Sarn (planaid)

Ass Wikipedia.
Sarn ♄
Sorçhfoawr gas as planaid mooie
EpennymSarn as Wu Xing (en) Translate
Moir-redy Ghrian
Red lhiennoo
Titan
Pan (en) Translate
Daphnis (en) Translate
Atlas (en) Translate
Prometheus (en) Translate
Pandora (en) Translate
Epimetheus (en) Translate
Janus (en) Translate
Aegaeon (en) Translate
Mimas (en) Translate
Methone (en) Translate
Anthe (en) Translate
Pallene (en) Translate
Enceladus
Tethys
Telesto (en) Translate
Calypso (en) Translate
Kiviuq (en) Translate
Helene (en) Translate
Dione
Polydeuces (en) Translate
Rhea (en) Translate
Hyperion (en) Translate
Iapetus
Ijiraq (en) Translate
Phoebe (en) Translate
Skathi (en) Translate
Albiorix (en) Translate
Bebhionn (en) Translate
Skoll (en) Translate
Tarqeq (en) Translate
Greip (en) Translate
Siarnaq (en) Translate
Hyrrokkin (en) Translate
Tarvos (en) Translate
S/2004 S 13 (en) Translate
Jarnsaxa (en) Translate
S/2004 S 17 (en) Translate
Mundilfari (en) Translate
Bergelmir (en) Translate
S/2006 S 1 (en) Translate
Aegir (en) Translate
Narvi (en) Translate
S/2004 S 12 (en) Translate
Bestla (en) Translate
Suttungr (en) Translate
Farbauti (en) Translate
S/2004 S 7 (en) Translate
Hati (en) Translate
Thrymr (en) Translate
S/2006 S 3 (en) Translate
Fenrir (en) Translate
Fornjot (en) Translate
Surtur (en) Translate
Kari (en) Translate
Ymir (en) Translate
Loge (en) Translate
fainnaghyn Harn
S/2009 S 1 (en) Translate
S/2007 S 2 (en) Translate
S/2007 S 3 (en) Translate
Themis (en) Translate
fainney E
fainney G
fainney C
fainney F
fainney B
fainney A
fainney D
fainney Phoebe
S/2004 S 6 (en) Translate
S/2004 S 4 (en) Translate
S/2004 S 3 (en) Translate
Paaliaq (en) Translate
Erriapus (en) Translate
Earhart (en) Translate
Blériot (en) Translate
Santos-Dumont (en) Translate
Curtiss (en) Translate
Hinkler (en) Translate
Kingsford Smith (en) Translate
Lindbergh (en) Translate
Post (en) Translate
Richthofen (en) Translate
Sikorsky (en) Translate
Wright (en) Translate
Peggy (en) Translate
Gridr (en) Translate
S/2004 S 21 (en) Translate
Angrboda (en) Translate
Skrymir (en) Translate
S/2004 S 24 (en) Translate
Gerd (en) Translate
S/2004 S 26 (en) Translate
Eggther (en) Translate
S/2004 S 28 (en) Translate
S/2004 S 29 (en) Translate
Beli (en) Translate
Alvaldi (en) Translate Edit the value on Wikidata
EashJ2000.0 Edit the value on Wikidata
Fysserree fishigagh
Apoapsis1,503,509,229 km[1]
10.11596 AU Edit the value on Wikidata
Periapsis1,349,823,615 km
(arg (ω): 92.59888)[1]
9.04808 AU
(arg (ω): 92.59888) Edit the value on Wikidata
Essyl lieh-vooar a1,429,394,069 km[2] as 9.53667594 AU[3]
Corrid e0.05386179[3]
Amm cruinlagh P10,757.7365 d[4]
Amm cruinlagh (synodagh)378.0944 d
Mean-amreiltagh M317.02 °[5] Edit the value on Wikidata
Cleayn i2.48599187 ° ↔ ecliptagh[6]
5.51 ° ↔ mean-chiarkyl ny Greiney
0.93 ° ↔ mean-chiarkyl neuchaghlaaee[3]
Foddid y noad ardjeeagh Ω113.66242448 °[3]
Troyn fishigagh as rollageagh meadragh
Craue raadeeoilmean: 58,232 km[7]
mean-chiarkyl: 60,268 km[7]
poullagh: 54,364 km[7] Edit the value on Wikidata
Crantessen120,536 km[8] Edit the value on Wikidata
Lheanaghey0.09796 Edit the value on Wikidata
Jarroo-vooadys28 Edit the value on Wikidata
Mooadys baghtal (V)1.2–−0.24[5] Edit the value on Wikidata
Crantessen uillinagh14.5 "–20.1 "[9]
Eaghtyr y vaare42,700,000,000 km²[5] Edit the value on Wikidata
Glout568,360 Yg[10] Edit the value on Wikidata
Thummid827,130,000,000,000 km³[5] Edit the value on Wikidata
Mean-ghlooaght0.19 kg/m³
0.867 g/cm³[5] Edit the value on Wikidata
Ym-hayrn eaghtyragh8.96 m/s²[5] Edit the value on Wikidata
Kiart-irree (α)2h 42m 21.36s[5] Edit the value on Wikidata
Jee-chleayney (δ)83° 32′ 13.2″[5] Edit the value on Wikidata
Albedo0.47 (albedo towse-oaylleeagh)
0.342 (albedo Bond) Edit the value on Wikidata
Çhiassid eaghtyragh
mean
134 K[5] Edit the value on Wikidata
Aeraght
Co-heiy
Ayrn jehy Grianchorys mooie Edit the value on Wikidata

She Sarn y sheyoo planaid magh veih'n Ghrian as y nah phlanaid smoo ayns Corys ny Greiney, lurg Jupiter. Myrane lesh Jupiter, Uranus as Neptune, t'eh rang-oardraghit myr foawr gas.

