Shapaanish

Ass Wikipedia.
Shapaanish
日本語 Nihongo
Fockley magh [nihoŋɡo]
Goll er loayrt ayns Yn Çhapaan
Earroo loayreyderyn 130 millioon[1][2]
Rhenk 9
Kynney çhengey Shapaanagh
  • Shapaanish
Corys screeuee Kanji, Hiragana, Katakana, Rōmaji
Staydys oikoil
Çhengey oikoil ayns Y Çhapaan
Palau
Fo stiurey ec
Coadyn çhengey
ISO 639-1 ja
ISO 639-2 jpn
ISO 639-3 jpn

She çhengey Aishanagh ee Shapaanish (日本語 Nihongo?), as t'ee goll er loayrt 'sy Çhapaan ec 130 millioon dy 'leih, chammah's ayns sheshaghtyn arragher magh. She çhengey gleiynaghey t'ayn, as ish towshit rere mora. Ta corys arrym crampit eck.

Ta tree coryssyn screeuee eck: kanji, lesh karracteyryn goit ass Hànzì Sheenagh; kana (hiragana as katakana), daa chorys screeuee sheelaghtagh; as ny keayrtyn, rōmaji, as shen jannoo ymmyd jeh'n abbyrlhit Romanagh son dy screeu Shapaanish. Ta earrooyn Arabagh chammah's earrooyn Sheenagh-Shapaanagh ry-akin.

Va cummaght er fockle-hasht Hapaanish ec Sheenish rish 1 500 bleeantyn er y chooid sloo, as myr shen shimmey fockle t'er ny eeasaghey jee. Neayr's anmagh sy 19oo eash ta cummaght hengaghyn Ind-Oarpagh er ve urree myrgeddin, ec Baarle er lheh, agh er coontey kianglaghyn dellal ayns ny 16oo as eashynyn, ec Portiugish as Ollanish myrgeddin.

Rheam ny Shapaanish[reagh | edit source]

Ga dy vel Shapaanish currit da'n Çhapaan son y chooid smoo, v'ee goll er loayrt ayns buill elley traaghyn dy row, as t'ee ry-chlastyn foast ayns kuse jeu. Tra va Impiraght ny Shapaan gurneil y Chorea, y Taiwaan, rheynn jeh çheer vooar ny Sheen, ny h-Ellanyn Philippeenagh as ellanyn elley, roish as car y Nah Chaggey Dowanagh, v'ad cur er ny cummaltee ynsaghey Shapaanish.

Stayd oikoil[reagh | edit source]

Ta Shapaanish ny çhengey oikoil 'sy Çhapaan as ayns yn ellan Angaur ayns Palau. She hyōjungo (標準語?) ny kyōtsūgo (共通語?) eh y cummey cadjin eck. Haink rish y cummey shoh ny lurg y Aachroo Meiji (明治維新 meiji ishin?) ayns 1868, rere abbyrt Yamanote, as shen ard ooasle ayns Tokyo. Ta'n cummey shoh goll er ynsaghey ayns scoillyn, as t'ee ry-chlastyn er y çhellveeishan as ayns çhaghteraghtyn oikoil. Ta'n art shoh loayrt er Hyōjungo mannagh vel note elley ayn.

Keayrt dy row, va anchaslys eddyr Shapaanish screeut (文語 bungo?, "glare focklymagh ") as glare y theay (口語 kōgo?). Ta coryssyn grammeydagh er lheh ec y daa as anchaslyssyn 'sy tasht-fockle. Derrey mysh 1900, v'ad screeu Shapaanish liorish Bungo, agh neayr's shen ta kōgo er lheeadaghey y chummaght eck. Neayr's ny 1940yn, she kōgo t'ad screeu, agh ta scansh ec Bungo foast bentyn rish shennaghys, lettyraght as shiartanse dy shenn leighyn. Son y chooid smoo rish foddey, she Kōgo t'ad loayrt as screeu jiu, agh ny keayrtyn t'ad jannoo ymmyd jeh grammeydys ny focklyn bungo er son bree ennagh.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Japanese. Languages of the World. Feddynit er 2008-02-29.
  2. Japanese Language. MIT. Feddynit er 2009-05-13.