Caggey theayagh Chaesar

Ass Wikipedia.
Kaesar shassoo er brooinyn y Rubicon
Caslys-çheerey yn Phobblaght Raueagh 'sy chied eash veanagh RC

Ta caggey theayagh Chaesar (49–45 RC) çheet er y chaggey theayagh car eash y Phobblaght Raueagh eddyr daa chologid fo stiurey Yool Kaesar er y chied laue as Gnaeus Pompeius Magnus (Pompey) er y laue elley. She çhionnid pholitickagh bentyn rish boayl Chaesar 'sy phobblaght lurg e heet er-ash dys y Raue er jerrey e chiannoortys ayns Goal ard-chooish lesh y chaggey.

Roish y chaggey, stiur Kaesar ruegys begnagh jeih bleeaney er Goal.[1] Haink mooadaghey çhionnidyn, goaill toshiaght ayns 50 BC jeianagh as Kaesar as Pompey gobbal nyn drieghyn y chassey er-ash, gys y vullagh as toshiaght caggey theayagh. Ren Pompey as e chochaarjyn miolaghey er y Çhannad dy chur aghin er Kaesar e qheiggaghyn as e armeeyn y lhiggey seose ayns ny chied laaghyn jeh'n vlein 49 RC. Ansherbee, dobb Kaesar as, ayns ynnyd, ren eh marçhal er y Raue.

Chagg y daa heu 'syn Iddaal, ayns Illyria, 'sy Ghreag, 'syn Egypt, 'syn Affrick, as ayns Hispania. Haghyr ny mooar-haghyrtyn 'sy Ghreag ayns 48 RC: chur Pompey Kaesar fo haart ec Cah Dyrrhachium, agh va'n varriaght ec Kaesar ec y chah smoo ec Pharsalus as va armee Pompey er nyn scryssey. Lhig ram cochaggeyderyn Pompey (va enmyssit Pompeyee) seose lurg y chah, lheid as Marcus Junius Brutus as Cicero. Hie fir elley, lheid as Cato Aeg as Metellus Scipio, caggey er oaie. Ren Pompey scaapail dys yn Egypt raad v'eh marrooit tra ren eh roshtyn y çheer.

Stiur Kaesar turrys-contoyrtys caggee dys yn Aishey Veg roish my ren eh soiagh er yn Affrick Hwoaie, raad chur eh Metellus Scipio fo haart ayns 46 RC ec Cah Thapsus. Varr Cato as Metellus Scipio adsyn hene tammylt beg ny yei. Y chied vlein elley, chur Kaesar ny Pompeyee yerrinagh fo haart ec Cah Munda 'sy Spaainey, as ad stiurit liorish e aa-lieutenant Labienus. Eisht, va dictator perpetuo (jaghteyr beayn") jeant jeh Kaesar liorish y Çhannad Raueagh ayns 44 RC. V'eh marrooit liorish possan dy hannadeyryn (goaill stiagh Brutus) tammylt beg ny yei.

Ta'n caggey theayagh coontit myr nane jeh ny buill s'erree jeh'n reiltys pobblaghtagh 'sy Raue. Ta scoillaryn ennagh jeeaghyn er y chaggey myr cooish s'girrey da tuittym y phobblaght kyndagh rish y vrishey poullrit v'echey er y reiltys pobblaghtagh cadjin.[2] Ren barriaght Chaesar as e vaaish jeeragh ny yei faagail folmid phooar; harrish ny bleeantyn haink ny yei, ren e eirey Octavian goaill greim er slane stiurey, as chroo yn Impiraght y Raue myr Augustus.

Imraaghyn[reagh | edit source]

Symnaghyn[reagh | edit source]

  1. Beard 2015, dg. 285.
  2. Morstein-Marx & Rosenstein 2006, dg. 628, symnaghey Gruen 1995, dg. 504, "civil war caused the fall of the republic, not vice versa".

Farraneyn[reagh | edit source]

  • Beard, Mary (2015). SPQR: a history of ancient Rome (1d ln.). York Noa. ISBN 978-0-87140-423-7. OCLC 902661394.
  • Gruen, Erich S (1995). Last Generation of the Roman Republic. Berkeley. ISBN 0-520-02238-6. OCLC 943848.
  • Morstein-Marx, R; Rosenstein, NS (2006). "Transformation of the Roman republic". Ayns Rosenstein, NS; Morstein-Marx, R (rdyn.). A companion to the Roman Republic. Blackwell. dgn. 625 et seq. ISBN 978-1-4051-7203-5. OCLC 86070041.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]