Ta ennym y jee Raueagh Saturnus currit er y phlanaid, as eh cormit rish Kronos ny Greagee, Ninurta ny Babylonnee, as Shani ny Hindooee. Ta cowrey Sarn shassoo seose son corran y jee ♄.

Ta Sarn jeant seose jeh hiddragien, lesh coreiryn beggey jeh hailium as beggan dy vun-stooghyn elley.[11] Ta çheusthie yn phlanaid jeant seose jeh cree creggey as rio beg, lesh jastan gloo jeh hiddragien meainagh ta goll mygeayrt, as jastan mooir gassagh ny s'odjey mooie. Ta aeraght veein echey dy mennick er baghtal, agh foddee dy vel grooishyn ry-akin er feie traa foddey. Foddee dy vel geayghyn sheidey seose gys 1,800 km/h, lane ny s'tappee na er Jupiter. Ta ream magnaidagh planaidagh ec Sarn as eh jeh niart meanagh eddyr niart ream magnaidagh ny Cruinney as y ream magnaidagh Jupiter.

Ta corys ard-cheimagh jeh fainaghyn mygeayrt Sarn, as ad jeant seose jeh ayrneenyn rio lesh mooad beg jeh smooirlee chreggey as joan y tuinney. Ta un eayst as tree feed cruinlaghey Sarn, faagail magh keeadyn dy "eaysteenyn" çheusthie jeh ny fainaghyn. Ta Titan, yn eayst (ny fo-phlannad) Harn smoo as y nah fo-phlannad smoo ayns Corys ny Greiney lurg Ganymede, ny smoo na'n planaid Crean as t'eh yn un fo-phlannad lesh aeraght vaghtal.[12]

Jastanyn bodjallagh[reagh | edit source]

Ta aeraght chorpagh niauoilagh Harn taishbyney soylley rimmeigagh cosoylagh rish Jupiter, agh cha nel ny rimmeigyn er Sarn cha gial as daahit as ny rimmeigyn er Jupiter, ansherbee, agh t'ad ny s'lhea ec y veanchiarkyl. Ec y vun, as eh sheeyney magh er feie 10 km as lesh çhiassid -23 °C, ta jastan riojag ushtey ry-gheddyn. Lurg eh shen, ta jastan riojag jeh ammonium hiddrasulfeed ta sheeyney magh er feie 50 km as ta mygeayrt -93 °C. Kiare feed kilometeryn heose veih shen ta ny bodjallyn riojag ammoiney ry-gheddyn, raad dy vel ny çhiassidyn mygeayrt -153 °C. Faggys da'n vaare, as sheeyney magh er feie lhiurid eddyr 200 as 270 km heose veih ny bodjallyn, t'ou çheet er jastanyn bodjallyn fakinagh as aeraght jeh hiddragien as hailium.[13] Ta ny geayaghyn er Sarn king jeh ny geayaghyn s'tappee ayns Corys ny Greiney. Ta fysseree veih Voyager cowraghey magh geayaghyn niar as ad goll 500 m/s (1800 km/h).[11] Cha row ny soyllee vodjal cheylley ry-akin agh ec traa roie shaghey Voyager. Veih'n traa shen, ansherbee, ta fodreayrtanys bunnit er y Chruinney ny share nish, as foddee baghtalyn kinjagh y yannoo nish.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. a b Reference URL: https://www.le-systeme-solaire.net/modules.php?name=syssol&page=saturne. Retrieved: 5 Mee Houney 2017.
  2. Reference URL: https://www.imcce.fr/langues/fr/grandpublic/systeme/promenade/pages1/123.html. Author: Institut de mécanique céleste et de calcul des éphémérides. Retrieved: Mee Houney 5, 2017.
  3. a b c d Stated in: Keplerian elements for approximate positions of the major planets. Retrieved: Mee Houney 5, 2017. Language of work or name: Baarle. Publication date: Toshiaght Arree 15, 2015. Cite error: Invalid <ref> tag; name "Q21128615" defined multiple times with different content
  4. Reference URL: https://www.le-systeme-solaire.net/modules.php?name=syssol&page=saturne. Retrieved: Jerrey Fouyir 12, 2017.
  5. a b c d e f g h i Reference URL: https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/saturnfact.html.
  6. Stated in: Kepler orbit.
  7. a b c "{{{title}}}" (4 Mee ny Nollick 2010). doi:10.1007/S10569-010-9320-4. 
  8. Reference URL: https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/saturnfact.html. Object named as: Equatorial radius (1 bar level) (km): 60,268.
  9. "NASA FACTS" (ayns Baarle). NASA.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  10. https://www.webcitation.org/6OhjS0EU7?url=http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/saturnfact.html. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 9 Averil 2014. {{cite web}}: Missing or empty |title= (cooney); Unknown parameter |enmys= ignored (cooney); Unknown parameter |çhengey= ignored (cooney)
  11. a b Hamilton, Calvin (1997). "Voyager Saturn Science Summary". Solarviews. Feddynit magh er 2007-07-05. {{cite web}}: Unknown parameter |middle= ignored (cooney)
  12. Munsell, Kirk (6 Averil, 2005). "The Story of Saturn". NASA Jet Propulsion Laboratory; California Institute of Technology. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2005-12-02. Feddynit magh er 2007-07-07. {{cite web}}: Check date values in: |date= (cooney)
  13. "Saturn". MIRA. Feddynit magh er 2007-07-27.