William Gill (marrinagh)

Ass Wikipedia.
William Gill

Ruggit 1795
Rhumsaa, Mannin
Hooar baase 25 Jerrey Geuree 1858
Doolish, Mannin
Seyraanaght Reeriaght Unnaneysit y Vretyn Vooar as Nerin
Reeriaght y Vretyn Vooar
Keird captan lhuingey
Mie er enney son Cur sheese Ammyr Victoria er ny kaartyn, yn ammyr stiagh dys Awin Mersey.
Captan er y RMS Mona's Isle ec toshiaght Phaggad Bree Vannin.

She offishear lhuingys hraghtee Manninagh va William Gill (1795 – 25 Jerrey Geuree 1858). V'eh ny offishear sareydagh er ram lhongyn Phaggad Bree Vannin. Va Gill ny chied chaptan er y lhuingys, as dirree eh ass as eh ny ard-chaptan. Ta enney mie er chammah myr y captan chur sheese er ny kaartyn bollagh stiagh dys Awin Mersey, haink dy ve enmyssit Ammyr Victoria.[1]

Bea leah[reagh | edit source]

Va Gill ruggit ayns Rhumsaa, Mannin, ayns 1795. Erreish da ghow eh jerrey lesh yn ynsagh echey, chur eh stiagh yn phrindeysaght echey lesh seyr lhuingey,[1] agh v'eh yn dean v'echey goll maghh er y cheayn.

Coorse bea[reagh | edit source]

Voish y vlein 1814 haree y Captan Gill lhongyn va traghtal eddyr Mannin, Nalbin, Sostyn, as Nerin.[1] Roish my daink ny lhongyn-bree stiagh, v'eh ny Chaptan Marrey er ny paggadyn clippeyr va shiaulley eddyr Doolish as Lerphoyll.[1] Haree eh siyn ec y traa shen lheid as yn Earl St. Vincent, y Douglas, y Mona Castle, as y Duchess of Atholl.[2] V'eh smooinit dy row dooghys sheshoil gennal as aght jeeragh as coar echey. Rere shen, v'eh coontit myr offishear reih mastey yn skimmee as ny troailtee v'echey.[1] Va enney er ec yn 'eelee T. E. Brown dooyrt fo Gill: "He bore the reputation of a fine commander, a true modest gentleman and sailor."[3]

Colught Paggad Bree Vannin[reagh | edit source]

Rere yn ambee echey, va Gill pointit myr Captan Marrey lhong noa y Phaggad Bree, Mona's Isle tra hie ee stiagh 'sy hçirveish ayns Luanistyn 1830.[1] Ec y traa shen, she St George Steam Packet Company y colught smoo v'ayn er y vollagh marish e haagh Sophia Jane fo anney yn Lieutenant Tudor, RN, agh cha row foayr ec sleih da'n lhong kyndagh rish y neuaash as goan y varrantoilid.[1] Huitt y freggyrtys er y Chaptan Gill as y Mona's Isle dy obbraghey shirveish fondagh as barrantoil Neughollrish y Sophia Jane, va currym fastee ny troailtee goit stiagh ayns cummey yn Mona's Isle as va shamyryn lhuingey mooarey as aashagh ayn.[1]

Sketçh ta taishbyney yn Mona's Isle

Jelhein, 16 Luanistyn 1830, hie yn Mona's Isle shiaulley dys Lerphoyll. Hoshee yn Sophia Jane shiaulley ec y traa cheddin as ren eh roshtyn Lerphoyll un vinnid dy lieh ny s'tappee.[4] Jecrean, 18 Luanistyn, haghyr ratçhal cosoylagh er y vollagh er-ash dys Doolish as y troar cheddin ayn.[4] Agh, Jeheiney, 20 Luanistyn, as eh çheet er-ash voish Lerphoyll, haink y Mona's Isle stiagh 40 minnidyn ny s'tappee.[4] Va'n scheim currit sheese er bun as va'n varriaght echey harrish y Sophia Jane dy mennick. Keayrt, ayns gaal, haink eh stiagh tree ooryn ny s'tappee.[4]

Soilsheen shiaulley eddyr Mannin as Lerphoyll er boayrd y Queen of the Isle

S'liklee dy nee yn jeshaght noa v'ec y Mona's Isle cooish lesh ny taartyn leah er-yn-oyr nagh row yn jeshaght roiet stiagh. Va'n Mona's Isle er ny haishbyney dy row ee jargal shiaulley eddyr Lerphoyll as Doolish er hoght ooryn as er bieauid er 8.5 mooir-veeilaghyn (15.7 km/o; 9.8 mso).[5]

Chur y St George Steam Packet Company caggey giarrey priosyn er bun as ayns Mean Fouyir 1830 hayrn ad y Sophia Jane magh ass shirveish as chur ad y gaaltan smoo as s'tappee oc, St. George stiagh ayns shirveish. Ansherbee, kyndagh rish creenaght y Chaptan Gill, chossyn y Mona's Isle yn chied ratçhal. Roish Jerrey Fouyir 1830, va'n Mona's Isle bunnit myr a phreeu-ghaaltan eddyr Lerphoyll as Doolish.

Jeheiney 19 Sauin 1830, fo sarey yn Lieutenant Tudor RN, haink y St George stiagh ayns Doolish voish Lerphoyll as post as troailtee er boayrd.[6] Tra va ny troailtee as y post jee-laadit, hie yn St George magh dy ghoaill akeraght faggys da Kione y Sker.[6] She oie sterrymagh v'ayn marish clabbinyn loghtal neear yiass, haink dy ve ny s'troshey as y gheay cleayney niar yiass 'sy voghrey er y 20 Sauin. Ec 05:00 hoshee yn kiangley va freayl y St George lhiggey voish, as hoshee ee gimman stiagh eddyr creggyn Chione y Sker as y Phollock.[6] Liorish eabyn y Reejerey William Hillary, bunneyder Undinys Ashoonagh Reeoil ny Baatyn Sauaillagh, va skimmee yn St. George sauit. Erreish da creoiys y St George y akin, va'n Captan Gill jargal brishey voish y voaral as ceau magh er y cheayn son e vaatey y hauail.[7]

Ayns 1832 va Stiureyderyn Cholught y Phaggad Gaal smooinaghtyn nagh row yn Mona's Isle jargal goll magh dy sauailtagh er y cheayn car y geurey.[1] Va saagh elley, y Mona, oardit as hie ee stiagh ayns shirveish frastyl er Whitehaven hoshiaght roish my jagh eh stiagh ayns ynnyd y Mona's Isle er preeu-hirveish Lerphoyll ayns Jerrey Fouyir y vlein cheddin.[1]

Ec y traa shen, va'n chied hirveish ghaal varrantoil bunnit eddyr Mannin as Lerphoyll as va ny smoo lhongyn oardit da'n cholught. Va'n Captan Gill yrjit dys rhenk yn Ard-chaptan raad ghow eh sarey er dagh sagh noa.[1]

Lurg y Mona haink y Queen of the Isle ayns 1834, y King Orry ayns 1842, y Ben-my-Chree ayns 1845, as y Tynwald ayns 1846 va'n sarey jerrinagh ec y Chaptan Gill.[1]

Ayns 1835, v'eh seyrit liorish stiureyderyn y Phaggad Bree tra yiooldee eh goll magh er y cheayn tra va'n braar echey geddyn baase. Ansherbee, cha ren rheynneyderyn y cholught doltey'n seyrey as, lurg çhaglym dy ronsaghey magh yn chooish, v'eh currit stiagh reesht myr Captan Marrey çheusthie jeh'n cholught..[3] Chammah's shen, ren ny rheynneyderyn ceau magh ny stiureyderyn er cassid "reirey neuchreeney cooishyn y Cholught."[3]

Ren ny h-aastiureyderyn cur colught lhuingyssagh trughanagh er bun as chionnee ad gaaltan 300 thunnaghyn va enmyssit Monarch. Nish, haghyr straih noa jeh ratçhyn er y vollagh voish Doolish dys Lerphoyll. Agh, fy-yerrey, va'n varriaght lesh y Phaggad Bree as ayns 1847 va'n Monarch Company scrysst as y saagh creckit.[3]

Jeheiney 31 Jerrey Geuree 1840 va aundyr queig guinea as votal wooise giootit da'n Chaptan Gill (goll rish queig guinea elley er ny rheynn magh eddyr skimmee y Mona's Isle) liorish y Liverpool Shipwreck and Humane Society ass nyn ayrn ayns sauailtys skimmee yn taagh tree cruin Corsair. Hie yn Corsair er thalloo er ny Jordan Flats ayns Inver Mersey. Tra honnick y Captan Gill y cowrey arkyssagh chur eh yn baatey sauaillagh Magazine er çheu ny geayee jeh'n Corsair. Kyndagh rish shen va skimmee y taagh tree cruin sauit.

Tayrn kaart jeh Ammyr Victoria[reagh | edit source]

Ard-art: Awin Mersey

Ga dy row bollagh ayn da shiaulley lhongyn stiagh ayns Purt Lerphoyll, cha row yn ammyr shen, y Rock Channel, foshlit agh fo lane marrey. Myr eiyrtys foddee siyn tannaghtyn er akeraght feie ram ooryn roish my row ad jargal goll stiagh 'sy phurt.[8]

Tayrneyraght ta taishbyney Baie Lerphoyll as ny bollee dys Awin Mersey.

