Jump to content

Anders Celsius

Veih Wikipedia.
Anders Celsius
Beashnys
Ruggyr27 Mee Houney 1701 (ayns feaillere Yool), 11 Mee Houney 1701
Uppsala, y Toolynn
Baase25 Averil 1744 (ayns feaillere Yool)
Uppsala, y Toolynn
Bun baaishBaase najooragh (Gorley shymlee)
Boayl oanluckeeOld Uppsala Church (en) Translate, floor 59°53′59″N 17°37′57″E / 59.89975227°N 17.63257565°E / 59.89975227; 17.63257565 Edit the value on Wikidata
Rector of the University of Uppsala (en) Translate
1743 – 1743
 Magnus Beronius (en) TranslatePetrus Ullén (en) Translate 
Rector of the University of Uppsala (en) Translate
1739 – 1739
 Olof CelsiusAnders Grönwall  Edit the value on Wikidata
Fysseree phersoonagh
Ynnyd beagheey Toolynn
Uppsala Astronomical Observatory (en) Translate
YnsaghOllooscoill Uppsala (1728) Edit the value on Wikidata
Coyrleyder ollooaghtEric Burman (en) Translate
Jannooyn
Ream obbreeRollageydys
Keirdrollageyder · ynlaghteyr · kemmigagh · ynseyder ollooscoill · fishigagh · maddaghteyr · meteorologist (en) Translate Edit the value on Wikidata
FailleyderOllooscoill Uppsala (17381744)
Academee Oaylleeaghtyn y Rank, French Geodesic Missions (en) Translate (17351737)
Ollooscoill Uppsala (17281732) Edit the value on Wikidata
Olteynys
StudeyrJohan Gottschalk Wallerius (en) Translate
Çhengaghyn loayrit ny screeuitLadjyn · Soolynnish
Obbyr
Ard-obbyr
Studeyr ollooaghJakob Gadolin (en) Translate , as Pehr Wilhelm Wargentin
Lught thie
AyrNils Celsius (en) Translate
Lught mooinjeragh
Aundyryn
Ennym screeuit

Find a Grave: 8413

Haink Anders Celsius (27 Sauin 1701 25 Averil 1744) veih lught-thie chossyn ard-ghoo ayns sheanse. V'eh ruggit ayns Uppsala 'sy Toolynn 'sy vlein 1701. V'eh jeant ny olloo er y rollageydys ayns 1943 ayns Ollooscoill Uppsala.

Ren Anders Celsius studeyrys er yn Aurora Borealis, ta shen dy ghra, lossan y twoaie. As phrow eh feddyn y mooadys jeh rollageyn ennagh liorish towse y ghillid oc.

'Sy vlein 1742 hug eh er bun yn aarey-tempreilys ta beaynaghey yn ennym echey, yn aarey Celsius. Ayns y toshiaght, dooyrt eh dy nee 0° va point-broie ushtey, as dy nee 100° va point-rioee ushtey. Agh ayns 1945, lurg baase Celsius voish çhingys y cleeau, hug Carl Linnaeus shen bun ry skyn as dooyrt eh:

  • Point-rioee ushtey = 0°C
  • Point-broie ushtey = 100°C