Partee Deynlagh Soshiallagh y Ghermaan

Ass Wikipedia.
Sozialdemokratische Partei Deutschlands
Partee Deynlagh Soshiallagh ny Germaan
Caairliagh Saskia Esken
Norbert-Walter Borjans
Ard-Scrudeyr Lars Klingbeil
Lhiass-chaairliee Klara Geywitz
Hubertus Heil
Kevin Kühnert
Serpil Midyatli
Anke Rehlinger
Bunnit 23 Boaldyn 1863 (ADAV)
7 Luanistyn 1869 (SDAP)
27 Boaldyn 1875 (covestey)
Kione-cherroo Willy-Brandt-Haus, D-10911 Berleen
Çheu yn aegid Jusos
Eie-oaylleeaght Deynlaghys soshiallagh, y Treeoo Coorse
Ught-lhiannoo eddyr-ashoonagh Eddyr-ashoonaghs Soshiallagh
Ught-lhiannoo Oarpagh Partee ny Soshiallee Oarpagh
Possan y Pharlamaid Oarpagh Cochaarjys Eiyrtagh ny Soshiallee as ny Deynlaghteyryn
Daaghyn Jiarg
Bundestag
193 / 631
Parlamaidyn Ardjynagh
592 / 1,890
Parlamaid ny h-Oarpey
23 / 99
Ard-vinishteryn ny Steatyn
8 / 16
Ynnyd-eggey
www.spd.de

She partee politickagh deynlagh-soshiallagh 'sy Ghermaan eh Partee Deynlagh Soshiallagh ny Germaan (Germaanish: Sozialdemokratische Partei Deutschlands, SPD). She fer jeh'n daa phreeu-pharteeyn 'sy Ghermaan, myrane lesh y phartee cumaadagh CDU/CSU. She Sigmar Gabriel y fer stiuree.

Shennaghys[reagh | edit source]

Ren Co-heshaght Cadjin Labreeyn ny Germaan (Allgemeiner Deutscher Arbeiterverein, ADAV), va bunnit 'sy vlein 1863, as Partee Deynlagh Soshiallagh Labreeyn ny Germaan Sozialdemokratische Arbeiterpartei, SDAP), va bunnit 'sy vlein 1869, covestey rish nyn geilley 'sy vlein 1875 fo'n enmys Partee Soshiallagh Labreeyn ny Germaan (Sozialistische Arbeiterpartei Deutschlands, SAPD). Veih ny bleeantyn 1878 derrey yn vlein 1890 va streean currit er cruinnaghtyn as yn eiyrtys oc bun y toshiallaghys y chur er oaie fo ny Leighyn Noi-Hoshiallaghys, agh gyn y wooise da ny leighyn shen hooar y partee rheynn jeh pohlldey yn phobble. 'Sy vlein 1890, tra va'n streean scughit as tra v'ad jargal rollaghyn reihyssagh y chur er aaragh, ren y partee ceaghley yn ennym echey myr y lhieggan noa-emshyragh.

Gyn y wooise da conaant y Nah Eddyr-ashoonaghys shassoo noi'n Chied Chaggey Dowanagh, ren yn SPD votal er son caggey 'sy vlein 1914. Myr eiyrtys er shen as er yn Irree-magh Bolsheavagh, ren olteynyn y çheu chlee as y çheu vooar-chlee jeh'n SPD cur parteeyn elley er bun. By eh Commeeys Spartacus y chied, Partee Deynlagh Soshiallagh Seyr ny Germaan ny lurg, as Partee Cummynagh ny Germaan ny s'anmey. Lurg y vlein 1918 va paart mooar ec yn SPD ayns corys politickagh Phobblaght Weimar, ga nagh ren eh shassoo 'sy reiltys myr co-phartee agh ayns ny bleeantyn 1918-1921, 1923 as 1928-1930. Ren Adolf Hitler cur lhiettrimys er y phartee fo conaantyn y Clattys Pooaraghey. Va oikee ennagh jeh'n phartee currit ayns pryssoon ny marrooit ec ny Natseeyn as hie fir elley jeu harrish y vooir 'syn eebyrtys. Tra v'ad 'syn eebyrtys ren ad doltey yn ennym Sopade.

'Sy vlein 1945 ren ny forseyn cochaarjagh ayns cryssyn y Neear lhiggal da cur er bun kiare parteeyn politickagh. Er yn oyr shen va'n Unnaneys Deynlagh Creestee, Partee Deynlagh Seyr, Partee Cummynagh as yn SPD currit er bun. Ayns Cryss y Chummaltys Soveidjagh ren ny Soveidjee cur broo er yn SPD partee cadjin y chur er bun lesh ny Cummynee myr Partee Unnaneaght Soshiallagh ny Germaan (Sozialistische Einheitspartei Deutschlands, SED). Ayns ny cryssyn heear va lhiettrimys currit er y Phartee Cummynagh ec Quaiyl Vunraghtoil Chonastagh y Ghermaan Heear 'sy vlein 1956. Veih'n vlein 1949, ayns Pobblaght Chonastagh y Ghermaan she yn SPD fer jeh'n daa phreeu-phartee, as she yn Unnaneys Deynlagh Creestee yn fer elley. Eddyr ny bleeantyn 1969 as 1982, as 1998 as 2005 by Hoshiallee Gheynlagh Shansyleyryn ny Germaan as ayns ny bleeantyn elley by Gheynlaghteyryn Creestee ny Shansyleyryn elley.

Jeeagh neesht er[reagh | edit source]

Lhaih tooilley[reagh | edit source]

  • Carl E. Schorske, German Social Democracy, 1905-1917: The Development of the Great Schism (Harvard University Press, 1955).
  • Vernon L. Lidtke, The Outlawed Party: Social Democracy in Germany, 1878-1890 (Princeton University Press, 1966).
  • Abraham J. Berlau, The German Social Democratic Party, 1914-1921 (Columbia University Press, 1949).
  • Erich Matthias The Downfall of the Old Social Democratic Party in 1933 pages 51-105 from Republic to Reich The Making of the Nazi Revolution Ten Essays edited by Hajo Holborn, (New York: Pantheon Books, 1972).

Kianglaghyn mooie[reagh | edit source]