller (1689)
Ruggit 25 Mee ny Nollick 1642 (ayns feaillere Yool), 4 Jerrey Geuree 1643, 1642
Woolsthorpe-by-Colsterworth, Lincolnshire, Reeriaght Hostyn
Hooar baase 31 Mayrnt 1727, 20 Mayrnt 1727 (ayns feaillere Yool), 1727
Kensington, Middlesex, Reeriaght y Vretyn Vooar
Boayl oanluckee Abban y Vannishter Heear
Ynnyd beaghee Sostyn
Seyraanaght Reeriaght Hostyn
Reeriaght y Vretyn Vooar
Çhengey Ladjyn · Baarle
Keird maddaghteyr · fallsoonagh · fishigagh · rollageyder · jeeoilagh · ynlaghteyr · far-chemmigagh · politickeyr · yl-oayllee · ynseyder ollooscoill · screeudeyr neu-farskeealagh · fishigagh sheiltynagh · kemmigagh · jeeoilagh · rollageydagh · screeudeyr · mintmaster (en) Translate · sheanseyr · executive (en) Translate
Failleyderyn Ollooscoill Cambridge
Ynsagh Ollooscoill Cambridge
The King's School, Grantham (en) Translate
(1655 - 1659)
Colleish y Trinaid, Cambridge
(Mean Souree 1661 - Luanistyn 1665) Bachelor of Arts (en) Translate
Colleish y Trinaid, Cambridge
(Averil 1667 - 1668) Master of Arts (en) Translate
Ayr Isaac Newton Sr.
Moir Hannah Ayscough
Enmys Oltey yn Pharlamaid ayns Parlamaid Hostyn
Warden of the Mint (en) Translate
Master of the Mint (en) Translate
Oltey yn Pharlamaid ayns Parlamaid Hostyn
eaghtyrane y Çheshaght Reeoil
Member of the 1689-90 Parliament (en) Translate
Member of the 1701-02 Parliament (en) Translate
Olloo Lucasagh y Vaddaght
Olteynys boayrd y Çheshaght Reeoil
Credjue nontrinitarianism (en) Translate
Aundyryn
slane rolley
Kianglaghyn fysseree as sheshoil

She fishigagh, maddaghteyr, rollageyder, fallsoonagh najoor, far-chemmigagh as jeeoilagh Sostynagh va'n Reejerey Isaac Newton (4 Jerrey Geuree 1643 – 31 Mayrnt 1727 [SA: 25 Nollick 1642 – 20 Mayrnt 1727]). Ta enney share er kyndagh rish yn obbyr ren eh er leighyn gleashaght, reayrt-oaylleeaght, ym-hayrn, as calcalys. Ayns 1687, hoilshee eh magh lioar va enmyssit Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (Ladjyn son "Prinsabylyn Maddaghtoil jeh Fallsoonys y Najoor"; enmyssit Principia dy mennick chammah) raad chur eh magh e heiltynys er yn ym-hayrn cadjin as er tree leighyn y ghleashaght.[1]

Hrogg Newton y chied odreayrtan aahoilshagh ayns 1668. Chammah's shen, lhiassee eh sheiltynys y tollysh va bunnit er y vaght raad ta prismey jeechummey yn soilshey bane stiagh ayns daaghyn y ghoal twoaie. Ta lhiassaghey y chalcalys rheynnit magh eddyr eshyn as Gottfried Leibniz chammah.

Ren smooinaghtyn Newton er y toilshey, y ghleashaght, as yn ym-hayrn kioneys er yn ishig harrish y chied tree eashyn elley derrey dy row ad lhiassit liorish sheiltynys y chonastaght liorish Albert Einstein.

Va Newton jeant ny reejerey ayns 1705 liorish y Venrein Onnee as cheau eh ny tree eashyn jerrinagh echey ayns Lunnin raad v'eh ny Wardoon (1696–1699) as ny Vainshtyr (1699–1727) er y Thie Cooinnee Reeoil, chammah as eaghtyrane er y Çheshaght Reeoil (1703–1727).

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Gay, Peter (1966). "The practical philosophers". Age of Enlightenment. Time-Life Books. dgn. 12, 18.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]

Screeunyn liorish Newton[reagh | edit source]