Skeddan jiarg

Ass Wikipedia.
Skeddan jiarg

Skeddan jiarg
Bunneydys
Çheer ghooie Mannin
Sonreeaghtyn
Sorçh eeast jaaghit as jyst eeast

Ta skeddan jiarg çheet er skeddan slane, eeast ooillagh[1] veg, t'er ny ve skeilt voish y chione dys y famman sheese y dreeym drommey, as t'er ny ve scoltit, sailjit ny piggylit, as feayr-yaaghit erskyn speiltyn smoghaney (fuygh darree son y chooid smoo).

Ayns Mannin, v'ad eeit dy mennick, gollrish scarrag, car y jinnair beg ny myr taitnys shibbyr marish arran as eeym.[2] 'Sy Reeriaght Unnaneysit, ayns Nerin, as ayns ardjyn eigsoylagh ayns America Hwoaie, ta skeddanyn jiargey eeit myr anjeeal.

Daaghey[reagh | edit source]

Skeddan jiarg Albinagh ta sailjit as daaghit son daah jiarg y chur rish feill yn eeast

Ta lhiassaghey trome ry-laccal dy yannoo skeddan feer yiarg.[3] Ansherbee, car y Chied Chaggey Dowanagh, chur ad stiagh daaghey myr towse tarmaynagh er yn oyr dy row yn obbraghey lhiassee roud. Chur yn daaghey rish creck tappee as aashagh ny skeddanyn jiargey er vondeish vooar. Hoshiaght, chur ad daah terr geayil va enmyssit Brown FK. Jiu, ta'n chooid smoo jeh skeddanyn jiargey daahit liorish sollan as daah annatto najooragh. Ta slattys y Voodeeys Oarpagh cur cagliagh er goaill stiagh cooie laaoil Brown FK da 0.15 mg/kg. Agh, cha nel skeddanyn jiargey ta gientit ayns Mannin as Nalbin daahit; ta traa yn jaaghey sheeynt magh 'sy vod tradishoonagh.[4]

Aarlaghey[reagh | edit source]

Skeddanyn jiargey da'n anjeeal ayns Sostyn

Lhissagh eeastyn "feayr-yaaghit" nagh row sailjit ve aarlit rere coagyraght roish my vel ad eeit dy sauçhey (rere broiagh, freeghey, greddey, ny rostey, myr sampleyr). Dy cadjin, share eeastyn ooillagh da jaaghey er-yn-oyr dy vel y çhiass skeaylt dy corrym liorish yn ooill, as cha nel feill yn eeast lhiannaghey myr t'eh lhiannaghey ayns eeastyn çhirmey.

Çhynskyl ny skeddanyn jiargey[reagh | edit source]

S'foddey shennaghys lhiassee ny skeddanyn jiargey ayns Mannin. Ga nagh vel fys ain er bun yn obbraghey lhiassee, t'eh er ve fakinit er yn ellan voish ny 1870yn. Voish shen, ta skeddanyn jiargey Manninagh er ny ve jaaghit ayns troggalyn er feie'n ellan. She Moore's of Peel (bunnit ayns 1882) as Devereau and Son (bunnit ayns 1884) ayns Purt ny h-Inshey ny mwyljyn lhiassee smoo er yn ellan.[5] Ta'n Moore's soit rish y Neb as hooar ad nyn skeddanyn voish ny baataghyn 'sy phurt as ren ad lhiassaghey ny eeastyn cha tappee as v'eh lowit. Ren ny mraane giarrey ny smoo na 18 eeastyn dagh minnid. Eisht, va ny eeastyn baiht ayns sollan as currit er lattyn roish my row ad croghit ayns çhymleeyn mooarey son dy ve jaaghit. Jiu, ta skeddanyn jiargey Manninagh creckit er feie ny Cruinney.[5]

Va Mallaig coontit myr y phurt smoo tarrooagh 'syn Oarpey,[6] as ta ard-ghoo er son e skeddanyn jiargey ta jaaghit dy tradishoonagh, chammah as skeddanyn jiargey Steornavaie as Loch Fìne. Ta ard-ghoo er y valley beg Craster ayns Northumberland chammah er son e skeddanyn jiargey Craster, ta lhiassit 'sy thie jaagh ynnydagh, creckit ayns shapp y valley beg, as creckit er feie ny Cruinney.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. "What's an oily fish?", Food Standards Agency (24 Mean Souree 2004). Feddynit magh er 29 Boaldyn 2009. Er ny hashtey veih'n lhieggan bunneydagh er 10 Nollick 2010. 
  2. "The Story of Isle of Man Food & Drink" (PDF). Rheynn Çhymmyltaght, Bee as Eirinys. 2014. Feddynit magh er 8 Toshiaght Arree 2023.
  3. Quinion, Michael (2002). "The Lure of the Red Herring". WorldWideWords. Feddynit magh er 21 Averil 2007.
  4. "Kippers". Feddynit magh er 2 Mayrnt 2016.
  5. a b "Isle of Man". BBC. Feddynit magh er 9 Boaldyn 2012.
  6. "Mallaig and its story". Mallaig Heritage Centre. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 4 Jerrey Souree 2008. Feddynit magh er 9 Jerrey Geuree 2010.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]