Inuktitut

Ass Wikipedia.
Inuktitut
ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ
Goll er loayrt ayns Yn Chanadey (Nunavut, Nunavik, Thallooyn yn Eear Hwoaie, Nunatsiavut)
Earroo loayreyderyn mygeayrt 35,000
Kynney çhengey Eskimagh-Aleutagh
Staydys oikoil
Çhengey oikoil ayns Nunavut, Nunavik, Thallooyn yn Eear Hwoaie, Nunatsiavut (Yn Chanadey)
Fo stiurey ec Inuit Tapiriit Kanatami
Coadyn çhengey
ISO 639-1 iu
ISO 639-2 iku
ISO 639-3 anchasley:
ike — Inuktitut Canadagh Hiar
ikt — Inuktitut Canadagh Heear
inu — Labradorimiutut
Ta Cowraghyn Canadagh 'syn art shoh. Mannagh vel jargaght jannoo screeu crampit ec y cho-earrooder ayd, foddee dy vaik uss cowraghyn feyshtey, kishtaghyn, ny cowraghyn elley ayns ynnyd ny lettyryn shillabagh.

Ta'n Inuktitut (Corys screeuee Inuktitut: ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ) ny macro-hengey Eskimagh-Aleutagh ta loayrit ayns y Chanadey. T'ee loayrit ayns dagh ooilley ard heose veih linney ny biljyn, ayns Nunavut, Thallooyn yn Eear Hwoaie, as ardjyn ayns Québec (Nunavik), Thalloo yn Eeast as Labrador (Nunatsiavut), Manitoba as Yukon. Ta ymmodee enmyn dooghyssagh eck, as adsyn goaill stiagh: Inuktitut, Inuttitut, Inuktitun, Inuinnaqtun, Inuttut as fir elley.

T'ee enmyssit myr çhengey oikoil ayns Nunavut as Thallooyn yn Eear Hwoaie, as ta stayd oikoil eck ayns Nunavik—ard ayns Québec my hwoaie—booise lesh Coardailys Baie Jamys as Québec my Hwoaie, as t'ee enmyssit ayns Kaart ny Frankish myr çhengey ny scoillyn ayns slystyn Inuitagh. Ta stayd oikoil eck myrgeddin ayns Nunatsiavut—ard Inuitagh ayns Labrador. Rere sleih-earroo ny Canadey ta mygeayrt 35,000 loayreyderyn ny çhengey ayns y Chanadey.

Sheeanchoryssaghtys as Sheeanaghtys[reagh | edit source]

Ta queig corocklyn jeig as tree breeocklyn (giare ny foddey) ayns ny h-abbyrtyn Inuktitut ny Canadey Hiar. Ta ny corocklyn reaghit ayns queig ynnydyn focklagh[noa]: meillagh, cooyl-eeacklagh, cleaoil, coghooysagh, as scoarnagh; as tree saaseyn focklagh[noa]: stadyn neuchronnaneagh, tannaghtagh[noa] cronnaneagh as stroannaghyn, chammah as daa heean elley — screebee neuchronnaneagh. Ta corockle elley ec Natsalingmiutut /ɟ/, lorgagh y chorockle cooyl-chroymmit v'ayns Inuit-bunneydagh. Ta un chorockle ny sloo ayns Inuinnaqtun, myr haink ny sheeanaghyn /s/ as /ɬ/ ry-cheilley myr /h/. Cha nel agh tree breeocklyn bunneydagh ayns dagh abbyrt ny h-Inuktitut as ta anchaslys sheeanchoryssaghtagh eddyr ny breeocklyn giarey as liauyrey. Ayns Inuujingajut - cairscreeu Romanagh cadjinit Nunavut - ta ny breeocklyn liauyrey screeuit liorish lettryn dooblagh.

