Freeshlannish Hwoaie

Ass Wikipedia.
Freeshlannish Hwoaie
Frasch / Fresk / Freesk / Friisk
Goll er loayrt ayns Yn Ghermaan
Ard Schleswig-Holstein
Earroo loayreyderyn 10,000
Kynney çhengey Ind-Oarpagh
Staydys oikoil
Çhengey oikoil ayns gyn stayd oikoil
Fo stiurey ec Friisk Foriining
Coadyn çhengey
ISO 639-1 gyn coad
ISO 639-2 frr
ISO 639-3 frr
[[Coadan:
Abbyrtyn ny Freeshlannish Hwoaie ayns Schleswig-Holstein|300px]]

Ta Freeshlannish Hwoaie ny myn-hengey ta loayrit ayns Schleswig-Holstein ny Germaan. Ta 10,000 loayreyderyn as ad rheynnit ayns daa phreeu-abbyrt: abbyrt ny çheer mooar as yn abbyrt ellanagh. Cha nel çhengey vun-towshanagh ayn, agh ta ram sleih cur sannish d'abbyrt Mooring. Ta'n çhengey ny cooid jeh ny çhengaghyn Freeshlannagh.

Sambyl[reagh | edit source]

Ta'n abbyrt heese, ta taishbyney anchaslysyn eddyr ny h-abbyrtyn, lhaih, "'Soilshey, henn-Eayst, soilshey!" deam Häwelmann, agh cha row yn eayst ny ny rollageyn ry-akin raad erbee; v'ad er n'gholl dy lhie." (Ass: Theodor Storm: Der kleine Häwelmann.)

Ellanagh[reagh | edit source]

Söl'ring (abbyrt Sylt)

„Ljucht, ual Muun, ljucht!” skriilt Häwelmann, man di Muun wiar narigen tö sen en uk di Stiaren ek; ja wiar al altermaal tö Ber gingen.

Fering-Öömrang (abbyrt Föhr as Amrum)

„Locht, ual muun, locht!” rep Heewelmaan, man a muun wiar nochhuaren tu sen an a stäären uk ei; jo wiar al altermaal tu baad gingen.

Heligolandish (abbyrt Helgoland)

„Lochte, ool Muun, lochte!” rüp Heäwelman, oawers de Muun wear naarni tu sin’n en uk de Steern ni; dja wear al allemoal tu Baad gingen.

Çheer vooar[reagh | edit source]

Hoorning (abbyrt Goesharde)

„Jocht, uule moune, jocht!” biilked Hääwelmoon, ors e moune waas närngs to schüns än da steere ok ai; ja weern al aal to beede gingen.

Freeshlannish Wiedingharde

„Ljocht, uuile moone, ljocht!” biilked Hääwelmuon, män e moone was näärgen to schüns än uk e steere ai; jä würn al altomoale to beerd gingen.

Freeshlannish Halligen (faagail magh dy vel yn abbyrt shoh loayrit er ellanyn Halligen, t'ee currit lesh abbyrtyn ny çheer mooar)

„Jaacht, uale mööne, jaacht!” bölked Hääwelmoon, man de mööne woas näärngs to siinen än de steere uk ee; jä weern al altomaole to beed giangen.

Mooring (abbyrt Bökingharde)

„Jucht, üülje moune, jucht!” biiljked Hääwelmoon, ouers e moune wus nargne tu schüns än e stääre uk ai; ja wjarn ål åltumååle tu beed lim.

Gow tastey, faagail magh ny h-anchaslysyn eddyr ny h-abbyrtyn, ta ny h-abbyrtyn Fering as Öömrang feer cosoylagh; 'sy hambyl shoh t'ad begnagh myr y cheilley.

Kianglaghyn mooie[reagh | edit source]