Negev

Ass Wikipedia.
Ein Avdat ayns Glion Zin, Negev
Ta joaraghyn y Clyst Yiass ayns Israel begnagh unnane as joaraghyn Negev

She ard faasagh as lieh-aasagh ayns jiass Israel eh Negev (Ewnish: הַנֶּגֶב haNéḡeḇ; Arabish: النقب al-Naqab). She Beersheba (196,000 dooinney) ayns twoaie Negev y chaayr smoo as y balley reiragh ayn. Ayns jiass Negev, ta Lhoob Aqaba as ynnyd seyrey Eilat ry-gheddyn. Ta shiartanse dy valjyn lhiassee ry-gheddyn ayn chammah, goaill stiagh Dimona, Arad as Mitzpe Ramon, myrane lesh shiartanse dy chaayryn Bedjoonagh, lheid as Rahat as Tel as-Sabi. Ta kibbutzim eigsoylagh ayn chammah, goaill stiagh Revivim as Sde Boker. By eh yn fer s'jerree balley jerrinagh scuirr y chied Ard-vinishter Israelagh, David Ben-Gurion.

Bun-ocklaght[reagh | edit source]

Ta bun yn 'ockle negev çheet magh as fraue Ewnish ta keeallaghey "çhirrym". 'Sy Vible, ta'n fockle Negev shassoo son "jiass"; ta'n fockle Negeb goll er ymmyd chammah. 'Syn Arabish, ta Negev goll er enney myr al-Naqab, ga nagh row yn ard coontit myr ard er lheh derrey soilshaghey magh yn joarey eddyr yn Egypt as yn Impiraght Ottomanagh 'sy 19oo eash as cha nel ennym Arabish tradishoonagh echey. Car yn Anney Goaldagh v'eh er enney myr fo-lyst Beersheba.[1]

Çheer-oaylleeaght[reagh | edit source]

Nahal Paran, Negev

Ta Negev coodaghey ny smoo na lieh ayrn jeh Israel, ny smoo na 13,000 km² (4,700 sq mi) ny 55% jeh eaghtyr yn çheer er y chooid sloo. T'eh ayns cummey troorane ta shassoo bun ry-skyn. Ta'n çheu heear çheuaghey rish faasagh Lieh-innys Sinai as she glion Arabah y çheu hiar. Ta shiartanse dy hroyn cultooragh as creg-oaylleeagh symoil ayns Negev. Mastey ny troyn creg-oaylleeagh, ta tree makhteshim (foaryn bocs) ayns cummey towl ayn nagh vel ry-gheddyn ayns ard elley; Makhtesh Ramon, Makhtesh Gadol, as Makhtesh Katan.

She faasagh creggagh eh Negev. She mestey jeh sleityn creggagh dhone marish wadiyn (lhiabbeeyn awin çhirmey ta çheet my vlaa lurg fliaghey) as tuill ghowin currit ny hrooid. Foddee yn faasagh y rheynn ayns queig ard egg-oaylleeagh: twoaie, sheear, as mean Negev, yn ard-chlaare as Glion Arabah. Ta mysh 300 mm dy liaghey tuittym er twoaie Negev, ny yn chryss Veanvooiragh, as ta'n ooir 'syn ard shoh troaragh. Ta mysh 250 mm dy liaghey tuittym er sheear Negev, as ta'n ooir 'syn ard shoh eddrym as lieh-gheinnee. Foddee ny dreeyminyn geinnee roshtyn 30 meaderyn 'syn ard shoh. Ta mysh 200 mm dy liaghey tuittym er mean Negev, raad ta Beersheba ny hoie. She loess yn sorçh d'ooir ta ry-gheddyn 'syn ard shoh. She yn ard-hro jeh'n sorçh ooirrey shoh na dy vel eh jeen noi'n ushtey. Rere shen, cha nel yn ooir lhiggey da'n ushtey goll stiagh 'syn ooir as ta ny smoo crimmey ooirrey as skeayley ushtey ry-gheddyn ayns shoh. Ta'n ard-chlaare mygeayrt Ramat HaNegev (Ewnish: רמת הנגב, "Ardjyn Negev") shassoo eddyr 370 as 520 meader ny s'yrjey na yrjid ny marrey. Ta ny souraghyn feer heh as ta ny geuraghyn feer feayr. Ta mysh 100 mm dy liaghey tuittym er yn ard shoh as ta'n ooir beggan sollanagh. Ta Glion Arabah sheeyney rish y joarey Jordaanagh feie 180 km veih Eilat 'sy jiass gys bun y Vooir Varroo. T'eh feer hirrym as s'goan dy vel 50 mm dy liaghey tuittym er yn ard shoh. S'boght yn ooir as cha nel mooarane gaase ayns shoh gyn cooney yn ushtaghey as bisheeyn ooirrey.

