Johann Friedrich Agricola

Ass Wikipedia.
Johann Friedrich Agricola
Ruggit
Dobitschen, Diucaght Sachsen-Altenburg
Hooar baase
Berleen
Seyraanaght Saxe-Gotha-Altenburg (en) Translate
Çhengey Germaanish
Keird cummeyder · organeyr · kiaull-oayllee · arraneyder · stiureyder kiaull · sheiltynagh kiaullee · stiureyder kiaull
Shaanrey kiaulldramey
Greieyn organe · goo
Failleyderyn Kiaulldramey Steat Verleen
Kianglaghyn fysseree as sheshoil
Discogs ID 4662949

She cummeyder, organeyr, arraneyder, ynseyder, as screeudeyr Germaanagh er y chiaull va Johann Friedrich Agricola (4 Jerrey Geuree 1720 – 2 Nollick 1774). Keayrtyn, screeu eh fo'n far-ennym Flavio Anicio Olibrio.[1]

Beashnys[reagh | edit source]

Va Agricola ruggit ayns Dobitschen, Diucaght Sachsen-Altenburg (Thüringen 'sy laa t'ain jiu).

Leipzig[reagh | edit source]

Tra v'eh ny scollag leigh ec Leipzig (1738–41) ren eh studeyrys er y chiaull fo Johann Sebastian Bach.[2]

Berleen[reagh | edit source]

Ayns 1741 hie Agricola dys Berleen raad ren eh studeyrys er cummey kiaull fo stiurey Johann Joachim Quantz.[1] Er y gherrid, v'eh ennit myr fer jeh ny h-organeyryn smoo schleioil jeh'n lhing echey. Kyndagh rish rah e chiaulldramey aitt, Il filosofo convinto in amore, va cloiet ayns Potsdam ayns 1750, v'eh pointit myr cummeyder cooyrtey lesh Ferdorraghey Mooar. Ayns 1759, lurg baase Carl Heinrich Graun, v'eh pointit myr stiureyder y chiaullane reeoil.[1] Phoose eh rish y topraneagh cooyrtey ennymoil Benedetta Emilia Molteni, dyn y wooise da yiooldee yn ree poosaghyn eddyr failleydee chooyrtey. Kyndagh rish y loght shen, leodee yn ree faillyn Molteni as Agricola dys un 'aill er 1,000 Thaleryn (roish shoh, chossyn Agricola faill er 1,500 Thaleryn).[3] Hooar Agricola baase ayns Berleen tra v'eh 54 bleeaney d'eash.

Çhymney[reagh | edit source]

Screeu Agricola shiartanse dy chiaulldramaghyn, chammah's Lied, roie-choraailyn, peeshyn mair-chlaare elley, as kiaull agglishagh, oraatoiryn as cantaidyn er lheh. Ta e ard-ghoo bunnit er y chooid smoo, ansherbee, er e screeunyn sheiltynagh as cremeydagh bentyn rish cooishyn kiaullee.[1]

Ughtar[reagh | edit source]

Ayns 1754 ren eh as Carl Philipp Emanuel Bach co-screeu fogrey baaish J. S. Bach. She çhyndaa jeh'n traghtys Opinioni de' cantori antichi e moderni (1723) liorish Pier Francesco Tosi eh e pheesh Anleitung zur Singekunst (Fosley dys Ellyn yn Arraneys; 1757) lesh coontyssyn lheeadagh voish Agricola hene. Ren eh reaghey as chur eh tooilley coontyssyn rish lhieggan Jakob Adlung jeh Musica mechanica organoedi (1768). Ta e screeunyn coontit myr bun scanshoil fysseree er reayrtyssyn J. S. Bach er kiaddaghyn Gottfried Silbermann jeh'n fortepiano, er y loot-cruitçhchoardey, as er troggalys organeyn.[4]

Aascreeudeyr[reagh | edit source]

Ta enney er Agricola chammah ayns studeyryssyn Bach myr nane jeh ny h-aascreeudeyryn da'n daa lioar The Well-Tempered Clavier as St Matthew Passion.[4]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. a b c d Chisholm 1911.
  2. Philipp Spitta. Johann Sebastian Bach: His Work and Influence on the Music of Germany, 1685–1750. Novello & Co. 1899, III, dg. 243
  3. Scherer, F. M. Quarter Notes and Bank Notes: The Economics of Music Composition in the Eighteenth and Nineteenth Centuries. Princeton: Princeton University Press, 2003.
  4. a b Richard D. P. Jones, entreilys er Johann Friedrich Agricola, Oxford Composer Companion: J. S. Bach (ln. Malcolm Boyd), Oxford University Press, 1999, ISBN 0-19-866208-4

Daill

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]