Keyllys Menai

Ass Wikipedia.

Co-ordnaidyn: 53°10′50″N 4°14′00″W / 53.18056°N 4.233333°W / 53.18056; -4.233333

Jeeaghyn magh er y cheyllys veih Moan, jeeaghyn ayns troa Gwynedd, lesh Droghad Britannia da'n chlee.

She keyllys eh Keyllys Menai (Bretnish: Afon Menai; Baarle: Menai Strait). T'eh scarrey yn ellan Moan veih Gwynedd er mooar-heer Vretyn. T'eh soit eddyr Baie Caernarfon 'sy neear yiass as Baie Conwy 'sy niar hwoaie, daa ghullad jeh Mooir Vannin. Ta'n keyllys mysh 25 km (16 mi)[1] er lhiurid as, er lheead, t'eh eddyr 400 meadaryn (1,300 ft) eddyr Doon Belan as Kione Abermenai dys 7.5 kilomeadaryn (4.7 mi) eddyr Ynys Seiriol (Baarle: Puffin Island) as Penmaenmawr.[1] Ta shiartanse d'ellanyn soit 'sy cheyllys, goaill stiagh Ynys Tysilio (Bretnish: Church Island), raad ta Keeill Tysilio soit.

Ta Droghad Croghit y Borth (Bretnish: Pont Grog y Borth; Baarle: Menai Suspension Bridge), va troggit ayns 1826 rere kiaddey ec Thomas Telford as ta gymmyrkey yn raad A5, as Droghad Britannia (Bretnish: Pont Britannia; Baarle: Britannia Bridge), droghad aae thruss ta gymmyrkey Preeu-linney Vretyn Hwoaie as y raad A55, goll tessen y cheyllys. She aachummey jeh droghad raad yiarn feddanagh va troggit ayns 1850 rere kiaddey ec Robert Stephenson t'eh, agh v'eh jeeill vooar jeant da rere aile ayns 1970.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. a b "Menai Strait (BMLSS Information)". www.glaucus.org.uk.