Callisto (eayst)

Ass Wikipedia.
Callisto 
Enmyn elleyJúpiter IV
Sorçheayst Jupiter as eayst chadjin
Feddynit magh ecGalileo Galilei Edit the value on Wikidata
Date feddyn maghJerrey Geuree 7, 1610[1]
EpennymCallisto (en) Translate
Moir-redJupiter
Fysserree fishigagh
Apoapsis1,897,000 km Edit the value on Wikidata
Periapsis1,869,000 km Edit the value on Wikidata
Essyl lieh-vooar a1,882,700 km
Corrid e0.0074
Amm cruinlagh P16.689 d
Cleayn i2.017 °
Troyn fishigagh as rollageagh meadragh
Craue raadeeoil2,410.3 km Edit the value on Wikidata
Mooadys baghtal (V)5.65 Edit the value on Wikidata
Eaghtyr y vaare73,000,000 km² Edit the value on Wikidata
Glout107.566 Yg[2] Edit the value on Wikidata
Thummid59,000,000,000 km³ Edit the value on Wikidata
Mean-ghlooaght1.8344 g/cm³ Edit the value on Wikidata
Ym-hayrn eaghtyragh1.235 cm/s² Edit the value on Wikidata
Albedo0.22 Edit the value on Wikidata
Çhiassid eaghtyragh
mooad sloo  mean  mooad smoo
80 K[3]  134 K[3]  165 K[3] Edit the value on Wikidata
Aeraght≈ 4×108 co-vreneenyn/cm3 daa-ocseed charboan;
heose dys 2×1010 co-vreneenyn/cm3 ocsygien co-vreneenagh (O2)
Ayrn jehny h-eaystyn Galileagh Edit the value on Wikidata

She Callisto, ny Jupiter IV, y nah eayst smoo jeh Jupiter, lurg Ganymede. She Callisto y trass eayst smoo ayns Corys ny Greiney lurg Ganymede as Titan, eayst smoo Harn. Va Callisto feddynit magh ayns 1610 liorish Galileo Galilei. Lesh crantessen er 4,821 km, ta Callisto 99% cha mooar as y planaid Crean, ga nagh vel agh trass jeh'n ghlout echey. T'eh ny chiarroo eayst Ghalileagh rere foddeeaght voish Jupiter as craue raadeeoil cruinlagh er mysh 1,883,000 km echey. Neughollrish ny h-eaystyn Galileagh elley—Io, Europa, as Ganymede—cha nel eh ayns aavuilley cruinlagh as, rere shen, cha nel çhiow tidee er lheh ry-akin. Ta çhyndaa Callisto kianglt dy tidee rish y chruinlagh echey mygeayrt Jupiter as, rere shen, ta'n lieh-chruinney cheddin jeeaghyn dy beayn rish Jupiter. Rere shen, ta boal er eaghtyr Callisto raad Jupiter ry-akin jeeragh erskyn kione y vaghteyr. Cha nel magnaidosfeyr Jupiter cha breeoil er Callisto ny myr t'eh er ny fo-phlanaidyn sthie elley, kyndagh rish y chruinlagh ny s'odjey beggan çheumooie jeh ard-chryss goulraght t'ec Jupiter.[4]

Er y chooid smoo, ta Callisto jeant ass creg as rioghyn ayns mooadyn corrym, lesh glooid er mysh 1.83 g/cm3, y ghlooid as yn ym-hayrn eaghtyragh s'inshley mastey eaystyn mooarey Jupiter. Ta co-vunstooghyn t'er ny ve cronnit dy spectroscoipagh er yn eaghtyr goaill stiagh rio ushtey,[5] daa-ocseed charboan, silicaityn, as co-vunstooghyn orgaanagh. Ren scrutaght liorish y taagh spoar Galileo anchoodaghey dy oddagh cree silicait beg ve ec Callisto chammah as keayn fo-eaghtyragh jeh ushtey foddee eh ve 100 km fo eaghtyr yn eayst.[6]

She eaghtyr Callisto yn eaghtyr shinney as smoo towlit ayns Corys ny Greiney.[7] Ta'n eaghtyr echey slane coodit liorish tuill vuillee.[8] Cha nel feanish ny cowraghyn ayn bentyn rish obbraghyn fo-eaghtyragh lheid as tectoanys plaityn ny vulcaanaghys, as, feeu, cha nel cowrey er bee ayn bentyn rish gastey creg-oaylleeagh as s'liklee cha daghyr eh; t'eh er credjal dy dirree yn eaghtyr magh myr t'eh fo cleayn buillaghyn. Ta ny h-ard-troyn eaghtyragh goaill stiagh strughtooryn yl-fainnagh, tuill vuillee jeh cummaghyn eigsoylagh, as driaghtyn as straihyn tuill vuillee (catenae) ta kianglt rish lhiargeeyn, dreeyminyn, as fooillee. Er scaailey beg, ta'n eaghtyr jeant seose jeh fooillee rioeeagh veggey er birr vuill ardey as ad cruinnit liorish coodagh dy stoo dorraghey injil. T'eh er credjal dy daink eh shen ass neealaghey ny cummaghyn thallooin beggey as ta'n eie shen geddyn feanish voish assaar tuill vuillee veggey as faare moylyn beggey ta coontit myr remladyn. Cha nel fys ain er eashyn ny cummaghyn thallooin, ansherbee.

Ta aeraght ghoan ec Callisto as t'ee jeant ass daa-ocseed charboan as, s'liklee, ocsygien co-vreneenagh, as ta eeanasfeyr trome echey chammah. T'eh er credjal dy row Callisto crooit trooid aase ry-cheilley voish jysk y ghas as y joan va cruinlaghey Jupiter ec eash e chrooaght. Ren y co-ymmyrkey çheusthie jeh Callisto, ghow toshiaght tammylt beg lurg e chrooaght, cur rish ughtaghey neuchorrymagh as, foddee, rish crooaght keayin fo-eaghtyragh as cree creggagh.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. "Callisto: In Depth". NASA.
  2. Reference URL: https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. Retrieved: 5 Mean Fouyir 2020.
  3. a b c Reference URL: http://lasp.colorado.edu/~espoclass/homework/5830_2008_homework/Ch17.pdf.
  4. "Exploring Jupiter – JIMO – Jupiter Icy Moons Orbiter – the moon Callisto". Space Today Online.
  5. Chang, Kenneth (12 Mayrnt 2015). "Suddenly, It Seems, Water Is Everywhere in Solar System", The New York Times. Feddynit magh er 12 Mayrnt 2015. 
  6. "The Galilean Satellites" (1 Jerrey Fouyir 1999). Science. Ym-lioar 286 (5437): 77–84. doi:10.1126/science.286.5437.77. PMID 10506564. 
  7. "Callisto – Overview – Planets – NASA Solar System Exploration". NASA Solar System Exploration. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 28 Mayrnt 2014.
  8. Glenday, Craig (2013). Guinness Book of World Records 2014. Guinness World Records Limited. dg. 187. ISBN 978-1-908843-15-9.

Kianglaghyn magh[reagh | edit source]