Alan Stern

Ass Wikipedia.
Alan Stern

Ennym ruggyree Sol Alan Stern[1]
Ruggit 22 Mee Houney 1957
(66 bleeaney d'eash)
New Orleans, Louisiana, ny Steatyn Unnaneysit
Ynnyd beaghee Niwot (en) Translate
Ashoonaght Americaanagh
Seyraanaght Steatyn Unnaneysit America
Çhengey Baarle
Keird rollageyder · jeshaghteyr · ronseyder
Failleyderyn Southwest Research Institute (en) Translate
NASA
Ynsagh St. Mark's School of Texas (en) Translate 1975)
Ollooscoill Texas, Austin Bachelor of Arts (en) Translate : rollageydys
Ollooscoill Texas, Austin Master of Science (en) Translate : atmospheric sciences (en) Translate
Ollooscoill Texas, Austin Master of Science (en) Translate : aerospace engineering (en) Translate
Ollooscoill Texas, Austin Bachelor of Science (en) Translate : fishig
University of Colorado Boulder (en) Translate Olloo Fallsoonys : astrophysics (en) Translate, planetary science (en) Translate
Mie er enney son New Horizons, ronsaghey magh Pluto
Enmys NASA's Associate Administrator for the Science Mission Directorate (en) Translate
Olteynys boayrd Unnaneys Rollageydagh Eddyrashoonagh
Aundyryn
slane rolley
Kianglaghyn fysseree as sheshoil
Twitter AlanStern
alanstern.space

She jeshaghteyr as sheanseyr planaidagh Americaanagh eh Sol Alan Stern (ruggit er 22 Sauin 1957). She eshyn ta'n ard-ronseyder er y vishoon New Horizons dys Pluto as yn Ard-Heanseyr ec Moon Express.[2][3]

Ghow Stern ayrn ayns 24 mishoonyn spoar fo-chruinlagh, cruinlagh as planaidagh, goaill stiagh hoght mishoonyn raad v'eh ny ard-ronseyder. Va'n Southwest Ultraviolet Imaging System nane jeh ny shaleeyn echey, greie va ymmyrkit er daa vishoon spaal spoar, STS-85 ayns 1997 as STS-93 ayns 1999.[4]

Ta Stern er ny lhiassaghey hoght greieyn sheansagh ry hoi mishoonyn ronsee planaidagh as soar wass, goaill stiagh yn International Ultraviolet Explorer, Fodreayrtan Spoar Hubble, yn International Infrared Observer as yn Extreme Ultraviolet Observer. She ard-stiureyder v'eh er Rheynn Oaylleeaght Spoar as Jeshaghteyrys lesh Southwest Research Institute derrey haink eh dy ve ny Cho-Reagheyder er y Stiureydaght Vishoon Oaylleeaght lesh NASA ayns 2007. Dirree eh ass y startey shen lurg begnagh un vlein.

Ta'n ronsaghey echey er ny ve jeerit er studeyryssyn chryss Kuiper as bodjal Oort nyn corys greiney ain, chammah's er comaidyn, fo-phlanaidyn ny planaidyn mooie, Pluto, as y ronsagh er feanish da coryssyn planaidagh mygeayrt rollageyn elley. Chammah's shen, ren eh obbraghey er sheiltynys y whaaltys spoar, bodjallyn mesosfeyragh poullagh ooiragh, fishig rollageagh ghalactagh, as studeyryssyn er aeraghtyn fo-phlanaidagh thanney, goaill stiagh aeraght yn Eayst.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. "Feature: How Alan Stern's tenacity, drive, and command got a NASA spacecraft to Pluto". Science | AAAS. 22 Mean Souree 2015.
  2. "Dr. Alan Stern named Chief Scientist for Moon Express". Solar System Exploration Research Virtual Institute. Feddynit magh er 9 Jerrey Geuree 2019.
  3. "Moon Express Announces Dr. Alan Stern as Chief Scientist", Moon Express, Space Ref (20 Jerrey Souree 2011). Feddynit magh er 9 Jerrey Geuree 2019. 
  4. "Dr. S. Alan Stern". Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er Mean Fouyir 7, 2008. Feddynit magh er Averil 9, 2009.