Galileo Galilei

Ass Wikipedia.
Galileo Galilei

Cochaslys liorish Justus Sustermans, 1636
Ennym ruggyree Galileo di Vincenzo Bonaiuti de' Galilei[1]
Ruggit 15 Toshiaght Arree 1564(1564-02-15)[2]
Pisa, Diucaght Firenze
Hooar baase 8 Jerrey Geuree 1642 (77 bleeaney d'eash)
Arcetri, Ard-Diucaght y Toscaan
Boayl oanluckee Basilica of Santa Croce (en) Translate
Ynnyd beaghee Pisa (en) Translate
Padua (en) Translate
Firenze
Seyraanaght Diucaght Firenze
Ard-Diucaght y Tuscaan
Çhengey Ladjyn · Iddaalish
Keird rollageyder · fallsoonagh · maddaghteyr · fishigagh · ynlaghteyr · rollageydagh · yl-oayllee · ynseyder ollooscoill · sheanseyr · jeshaghteyr · fallsoonagh
Failleyderyn Ollooscoill Padova
Ollooscoill Pisa
Ynsagh Ollooscoill Pisa
(1581 - 1585) : Lheeys, maddaght
Sheshey no value
Leggad Marina Gamba (en) Translate
Paitçhyn
slane rolley
Ayr Yeico Cáceres
Moir Giulia Ammannati
Braaraghyn as shuyraghyn
slane rolley
Mie er enney son
Olteynys boayrd Accademia della Crusca (en) Translate
Lincean Academy (en) Translate
Accademia delle Arti del Disegno (en) Translate
Credjue Agglish Ladjynagh
Aundyryn
slane rolley
Kianglaghyn fysseree as sheshoil
Discogs ID 2765085

Galileo di Vincenzo Bonaiuti de' Galilei (15 Toshiaght Arree 1564 – 8 Jerrey Geuree 1642), imraait dy cadjin myr Galileo Galilei ny Galileo, she rollageyder, fishigagh, as jeshaghteyr v'eh, enmyssit yl-oayllee keayrtyn. V'eh ruggit ayns ard-valley Pisa, ayrn ec y traa shen jeh Diucaght Firenze.[3] Ta Galileo er ny ve enmyssit ayr y rollageydys baghtal,[4] yn ishig chlassicagh noa-emshyragh,[5] yn aght heansagh,[6] as y çheanse noa-emshyragh.[7]

Ren Galileo studeyrys er y vieauid as y vieauid-jeerit, yn ym-hayrn as y teyr-huittym, prinsabyl y chonastaght, yn neughleashaght, as y ghleashaght tilgey, as ren eh obbraghey chammah 'syn oaylleeaght eamagh as y çhaghnoaylleeaght, cur sheese er troyn chrogheydane as "meihaghyn ushtey-hassooagh". V'eh nane jeh lhiasseyderyn yn Aaruggyr jeh'n çhiass-scoip[8] as v'eh ny ynlaghteyr jeh combaaseyn caggee eigsoylagh, as ghow eh ymmyd jeh'n fodreayrtan ry-hoi baghtyn sheansagh er corpaneyn niauoilagh. Lesh cooney voish fodreayrtan va troggit echey, ren eh baghtyn er rollageyn Raad Mooar Ghorree, paaseyn Vadlag, ny kiare eaystyn smoo lesh Jupiter, fainaghyn Harn, tuill eayst as cronyn greiney. Chammah's shen, hrog eh lhieggan leah jeh'n vynreayrtan.

Chur Galileo yn grian-laaraghys Copernicagh (y Dowan çhyndaa dagh laa as cruinlaghey mygeayrt y Ghrian) er oaie, agh hass fir çheusthie jeh'n Agglish Chatoleagh as rollageyderyn ennagh jeeragh noi. Hie yn chooish er ny ronsaghey liorish yn Ard-Vrialtys Raueagh ayns 1615. Haink eh gys y vriwnys nagh row 'sy ghrian-laaraghys agh ommidjys, meecheeayllid, as farchredjue er-yn-oyr dy row eh loayrt noi'n chrootaght vibleagh.[9][10][11]

Ny s'anmey, choad Galileo e huarymyn ayns Cohaggloo Bentyn rish y Daa Ard-Chorys Planaidagh (1632). 'Syn obbyr shen, va cummey soiagh er Paab Urban VIII ayn, as chur eh yn Paab as ny Yeeseynee ass cair, va shassoo lesh Galileo derrey shoh.[9] Hie eh er ny vriwnyssey liorish yn Ard-Vrialtys, as v'eh feddynit "ouryssagh jeeragh jeh'n farchredjue", as chur ad broo er d'obbal ny va raait echey hannah hene. Cheau eh yn chooid elley jeh'n vea echey fo ghlass 'sy valley.[12][13] Car y traa shen, screeu eh Daa Heanse Noa (1638), bentyn rish gleashaghtys as troshaght stooghyn, cur ayns giare-choontey yn obbyr va jeant echey daeed bleeaney.[14]

Imraaghyn[reagh | edit source]

Symnaghyn[reagh | edit source]

  1. Science: The Definitive Visual Guide (ayns English). United Kingdom: DK Publishing. 2009. dg. 83. ISBN 978-0-7566-6490-9.
  2. Drake 1978, dg. 1.
  3. Modinos, A. (2013). From Aristotle to Schrödinger: The Curiosity of Physics, Undergraduate Lecture Notes in Physics (daahit ln.). Springer Science & Business Media. dg. 43. ISBN 978-3-319-00750-2.
  4. Singer, C. (1941). A Short History of Science to the Nineteenth Century. Clarendon Press. dg. 217.
  5. Whitehouse, D. (2009). Renaissance Genius: Galileo Galilei & His Legacy to Modern Science. Sterling Publishing. dg. 219. ISBN 978-1-4027-6977-1.
  6. Thomas Hobbes: Critical Assessments, Ym-lioar 1. Preston King. 1993. dg. 59
  7. Disraeli, I. (1835). Curiosities of Literature. W. Pearson & Company. dg. 371.
  8. Valleriani, Matteo (2010). Galileo Engineer. Dordrecht, Heidelberg, Lunnin, York Noa: Springer. dg. 160. ISBN 978-90-481-8644-0.
  9. a b Hannam 2009, dgn. 329–344.
  10. Sharratt 1994, dgn. 127–131.
  11. Finocchiaro 2010, dg. 74.
  12. Finocchiaro 1997, dg. 47.
  13. Hilliam 2005, dg. 96.
  14. Carney, J. E. (2000). Renaissance and Reformation, 1500–1620: a.

Farraneyn cadjin[reagh | edit source]

  • Drake, S. (1978). Galileo at Work. Chicago: University of Chicago Press. ISBN 978-0-226-16226-3.
  • Finocchiaro, M. A. (2010). Defending Copernicus and Galileo: Critical Reasoning in the two Affairs. Springer. ISBN 978-90-481-3200-3.
  • Finocchiaro, M. A. (1997). Galileo on the world systems: a new abridged translation and guide. Berkeley: University of California Press. ISBN 978-0-520-20548-2.
  • Hannam, J. (2009). God's philosophers: how the medieval world laid the foundations of modern science. Icon Books Ltd. ISBN 978-1-84831-158-9.
  • Hilliam, R. (2005). Galileo Galilei: Father of modern science. The Rosen Publishing Group. ISBN 978-1-4042-0314-3.
  • Sharratt, M. (1994). Galileo: Decisive Innovator. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-56671-1.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]