Breeocklyn Inuktitut[reagh | edit source]

IPA Inuujingajut Noteyn
Runtit giare toshee foshlit /a/ a
Neuruntit foddey toshee foshlit /aː/ aa
Neuruntit giare toshee doont /i/ i Ta i giare focklit magh myr [e] ny [ɛ] ny keayrtyn
Neuruntit foddey toshee doont /iː/ ii
Runtit giare cooyl doont /u/ u Ta u giare focklit magh myr [o] ny [ɔ] ny keayrtyn
Runtit foddey cooyl doont /uː/ uu

Corocklyn Inuktitut ayns Inuujingajut[reagh | edit source]

Meillagh Cooyl-eeacklagh Cleaoil Coghooysagh Scoarnagh Noteyn
Stad neuchronnaneagh p /p/ t /t/ k /k/ q /q/
  • Ta dagh bleaystagh neuennalit
  • Ta /q/ screeuit liorish r ny keayrtyn
Screebagh neuchronnaneagh s /s/
ł /ɬ/
(h /h/)
  • Ta h currit ayns ynnyd jeh s ayns Kivallirmiutut as Natsilingmiutut as currit ayns ynnyd jeh s as ɬ ayns Inuinnaqtun
  • Dy mennick, ta ɬ screeuit myr &, ny l
Cronnaneagh v /v/ l /l/ j /j/
(j /ɟ/)
g /g/ r /ɢ/
  • Er y fa dy vel /ɟ/ shaghrynagh ayns y chooid smoo jeh ny h-abbyrtyn, cha nel eh screeuit lesh lettyr er lheh
  • Ta [ɣ] currit ayns ynnyd jeh /g/ ayns Siglitun, as fodde dy vel eh focklit magh myr [ɣ] eddyr breeocklyn ny breeocklyn as faggysaghtyn ayns abbyrtyn elley
  • Ta /ɢ/ cosoylaghit[noa] lesh [ɴ] roish stroannaghyn
Stronnagh m /m/ n /n/ ng /ŋ/

Corys screeuee Canadagh[reagh | edit source]

Ymmyd corys screeuee Inuktitut 'sy Chanadey

Ta corys screeuee Inuktitut ny Canadey er bun corys screeuee Creeish, as ish cummit ec y tushtallagh James Evans. Va'n sorçh ta ymmydit jiu doltit ec Commyn Cultooragh ny h-Inuitee 'sy Chanadey ayns ny 1970yn. Ta Ta ny h-Inuitee ayns Alaska (Inuvialuit), Greenlynn as Labrador jannoo ymmyd jeh cummaghyn yn abbyrlhit Romanagh.

Imraaghyn[reagh | edit source]

Lhaih neesht[reagh | edit source]

  • Allen, Shanley. Aspects of Argument Structure Acquisition in Inuktitut. Language acquisition & language disorders, v. 13. Philadelphia: John Benjamins Pub, 1996. ISBN 1-55619-776-4
  • Balt, Peter. Inuktitut Affixes. Rankin Inlet? N.W.T.: s.n, 1978.
  • Kalmar, Ivan Davidson. Case and Context in Inuktitut (Eskimo). Mercury series. Ottawa: National Museums of Canada, 1979.
  • Nowak, Elke. Transforming the Images Ergativity and Transitivity in Inuktitut (Eskimo). Empirical approaches to language typology, 15. New York: Mouton de Gruyter, 1996. ISBN 3-11-014980-X
  • Schneider, Lucien. Ulirnaisigutiit An Inuktitut-English Dictionary of Northern Quebec, Labrador, and Eastern Arctic Dialects (with an English-Inuktitut Index). Québec: Les Presses de l'Université Laval, 1985.
  • Spalding, Alex, and Thomas Kusugaq. Inuktitut A Multi-Dialectal Outline Dictionary (with an Aivilingmiutaq Base). Iqaluit, NT: Nunavut Arctic College, 1998. ISBN 1-896204-29-5
  • Swift, Mary D. Time in Child Inuktitut A Developmental Study of an Eskimo-Aleut Language. Studies on language acquisition, 24. Berlin: M. de Gruyter, 2004. ISBN 3-11-018120-7
  • Thibert, Arthur. Eskimo-English, English-Eskimo Dictionary = Inuktitut-English, English-Inuktitut Dictionary. Ottawa: Laurier Books, 1997. ISBN 1-895959-12-8

Kianglaghyn çheumooie[reagh | edit source]

Fockleyryn[reagh | edit source]

Ynnydyn eggey[reagh | edit source]

Ymmydoilidyn[reagh | edit source]

Wikipedia
Ta Wikipedia ry-gheddyn ayns Inuktitut foast