Jump to content

Markys de Sade

Ass Wikipedia.
Donatien Alphonse François de Sade

Cochaslys Donatien Alphonse François de Sade lesh Charles Amédée Philippe van Loo.[1] Ta date y chochaslys cho shenn as 1760, tra va Sade 19 bleeaney d'eash, as she yn cochaslys shoh yn ynrican cochaslys feerit jeh t'ayn.[2]
Ruggit 2 Mean Souree 1740(1740-06-02)
Paarys, Reeriaght y Rank
Hooar baase 2 Mee ny Nollick 1814 (74 bleeaney d'eash)
Charenton, Val-de-Marne, Reeriaght y Rank
Bun baaish  (gorley gowaltagh)
Boayl oanluckee thie baanrit Charenton
Seyraanaght Reeriaght y Rank
Kied Phobblaght y Rank
Kied Impiraght y Rank
Çhengey Frangish
Keird noaskeealagh · fallsoonagh · screeudeyr cloie · screeudeyr
Shaanrey an-ghraaghys · fallsoonys · prose · Far-skeealaght Ghothagh
Ynsagh Lycée Louis-le-Grand (en) Translate
Sheshey Renée-Pélagie de Sade (en) Translate
Paitçhyn
Ayr Jean-Baptiste-François-Joseph de Sade
Moir Marie Eleonore de Maillé
Mie er enney son
Partee politickagh politickeyr neuchrogheydagh
Credjue anjeeys
Coorse caggee
Rhenk lieutenant general (en) Translate
Kianglaghyn fysseree as sheshoil
IMDb nm0211381
Discogs ID 755410

She screeudeyr, maarder, sheerloayreyder politickagh, as dooinney ooasle Frangagh va Donatien Alphonse François, Markys de Sade (2 Mean Souree 1740 – 2 Nollick 1814). Ta enney share er kyndagh rish e noaskeealyn maarderagh as e phrysoonys son kimmeeyssyn keintyssagh, raa mollaghtagh, as y phornograafaght. Ta e obbraghyn goaill stiagh noaskeealyn, skeealyn giare, cloiaghyn, cohagglooyn, as traghtyssyn beggey politickagh. Va fir jeu er ny hoilshaghey magh fo'n ennym echey car e vea, agh va'n chooid smoo soilshit magh gyn ennym ny lurg e vaaish.

V'eh ruggit lesh lught thie ooasle haink ass y 13oo eash, as ren eh shirveish myr offishear ayns Caggey ny Shiaght Bleeaney roish chur straih jeh scammyltyn keintys eh stiagh ayns ymmodee pryssoonyn as thieyn baanrit da'n chooid smoo jeh'n vea aasit echey. Car e chied phryssoonaghey sheeynt veih 1777 derrey 1790, screeu eh straih jeh noaskeealyn as obbraghyn elley, ren e ven heshee roie magh ass y phryssoon. Erreish da row eh seyrit car Bun-chaghlaa yn Rank, deiyr eh coorse lettyragh as haink eh dy ve gastey dy politickagh, hoshiaght myr reeoilagh bunraghtoil as, eisht, myr pobblaghtagh fraueoilagh. Car Lhing yn Atçhimys v'eh currit stiagh 'sy phryssoon er son y veeinaghys as s'aighoil v'eh nagh dooar eh yn guillotine. V'eh goit reesht ayns 1801 er son e noaskeealyn pornograafagh as v'eh currit stiagh ayns thie baanrit Charenton raad hooar eh baase ayns 1814.

Ta e obbraghyn mooarey goaill stiagh Les 120 Journées de Sodome (1785), Justine (1791), La philosophie dans le boudoir (1795), as Juliette, obbraghyn ta mastey coontyssyn graafagh er jannooyn keintyssagh, egin, torçhagh, dunverys, as caartrey paitçhyn lesh tagglooyn er y chraueeaght, y pholitickaght, y cheintyssaght, as er yn allsoonys. Ta'n fockle sadaght çheet ass ny karacteyryn far-skeealagh lesh ta geddyn soaillid tra t'ad cur pian er sleih elley.[3][4]

Jeeagh er neesht[reagh | edit source]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Sade, Marquis de (1999). Seaver, Richard (rd.). Letters from Prison. York Noa: Arcade Publishing. ISBN 978-1559704113.
  2. Perrottet, Tony (Toshiaght Arree 2015). "Who Was the Marquis de Sade?", Smithsonian Magazine. 
  3. Phillips (2005), dg. 1
  4. Marshall (2008), dg. 145

Symnaghyn[reagh | edit source]

  • Marshall, Peter (2008). Demanding the impossible: a history of Anarchism. Oakland: PM Press. ISBN 978-1-60486-064-1.
  • Phillips, John (2005). How to Read Sade. New York: W. W. Norton and Company. ISBN 0-393-32822-8.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]

Ta çhaglym aaraaghyn ec Wikiquote bentyn rish: