Cabbag ny h-awin

Ass Wikipedia.
Cabbag ny h-awin


Rang oaylleeagh
Reeriaght: Plantae
(neu-rheynnit): Angiospermae
(neu-rheynnit): Eudicotyn
(neu-rheynnit): Asteridyn
Oardagh: Asterales
Kynney: Asteraceae
Genus: Tussilago
Dooie: T. farfara
Ennym daa-ennymagh
Tussilago farfara
L.

She lus 'sy chynney Asteraceae ee cabbag ny h-awin (Tussilago farfara). Va ymmyd lhee jeant jee rere tradishoon, agh ta oayllee er ngeddyn alkaloydyn pyrrolizidine nieunagh assjee.

Jalloo-oaylleeaght[reagh | edit source]

She lus lussagh sheer-vio t'ayn, as t'ee skeaylley liorish raisoamyn as rassyn. T'ee ry-akin dy mennick myr coloin ass ymmodee lossreeyn. T'ee 10-30cm er yrjid.

T'ee çheet my vlaa 'syn arragh roish my ta duillagyn eck, eddyr Toshiaght Arree as Averil, er gass y pheesh. Ta'n blaa gollrish blaa lus ny minnagh beg yinnys dhossan resh clooieagh rish appeeaght. Ta'n pappus clooieagh skeaylley ny rassyn ec y gheay. Ta'n rass hene mysh 3mm er lhiurid, ny rollian buigh ny ruy, as asnaghyn coheeynt rish.

Ta ny duillagyn anmagh gaase tra t'ee skeaylley rassyn. T'ad gaase er gish elley, ass buinney elley, as wheesh as 30cm er yrjid. Ta duillag lomarcan ec dagh gass. T'eh 10-20cm er lhiurid, cree-chrooagh ny kiarkylagh, as ta feeacklyn mooarey ec yn oirr echey. Ta fynney meein bane as cuishlinyn bassagh er yn eaghtyr s'inshley echey' ta'n eaghtyr s'yrjey rea as glass.

Rheam[reagh | edit source]

Ta cabbag ny h-awin dooghyssagh ta'n Oarpey as yn Aishey, as t'ee jeant dooghyssahg ayns buill ayns America Hwoaie as America Yiass.

Ymmyd[reagh | edit source]

Va ymmyd lhee jeant jee.[1] Ta gallane millish cabbag ny h-awin jeant jee ec Stockley's Sweets 'sy Reeriaght Unnaneyssit.

Nieu aaney[reagh | edit source]

Ta alkaloydyn pyrrolizidine 'sy lus, as niart gientynagh kanghyr oc.[2] Ta feanish ayn jeh drogh-eiyrtyssyn, goaill stiagh çhingys aane ayns lhiannoo diu tey cabbag ny h-awin, as lhiannoo hooar baase erreish da'n voir echey iu y tey rish torraghys.[3][4] Ren reiltys ny Germaan neulhiggey da sleih creck cabbag ny h-awin, as ren oayllee croo arraghys noa, Tussilago farfara Wein, gyn alkaloydyn pyrrolizidine. [5] Ta'n arraghys shoh cooilleeney femeyn quallid slattyssagh.[6]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. The Medieval Garden Enclosed. Metropolitan Museum of Art.
  2. Fu, P.P.; Yang, Y.C., Xia, Q., Chou, M.C., Cui, Y.Y., Lin G. (2002). "Pyrrolizidine alkaloids-tumorigenic components in Chinese herbal medicines and dietary supplements". Journal of Food and Drug Analysis 10 (4). 
  3. Sperl, W.; Stuppner, H., Gassner, I. (1995). "Reversible hepatic veno-occlusive disease in an infant after consumption of pyrrolizidine-containing herbal tea.". Eur J Pediatr. 154. 
  4. Roulet, M.; Laurini, R., Rivier, L., Calame, A. (1988). "Hepatic veno-occlusive disease in newborn infant of a woman drinking herbal tea". J Pediatrics 112. 
  5. Wawrosch, Ch. (2000). "Permanent monitoring of pyrrolizidine alkaloid content in micropropagated Tussilago farfara L. : A tool to fulfill statutory demands for the quality of coltsfoot in Austria and Germany". Acta horticulturae (530). 
  6. C. Wawrosh (2005). "In Vitro Cultivation of Medicinal Plants", ayns Z. Yaniv & U. Bachrach: Handbook of Medicinal Plants. The Hawthorne Medical Press.

Lioaryn[reagh | edit source]

  • R. Schubert & G. Wagner: Botanisches Wörterbuch Ulmer, Stuttgart 1993, ISBN 3-8252-1476-1
  • H. Haeupler & Th. Muer: Bildatlas der Farn- und Blütenpflanzen Deutschlands Ulmer Verlag, Stuttgart, 2000. ISBN 3-8001-3364-4.
  • Gerhard Madaus: Lehrbuch der biologischen Heilmittel Bd 1. Heilpflanzen. G. Thieme, Leipzig 1938, Olms, Hildesheim 1979. ISBN 3-487-05890-1
  • Guide des plantes sauvages comestibles et toxiques, les guides du naturaliste, François Couplan et Eva Stinner ISBN 2-603-00952-4
  • Кирпичников М. Э. Семейство сложноцветные, или астровые (Asteraceae, или Compositae) // Жизнь растений. В 6-ти т. / Под ред. А. Л. Тахтаджяна. — М.: Просвещение, 1981. — Т. 5. Ч. 2. Цветковые растения. — С. 462—476. — 300000 экз.

Kianglaghyn çheumooie[reagh | edit source]