Leigh

Ass Wikipedia.
Ree Hammurabi:- leigh-hoyrtagh Babylonnagh

She corys dy reillyn eh leigh, as adsyn currit ayns bree liorish cliaghtey as commyn dy mennick. Ta'n leigh cur cummaght er politickaght, tarmaynys as sheshaght, as jannoo sheealtagh eddy sleih, as eddyr y phobbyl as y reiltys.

Ayns 350 RJC, screeu Aristotle: "Share reill yn leigh na reill fer erbee".[1]

Ta'n leigh reaghey ymmodee obbyraghyn sheshoil. Ta leigh vargane reaghey creck as dellal. Ta leigh çhellooghys reaghey cair as currym bentyn rish shellooghys as shellooderys. Ta leigh treisht reaghey baighey-argid, as leigh tort reaghey cooilleeney noi skielley da peiagh, shellooghys ny cair. My ta coad kerree ayn, ta leigh cherree lhiggey da'n çheer y jantagh y cherraghey. Ta leigh aght-reill ny chlowan son croo leigh, coadey cair deiney as reih reihdee pholitickagh. Ta leigh reiragh bentyn rish daltyn yantyssyn ny reiltys, as leigh eddyr-ashoonagh reaghey eddyr-obbraghey ashoonyn, goaill stiagh dellal, poleeney eddyr-ashoonagh, as caggey.

Ta studeyrys er leigh soilshaghey cooishyn scanshoil as crampit bentyn rish cairys, co-chormid as seyrsnys. Myr dooyrt Anatole France ayns 1894: "Yn leigh, er bun ooasle cho-chormid, t'ee gobbal da ny berçhee chammah's ny boghtyn dy chadley fo droghadyn, shirrey jeirk ayns y raad, as geid arran."[2].

Son croo as soilshaghey magh yn leigh, ayns y tradishoon jeianagh Heear, ta tree banglaneyn ny reiltys: coyrle slattyssagh, coyrle chiannoortagh as briwyn. Ta'n oik-reill, sheshaght caggee as meoiryn-shee cur rish y leigh as cur ee ayns bree. Ta leighderyn jannoo cooishyn leigh ayns ny quaiyllyn.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Aristotle. "3:16", Politickaght 3 (Shenn Ghreagish).
  2. Frangish bunneydagh: "La loi, dans un grand souci d'égalité, interdit aux riches comme aux pauvres de coucher sous les ponts, de mendier dans les rues et de voler du pain" Anatole France. "Cabdil VII", The Red Lily (Frangish).