Königsberg

Ass Wikipedia.
Königsberg
Cashtal Königsberg roish y Chied Chaggey Dowanagh; v'eh scrysst ayns 1968–1969 rere saraghyn Leonid Brezhnev
Cashtal Königsberg roish y Chied Chaggey Dowanagh; v'eh scrysst ayns 1968–1969 rere saraghyn Leonid Brezhnev
Königsberg er caslys-çheerey
Königsberg
She balley purtey ayns shiar yiass y Vooir Valtagh va Königsberg
Co-ordnaidyn: 54°42′41.3″N 20°30′33.5″E / 54.711472°N 20.509306°E / 54.711472; 20.509306
Shellooderys Steat yn Oardyr Teutonagh, y Pholynn, y Phroosh, y Roosh, y Ghermaan

Königsberg ("Slieau yn Ree" dy lettyragh; Polynnish: Królewiec, Litaanish: Karaliaučius, Rooshish: Кёнигсберг, tl. Kyonigsberg ny Кенигсберг, tl. Kenigsberg), she ennym Germaanagh as Prooshagh va currit da'n valley mean-eashagh ta enmyssit Kaliningrad, y Roosh, jiu. V'eh bunnit ayns 1255 er soiaghey yn valley Shenn Phrooshagh Twangste liorish ny Reejereeyn Teutonagh car ny Croshaidyn Baltagh. V'eh enmyssit ass y Ree Ottokar II Bohemia, stiur faghtys noi ny Shenn Phrooshee paganagh.

She balley ollooscoill v'eh, soiaghey Ollooscoill Albert (bunnit ayns 1544). Hie Königsberg er ny hroggal myr ynnyd toiggaltagh as cultooragh Germaanagh feer scanshoil. She aarys Simon Dach, Immanuel Kant, Käthe Kollwitz, E. T. A. Hoffmann, David Hilbert, Agnes Miegel, Hannah Arendt, Michael Wieck, as sleih elley v'eh. V'eh ny valley smoo shiar 'sy Ghermaan derrey yn Nah Chaggey Dowanagh. Eddyr ny caggaghyn, v'eh soit ayns thalloo mooie yn Phroosh Hiar, scarrit veih'n chooid elley jeh'n Ghermaan liorish Bollagh y Pholynn.

Va jeeyl vooar jeant da'n valley liorish bleaystey va jeant ec ny Cochaarjyn ayns 1944 as car Cah Königsberg ayns 1945 tra ghow yn Armee Jiarg yn balley. Chur Coardailys Potsdam 1945 yn balley fo reirey Soveidjagh, as er 9 Averil 1945 v'eh goit dy h-oikoil liorish yn Unnaneys Soveidjagh. Va kied currit da'n phobble beg Litaanagh tannaghtyn ayn, agh va ny Germaanee ceaut magh. Er y chooid smoo va'n balley aa-chummaltit liorish Rooshee, lesh pobbylyn beggey dy Belarooshee as Ookraanee veih'n Unnaneys Soveidjagh lurg y glenney kynneeagh. Va'n balley aa-enmyssit myr Kaliningrad ayns 1946, ass y fieaumanagh Cummynagh Soveidjagh Mikhail Kalinin. Fy yerrey, va çheshvean shenndeeagh y valley scrysst liorish y reiltys Soveidjagh.

Jiu, she preeu-valley Wheiggey Kaliningrad 'sy Roosh t'eh, thalloo mooie ta caglit liorish y Litaan 'sy twoaie as liorish y Pholynn 'sy jiass. Ayns Conaant y Reaghey Jerrinagh ayns 1990, ren y Ghermaan shaghney dagh aggyrtys er y valley.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]