Blaanid as beiyn[reagh | edit source]

Blaaghyn arree ayns Negev

S'goan y vlaanid ayns Negev, agh ta biljyn as lussyn er lheh gaase ayn dy rahoil, goaill stiagh yn acaashey, Pistacia, Retama, Urginea maritima as Thymelaea.[2] Ta earroo beg dy lepardyn Arabagh, cretoor t'ayns gaue er lieh-innys ny h-Arabaght, cummal ayns Jiass Negev.[3] She dooie ayns feer ghaue Shligganagh Negev (Testudo werneri) nagh vel cummal agh ayns ny geinnee ayns sheear as mean faasagh Negev.[4] She dooie sheeintagh jeh'n chynney Soricidae nagh vel ry-gheddyn boayl elley erbee faagail magh Israel eh Joushag Negev (Crocidura ramona).[5]

Speyr[reagh | edit source]

Fysseree emshir da Beersheba
Mee J.Geu T.Arr Mar Avr Boa M.Sou J.Sou Lua M.Fou J.Fou Sau Nol Blein
Çhiassid s'yrjey °C (°F) 28.4
(83)
31
(88)
35.4
(96)
40.9
(106)
42.2
(108)
46
(115)
41.5
(107)
40.5
(105)
41.2
(106)
39.6
(103)
34
(93)
31.4
(89)
46
(115)
Ard-çhiassid veanagh °C (°F) 16.7
(62)
17.5
(64)
20.1
(68)
25.8
(78)
29
(84)
31.3
(88)
32.7
(91)
32.8
(91)
31.3
(88)
28.5
(83)
23.5
(74)
18.8
(66)
25.7
(78)
Bun-çhiassid veanagh °C (°F) 7.5
(46)
7.6
(46)
9.3
(49)
12.7
(55)
15.4
(60)
18.4
(65)
20.5
(69)
20.9
(70)
19.5
(67)
16.7
(62)
12.6
(55)
8.9
(48)
14.2
(58)
Çhiassid s'inshley °C (°F) -5
(23)
-0.5
(31)
2.4
(36)
4
(39)
8
(46)
13.6
(56)
15.8
(60)
15.6
(60)
13
(55)
10.2
(50)
3.4
(38)
3
(37)
−5
(23)
Frassaghey mm (oarleeyn) 49.6
(1.95)
40.4
(1.59)
30.7
(1.21)
12.9
(0.51)
2.7
(0.11)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
0.4
(0.02)
5.8
(0.23)
19.7
(0.78)
41.9
(1.65)
204.1
(8.04)
Farrane-fys: Shirveish Emshyraght Israel

Deyn-oaylleeaght[reagh | edit source]

Rahat, y chaayr Vedjoonagh smoo ayns Negev

Jiu, ta ram laareyn jeh cooid Forseyn Coadee Israel soit ayns Negev. 'Sy vlein 2010, va ny smoo na 630,000 dooinney cummal 'syn ard (8.2% jeh pobble y çheer), ga dy vel eh coodaghyn 55% jeh eaghtyr y çheer. She Ewnyn 470,000 dooinney, ny 75% jeh pobble yn ard, as she Bedjoonyn 160,000, ny 25% jeh pobble yn ard. Mastey yn phobble Bedjoonagh, ta lieh-chooid jeu cummal ayns baljyn beggey gyn enney as ta lieh-chooid jeu cummal ayns baljyn as baljyn beggey va troggit dauesyn eddyr ny 1960yn as ny 1980yn. She Rahat y fer smoo jeu.

T'eh er ooley dy bee ny smoo na 1.25 millioon dooinney cummal ayns Negev roish y vlein 2025. T'eh er ooley dy bee mysh 1 millioon dooinney cummal ayns ard moirvaljagh Beersheva roish y vlein 2020, as bee ny baljyn Arad, Yeruham, as Dimona tree keayrt ny smoo roish y vlein 2025.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Palestine Exploration Quarterly (Averil 1941). The Negev, or Southern Desert of Palestine by George E. Kirk. Lunnin. Duillag 57.
  2. doi:10.1007/BF02858682
    Hie yn imraa shoh er cooilleeney ec bot rish minnid ny ghaa. Foddee oo shirrey kirtaghey ny jannoo eh dty hene
  3. Gulf-Environment: Arabian Leopard Faces Extinction (Baarle)
  4. Re-introduction - Negev tortoise (Baarle)
  5. Crocidura ramona (Baarle)

Co-ordnaidyn: 30°30′N 34°54′E / 30.5°N 34.9°E / 30.5; 34.9