Amalthea (eayst)

Ass Wikipedia.
Amalthea 
Sorçheayst Jupiter as eayst chadjin
Feddynit magh ecEdward Emerson Barnard[1] Edit the value on Wikidata
Date feddyn maghMean Fouyir 9, 1892[2], Lick Observatory (en) Translate
EpennymAmalthea (en) Translate
Moir-redJupiter
Fysserree fishigagh
Apoapsis182,840 km Edit the value on Wikidata
Periapsis181,150 km Edit the value on Wikidata
Essyl lieh-vooar a181,400 km[3]
Corrid e0.00319[4]
Amm cruinlagh P0.49817943 d[5]
Cleayn i0.374 °
Troyn fishigagh as rollageagh meadragh
Craue raadeeoil83.45 km[6] Edit the value on Wikidata
Mooadys baghtal (V)14.1 Edit the value on Wikidata
Glout2.1 Zg[7] Edit the value on Wikidata
Thummid2,430,000 km³[6] Edit the value on Wikidata
Albedo0.09 Edit the value on Wikidata

She eayst Jupiter eh Amalthea. Ta'n trass cruinlagh s'niessey mygeayrt Jupiter echey mastey ny h-eaystyn ennit as v'eh ny wheiggoo eayst ve feddynit magh. Rere shen, t'eh enmyssit Jupiter V myrgeddin. Chammah's shen, t'eh ny wheiggoo eayst smoo mastey eaystyn Jupiter, lurg ny kiare eaystyn Galileagh. Ren Edward Emerson Barnard feddyn magh yn eayst er 9 Mean Fouyir 1892 as d'enmyssee eh yn eayst ass Amalthea voish y feayn-skeealleydaght Ghreagagh. She Amalthea va'n fo-phlanaid najooragh jerrinagh ve feddynit magh liorish baghtyn reayrtagh jeeragh; va dagh eayst elley feddynit magh liorish fotografeeaght ny jallooaghey bun-earrooagh.

Ta cruinlagh çhionn ec Amalthea as t'eh ny lhie çheusthie jeh oir vooie Fainney Sneeuane Amalthea ta crooit liorish joan ta ceaut magh ass eaghtyr Amalthea. Veagh Jupiter ry-akin 46.5 keimyn er crantessen voish eaghtyr Amalthea. She Amalthea yn eayst smoo mastey eaystyn sthie Jupiter as ta cummey meereiltagh as daah ruyagh echey. T'eh er credjal dy vel eh jeant ass rio doralagh as mooadyn gyn fys jeh stooghyn elley. Ta e chummaghyn thallooin goaill stiagh tuill vuillee vooarey as dreeyminyn.

Va jallooyn jeh reayn çhionn er Amalthea goit ayns 1979 liorish ny siyn spoar Voyager 1 as 2, as liorish y chruinneyder Galileo ayns ny 1990yn.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Stated in: A Short History of Astronomy. Author: Arthur Berry. Publisher: John Murray. Language of work or name: Baarle Ghoaldagh. Publication date: 1898.
  2. Stated in: A Short History of Astronomy. Author: Arthur Berry. Publisher: John Murray. Language of work or name: Baarle Ghoaldagh. Publication date: 1898.
  3. Reference URL: https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/joviansatfact.html.
  4. Reference URL: https://dx.doi.org/10.1016%2Fj.icarus.2005.11.007.
  5. "NASA FACTS" (ayns Baarle). NASA.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  6. a b https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. {{cite web}}: Missing or empty |title= (cooney); Unknown parameter |enmys= ignored (cooney); Unknown parameter |soilsheyder= ignored (cooney); Unknown parameter |çhengey= ignored (cooney)
  7. Reference URL: https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. Retrieved: 5 Mean Fouyir 2020.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]