Cur rish y traght va goll stiagh as magh ass Lerphoyll liorish çheet y ghaaltan, va ram eabyn jeant son dy gheddyn magh as tayrn kaart jeh ammyr trooid Baie Lerphoyll stiagh ayns Awin Mersey feeu car y vooir-hraie. Rere oltey skimme yn Chaptan Gill, John Bell, hoshee myr guilley lout er y Queen of the Isle ayns 1836, va'n currym shen jeant ec y Chaptan dy mynchooishagh.[8] T'eh er y recortys ec Bell dy row yn Captan Gill towshaney dagh keayrt voish e hoiaghyn dys buill er y choose, lheid as Cashtal Leasowe as y Beacon er Bidston Hill.[8] Va recortys er diunid yn ushtey ec dagh tidey jeant liorish daa hiaulteyr, fer er çheu chiare as fer elley er y çheu yesh as ad gymmydey linney leoaie, as v'eh currit sheese er lioar lhuingey liorish y Chaptan Gill.[8] Chammah's shen, dinjillee yn Captan Gill yn aker daa ny tree trie ny s'inshley na dreaght y ghaaltan as, tayrn yn aker liorishyn, lhiggey eh tra v'eh begnagh er y ghransh. 'Syn aght shen ren eh feddyn magh Ammyr Victoria, red chur dy mooar rish rah hraghtee Lerphoyll.[8]

Scuirr[reagh | edit source]

Dirree yn Captan Gill ass Colught y Phaggad Bree ayns 1852. Trooid fo-screeu theayagh, hooar eh plait grainnit argid chur ayns cooinaghtyn e hayrneyraght kaart jeh Ammyr Victoria chammah as sporran 100 guinea.[1] Ansherbee, chaill eh ayrn mooar jeh'n verçhys echey lurg brishey yn Joint Stock Bank as Bank of Messrs Holmes, agh t'eh recortyssit dy dirree eh ass dy aashagh.[1]

Y vlein ny yei, v'eh tayrnit dys y cheayn reesht tra hug eh cooney da ynnydee ayns Rhumsaa lhuingys hraghtee y chur er bun.[3] Chroo yn colught ayn gaaltan va enmyssit Manx Fairy as, fo aghyn ny rheynneyderyn, ghow yn Captan laueyn er y stiur er e chied jurnaa.[3] She eshyn va'n varriaght yerrinagh ec y Chaptan tra daag y Manx Fairy magh ass Lerphoyll ec traa cheddin y Mona's Queen lesh Colught y Phaggad Bree; haink eh stiagh dys Doolish 8 minnidyn ny s'tappee lurg 5 ooryn as 30 minnidyn.[3]

Baase[reagh | edit source]

Oaie yn Chaptan Gill, Ruillick Skylley Vraddan

V'eh graït dy row yn Captan Gill tannaghtyn çheusthie da'n chooid smoo jeh'n daa vlein yerrinagh echey, as ga dy row eh graït dy row gloo-chaarjyn echey, yiooldee eh yn çheshaght ynnydagh.[1] V'eh graït chammah dy chur baase e ven heshee, Elizabeth, as e neen, Margaret, dy mooar er.[1]

Hooar yn Captan William Gill baase as eh 63 bleeaney d'eash ec e valley er Strane Harris, Doolish, er 25 Jerrey Geuree 1858. Va e chorp oanluckit marish e ven heshee as e neen 'sy ruillick ayns Skeerey Vraddan.[1] Ayns 1930 tra va Colught Paggad Bree Vannin kelloorey e chooinaghtyn keead blein va e oaie currit ayns stayd mie ec y Cholught.[3]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. a b c d e f g h i j k l m n o p q The Mona's Herald. Jecrean, 5 Toshiaght Arree 1858
  2. Manx Sun Jesarn, 19.06.1852 Duillag: 9
  3. a b c d e f g h Isle of Man Examiner, Jerdein, 22 Jerrey Geuree 1954; Duillag: 7
  4. a b c d Ships of the Isle of Man Steam Packet Company (Fred Henry, 1977) dg.7
  5. MOORE, A. W. (1904). "CHAPTER III. The Company's Steamers". The Isle of Man Steam Packet Co. Limited. 1830 – 1904. R. JOHNSON & SONS LTD., MANCHESTER. Feddynit magh er 5 Sauin 2014. {{cite web}}: Check date values in: |accessdate= (cooney)
  6. a b c The Manks Advertiser. Jerdein, 30 Sauin 1830
  7. Mona's Herald, Jemayrnt, 12 Jerrey Geuree 1932; Duillag: 10
  8. a b c d e "Discovering the Channel". The Manxman. 1911. Feddynit magh er 5 Sauin 2014. {{cite web}}: Check date values in: |accessdate= (cooney)