Frankfurt
Ass Wikipedia.
| Frankfurt am Main | |
| Reirey | |
|---|---|
| Çheer: | Yn Ghermaan |
| Steat: | Hesse |
| Slyst: | Frankfurt |
| Meoir: | Petra Roth |
| Ynnyd-eggey: | Frankfurt.de |
| Çheeroaylleeaght | |
| Eaghtyr: | 248.31 km2 |
| Yrjid: | 112 m |
| Pobble | |
| Earroo yn phobble: | 670,095 (2008) |
| - Glooaght: | 2,689 /km2 |
| Boayl y valley | |
![]() |
|
Ta Frankfurt am Main ny valley smoo ayns Hesse ny Germaan as y queiggoo balley smoo sy çheer. 'Sy vlein 2007 va ny smoo na 670,000 dy 'leih ayn as mygeayrt 2.26 millioon 'sy valjaght. Ta'n balley soit er yn awin Main ta roie trood y valley. She cree argidagh as eebyrtysagh ny Germaan t'ayn as ta Ard-Vanc ny hOarpey, Banc Conastagh ny Germaan, Boorse Frankfurt soit ayn. Ta Purt Aeragh Frankfurt nane jeh ny purtyn aeragh smoo ayns y theihll.
Cummal |
[reaghey] Shennaghys
[reaghey] Çheeroaylleeaght
[reaghey] Ny Yindyssyn
[reaghey] Moir-agglish Parlane
She troggal Gothagh ee yn Voir-agglish Parlane (Dom Sankt Bartholomäus). V'ee troggit ayns y 14oo as y 15oo eash er bun cheeill elley. T'ee ny ard-cheeill ayns y balley. Va reeghyn yn Impiraght Romanagh Bannee reiht ayn veih'n vlein 1356, as veih 1562 derrey 1792 va ny Impiryn crooinit ayn.
Veih'n 18oo eash va'n ennym "moir-agglish" currit er maghey yn nhee mannagh vel aspick ayn. Ayns 1867 v'ee stroit deherree as aachrooit. Ta yrjid 95 m eck.
[reaghey] Roemer
She Romanagh eh Roemer ayns keeall chiart yn 'ockle. Va 9 thieyn kionnit ec coyrle y valley ayns 1405. Va halley baljey soit ayns y thie meanagh as v'eh kianglt liorish ny thieyn elley. Ayns y laare heose ta'n Kaisersaal ("Halley yn Impir") ayn. V'eh lieh-stroit ayns y Nah Caggey Dowanagh agh v'eh aahroggit. T'eh soit ayns y Römerberg.
[reaghey] Keeill Phaayl Noo
[reaghey] Yn Shenn-hie Kiaulldramey
[reaghey] Thie Kiaulldramey Frankfurt
[reaghey] Keeill Chatreeney Noo
[reaghey] Hauptwache
[reaghey] Zeil
[reaghey] Clubyn sockyr
Ta Eintracht Frankfurt ny chlub sockyr Frankfurtagh ta cloie ayns Bundesliga. Va'n club bunnit 'sy vlein 1899.
[reaghey] Ny Shuyr-valjyn
Toronto, yn Chanadey
Birmingham, Reeriaght Unnaneysit veih 1966
Budapest, yn Ungaar veih 1990
Kraków, yn Pholynn veih 1991
Granada, yn Nickeraag veih 1991
Guangzhou, yn Çheen veih 1988
Lyon, yn Rank veih 1960
Milan, yn Iddaal veih 1971
Praag, yn Phobblaght Çheck veih 1990
Tel Aviv, Israel veih 1980
Chennai, yn Injey veih 2005
Dubai, ny h-Emmiraidjyn Arabagh Unnaneyssit veih 2002
Islamabad yn Phakistaan
