Isma'il Pasha yn Egypt
Isma'il Pasha (Arabish: إسماعيل باشا Ismā‘īl Bāshā; 12 Jerrey Geuree 1830 – 2 Mayrnt 1895), ta enmyssit 'Ismail Ooasle ny s'menkey, she Khedive yn Egypt as reireyder y Toodaan v'eh voish 1863 derrey 1879, tra v'eh ceaut magh rere oardee yn Vretyn Vooar as y Rank. Va'n reayrt cheddin echey v'ec e henn-ayr, Muhammad Ali Pasha, as ren eh jeianaghey yn Egypt as y Toodaan car e lhing reiree lesh baih-argid 'sy lhiasaghey çhynskylagh as tarmaynagh, 'sy valjaghey, as ayns mooadaghey joaraghyn e heer 'syn Affrick.
Ayns 1867 hooar eh enney Ottomanagh as eddyr-ashoonagh da'n enmys Khedive (Lhiass-ree) ayns ynnyd Wāli (Kiannoort) va ymmydit ec e roie-immeeaghtee ayns Eyalet yn Egypt as y Toodaan (1517–1867). Ansherbee, huitt Khedivaght yn Egypt stiagh ayns lhiastynaght kyndagh rish polaseeyn Isma'il, as haink ronnaghyn y çheer ayns Colught Ammyr Suez ve creckit da'n reiltys Goaldagh as v'eh ceaut ass pooar ayns 1879 fo broo Goaldagh as Frangagh.
Ta ennym yn ard-valley Ismailia enmyssit ass.
Kianglaghyn magh
[reagh | reagh y bun]- Monarkyn reeraghtys Muhammad Ali
- Ruggyryn 'sy vlein 1830
- Baaseyn 'sy vlein 1895
- Monarkyn Egyptagh y 19oo eash
- Ard-vinishteryn yn Egypt 'sy 19oo eash
- Anneyderyn Chrosh Vooar Oardyr y Chliwe
- Egyptee jeh sluight Albaanagh
- Egyptee jeh sluight Sherkassagh
- Crosh Vooar y Leejoon Onnor
- Croshyn Mooarey Oardyr y Dannebrog
- Reejereeyn Anneyder Mooar Onnoroil Oardyr Rollage yn Injey
- Reejereeyn Chrosh Vooar Onnoroil Oardyr yn Oonlee
- Khediveyn yn Egypt
- Reejereeyn Chrosh Vooar Oardyr ny Nooghyn Mwirrish as Lazarus
- Kiannoortyn Ottomanagh yn Egypt
- Feallee ass yn Impiraght Ottomanagh jeh sluight Sherkassagh
- Reeoilid ass Cairo
- Fowderyn Oardyr Leoin y Çheer Injil
- Ammyr Suez
- Chroshyn Mooarey Oardyr Noo Steaon yn Ungaar
- Shellooderyn sleab Egyptagh
- Feallee Bulaq Press
- Mec lesh monarkyn